Hur många politiker har självinsikt och personlig integritet?
Kan man ha självinsikt utan att man minst byggt upp sitt unika referensbibliotek med minst 30 års livserfarenhet och riktig arbetslivserfarenhet? Hur många broilerpolitiker har en sådan bakgrund? Hur kan det finnas trovärdig personlig integritet hos broilerpolitiker som ägnar mycket tid åt att tillfredsställa dem inom partiet som bäst kan leda dem mot uppdrag som politiska sekreterare, kommunalråd, regionråd, riksdagsledamot, ledamot i Europaparlamentet och så vidare. En tydlig ”spaning” under min aktiva tid i politiken är att min personliga integritet tydligt upplevts som ett jobbigt hot av rikspolitiker och politiker som bara jamsar med det partiledningar tycker.
Adam Cwejman, GP, skriver mycket läsvärt om politiska löften nedan. Anar jag ett intresse för filosofi hos Cwejman? Kanske har han till och med läst min bok ”En stund på jorden” som självklart inkluderar filosofiska perspektiv på livet. Och ja, jag försöker leva upp till Cwejmans avslutande ord nedan. Jag förväntar mig aldrig mer av andra, eller kräver, än vad som gäller för mig själv. ”De dygder som politiker bör leva efter gör inte bara deras arbete mer meningsfullt och respektingivande – det utgör också ett föredöme. Att vara politiker är att vara synonym med ämbetet. Vill man som politiker förändra samhället till det bättre kan man börja med sig själv.” Det är inte bara i föräldrarollen det är klokt att leva som man lär.
”Det är ovanligt att politiker säger "Jag har tänkt om" för att därefter förklara hur det gick till. Omständigheterna kan ha förändrats eller den tidigare förkastade politiken kan av olika skäl blivit mer lockande. Alldeles oavsett: Det är inte en synd att tänka om. Snarare är det ett mänskligt styrkebesked: Jag gör gör fel, och när jag väl gör det så har jag förmågan att ändra uppfattning. Det här är en klassisk dygd som hamnat lite i skymundan. Många politiker, och i detta är inte Johansson ensam, vill hellre ge sken av att de aldrig felar och att det alltsomoftast är yttre omständigheter som förändrar deras ställningstaganden, inte deras eget samvete.”
”Det var den romerske stoikern Gaius Musonius Rufus som i en föreläsning sa att det är bra om kungen från början och av nödvändighet är en filosof, och att filosofen bör vara en person med kungliga drag. Man behöver inte tolka Rufus, och Platon som var inne på samma tes, bokstavligt för att ändå greppa andemeningen: Politiken, och mer specifikt politikerna, och därmed demokratin, mår bra av filosofisk självreflektion.”
”Den nytillträdda regeringen, och Sverige, skulle vinna mycket på att lära både av sina föregångares misstag – både socialdemokratiska och borgerliga regeringar – och av den uråldriga tradition som mycket av vårt västerländska samhälle bygger på. Tre kardinaldygder som antikens filosofer ofta återkom till var mod, måttfullhet och klokhet. De hänger ihop på många vis. Men applicerade på på det politiska hantverket kan de med fördel behandlas för sig.”
”Den romerske kejsaren som också råkade vara en flitig skribent, Marcus Aurelius, förklarade hur det som hotar att orsaka oss lidande i sig inte är någon olycka, att uthärda och överkomma smärtan är i stället en stor lycka. Översatt till exemplet med Scruton: Att vänta, tänka och uthärda obehaget av ett aggressivt och hastigt drev är betydligt mer värdefullt än att falla till föga och lägga sig platt vid första tecken på obehag och nervositet.”
”Att fatta ett sådant beslut kräver dock klokhet, att man stannar upp, väntar och kanske betraktar ett händelseförlopp lite från sidlinjen. Det bör man alltid göra när ett drev får fart. Samma princip gäller även när man för ut sin politik eller svarar på frågor om den. En av de vanligaste politiska misstagen är kärleken till det högtravande och löftesrika språket. Det är uttryck för politiker som struntar i att politiken har begränsningar och att faktisk sakpolitik inte kan ersättas av det symboliska.”
”Men att bedöma politik efter löftenas ambitioner leder till inflation och en utarmning av vad politiken innebär. Vissa älskar visserligen politiker som mest av allt producerar högstämda deklarationer och tomma politiskt korrekta fraser. Men är det sådana ögontjänare vi vill ha som politiker? Eller är det dem som faktiskt levererar något av värde och som vet när begränsningarna ger sig tillkänna?”
”En politiker eller politiskt parti som vet sina begränsningar har också förmågan att kommunicera med väljarna på ett sätt som inte väcker misstro (de bara lovar och lovar!) eller leder till besvikelse. Den grekiske filosofen Epictetus, och många efter honom, byggde i stort helt hela sin stoiska filosofi på att ställa och besvara frågan: vad är upp till oss och vad är inte upp till oss? Hela livet bjuder på ständiga insikter om våra begränsningar, politiken är inte annorlunda och det är ingen idé att låtsas om motsatsen.”
”Ödmjukhet och måttfullhet hänger samman med självinsikt. Att veta sina begränsningar förutsätter att politikern reflekterar över sin mänsklighet. Ett avskräckande exempel på motsatsen – och här kan regeringen lära sig något – levererade Richard Jomshof (SD) riksdagsledamot tillika ordförande i justitieutskottet. Som svar på en debattext i GP, författad av två afghaner, en med uppehållstillstånd och en som önskar ett, svarade han korthugget på Twitter "Åk hem!". Jomshof kan mycket väl anse att permanenta uppehållstillstånd ska delas ut sparsamt och att svensk migrationspolitik ska vara stram. Men det är något annat att kommentera ett enskilt människoöde på det sätt som han gjorde. Jomshof är inte en privatperson. I viss mån är han sitt ämbete, med allt vad det innebär av krav på just måttfullhet och värdighet. Han kan visa hänsyn till den enskilda företagaren samtidigt som han anser att en momshöjning, som råkar drabba företagaren, är nödvändig. En ödmjuk och måttfull politiker är inte detsamma som en principlös nolla. Det borde Jomshof förstå.”
”De dygder som politiker bör leva efter gör inte bara deras arbete mer meningsfullt och respektingivande – det utgör också ett föredöme. Att vara politiker är att vara synonym med ämbetet. Vill man som politiker förändra samhället till det bättre kan man börja med sig själv.”
https://www.gp.se/ledare/dygder-för-en-ny-regering-1.86501704
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar