fredag 31 juli 2020

Vilka barn

Ännu ett exempel på riksdagens oförmåga
Lagstiftarna och Barnkonventionen vill skydda våra barn från hemska vuxna. Det är i huvudsak en bra inställning. Det finns dock inga regler som inte kräver rimliga undantag. Nedan finner du en länk till Uppdrag granskning om barn som begår brott. Brott främst mot andra barn. Lagen måste bli mycket hårdare redan när 15 åringar begår allvarliga brott. Självklart ska ordentliga förhör genomföras och några dagars anhållande vara möjligt. Det har inte minst ett uppfostringssyfte. Och det minsta som borde göras är att Socialtjänsten ska omhänderta dessa personer och staten ska stå för notan. 

Stefan Löfven kommer sannolikt gå till historien som en av de sämsta cheferna över Sverige någonsin. Han är säkert en ok person men han har trots många års träning fortfarande inte det som krävs för att ansvarsfullt och kompetent leda Sverige framgångsrikt. Det är inte bara volymfrågor som han inte klarar av att hantera. Läs nedan artikel av Patrik Kronqvist, Expressen.

Se nedan program från SVT, Uppdrag granskning. Polisen vågar inte tydligt säga som det är, men nästan. Jag säger det. Det är Sveriges misslyckade migrations- och integrationspolitik som har skapat stora delar av den kraftigt ökade brottsligheten. Redan under min utanförskapsturné till Malmö, Göteborg, Södertälje och Stockholm senvåren 2015 var den misslyckade integrationen övertydlig. Sedan dess har regering och riksdag kraftigt spätt på redan stora problem. Inte ens när man i sitt ”hemland” har det extremt fattigt och ”kameler” som transportmedel kan man uppföra sig lagligt och anständigt i Sverige. Ett Sverige där skattebetalarna betalar massor för alla icke självförsörjande som kommit hit de senaste tio åren. Naivister och mesar måste bort från ansvaret att leda Sverige på ett för svenskarna ansvarsfullt sätt. 
https://www.svtplay.se/video/27383457/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-sommar-sasong-21-barn-som-ranar-barn
Nedan bifogar jag ytterligare en artikel som bra beskriver hur korkad svensk migrationspolitik är. Artikeln är bra bortsett från värdet av SIDA. Om SIDA ”bara” blir effektivare per krona är de insatserna mycket värdefullare än att fortsätta bygga fattigdom och konflikter i Sverige. Precis som jag skriver i min bok ”En stund på jorden” är befolkningsutvecklingen på jorden det stora problemet. Då måste man fokusera på rätt saker. Att Sverige ska fortsätta att ta emot tusentals från mycket annorlunda kulturer och mycket outbildade är vansinnigt och hotar tydligt bygget av ett generellt välståndssamhälle. Vilka gynnas av att det generella välståndssamhället faller? Inte alla fattiga och konfliktutsatta i deras hemmaområden. Se programmet med Uppdrag granskning som bifogats! Svensk invandringspolitik bidrar kraftigt till en svensk samhällsförsvagning. I takt med att BNP per capita fortsätter att försämras kommer också villkoren för våra svagaste och sköraste att försämras. Denna vansinniga migrationspolitik, och inkompetenta integrationspolitik, måste få ett slut. Ju förr desto bättre! Inte minst för våra barns bästa, våra barns bästa, måste vi bryta den negativa utveckling som sker i våra skolor och kopplat till brottslighet som kraftigt drabbar allt fler barn som lever i Sverige. Det är för våra barns bästa, både kort- och långsiktigt som migrations- och integrationsmisslyckandet måste få ett slut. Det inkluderar de redan invandrade. Under många år måste integrationsmisslyckandet repareras och endast självförsörjande invandring och kvotflyktingar tillåtas. Tänk att inte detta är självklart för naivister. Och hur kan tokliberaler anse att detta förfall är värt deras önskan att de generösa bidragssystemen ska kollapsa? Bidragssystemen behöver kraftigt reformeras men vi ska kunna erbjuda våra sjuka och dem med allvarliga funktionshinder en rimlig levnadsstandard. Det kan vi bara om denna vansinnespolitik får ett slut. 






torsdag 30 juli 2020

Dysfunktionell riksdag

Vilka tjänar de?
När man återkommande undrar vilka Sveriges riksdag anser att de ska tjäna är det ett allvarligt läge. När riksdagen inte har en majoritet av ledamöter som tar sitt enskilda ansvar och står upp för de människor de ska företräda är det tecken på ett stort systemfel. I ett högskatteland som det svenska ska riksdagsledamöter se till så att samhällskontraktet mellan skattebetalare och dem som ska tjäna dem fungerar. Både kortsiktigt och långsiktigt. Politiker ska är inte, och ska inte vara, offentliganställda. De ska vara förtroendevalda och tydligt stå på invånarnas sida. Att den självklarheten inte är självklar är allvarligt. Kvaliteten på allt för mycket av det som det offentliga är satta att sköta underpresterar. Särskilt allvarligt är det att skolan underpresterar kraftigt. Skolan är alltid central för hur framgångsrikt ett samhälle kan konkurrera. När en traditionell lärdomskommun som Uppsala rankas så uselt som den gör av Lärarförbundet talar det sitt tydliga språk om ett tydligt bristande ledarskap. Och Sveriges internationellt jämförbara skolresultat, enligt PISA-mätningarna, är som är läsa en skräckbok som bara blir läskigare och läskigare. Sverige tappar snabbt konkurrenskraft och vi måste få ett nytt politiskt ledarskap i Sverige som åter kan bygga landet attraktivt och konkurrenskraftigt. 

Skolan har central betydelse för enskilda människor, för vårt näringslivs globala konkurrensförmåga och för en generell positiv samhällsutveckling. Därför är det mycket allvarligt att svenska skolan underpresterar kraftigt. Att inte det är en större samhällsfråga är sjukt. Är det för att Liberalerna haft ansvaret länge och misslyckats? Eller för att vänstern vill förminska effekterna av en misslyckad migrations- och integrationspolitik som drar fler röster till dem. Alla icke bidragstagare och de som förstår att ett samhälle inte kan byggas framgångsrikt på höga skatter och massor av bidragsberoende borde gå "man ur huse" och osvenskt protestera mot denna förfallspolitik.

De flesta människor anser att det viktigaste de har är känslan av frihet. Friheten att i så stor utsträckning som möjligt styra över sitt eget liv. På många sätt kan man sammanfatta riktig frihet i ordet konkurrenskraftig. Så är det. Men det vill inte flumister hålla med om.... En sak är helt säker, Sverige och många av dess delar utvecklas inte konkurrenskraftigt om man med det menar att stora delar av dess befolkning ska tillhöra världens mest välmående. I den verkliga verkligheten faller svensk konkurrenskraft kraftigt i nuläget och vår ekonomi försämras kraftigt. Bättre skolresultat, effektivare offentlig förvaltning, ett stärkt näringsliv och en pausad invandring av människor som inte är självförsörjande är helt nödvändigt om Sverige ska fortsätta att tillhöra topp 25 procent av de länder med högst generellt välstånd. Den socioekonomiskt svaga andelen av Sveriges befolkning ökar kraftigt. De som ser dem som självklar röstboskap kan idiotiskt jubla. Alla andra får det sämre och sämre och sämre. Jag tror att de flesta svenskarna är kloka. Jag hoppas det syns i valen år 2022. Sverige har en mycket dysfunktionell riksdag.

Hur går det i riksdagen med att få till en bättre bostadspolitik, en bättre migrationspolitik,  en bättre energiförsörjningspolitik, en bättre skolpolitik, en bättre fördelningspolitik och så vidare.... Vi har en dysfunktionell riksdag.







onsdag 29 juli 2020

Galna på gatan

Skydda de "vanliga"
För tillfället deltar jag i en kampanj för att öka medvetenheten om psykisk ohälsa. Allt fler i Sverige lider av psykisk ohälsa. Sociala medier, tid att känna efter för mycket och hemska erfarenheter från andra länder och hedersförtryck har säkert bidragit till att den psykiska ohälsan ökar i Sverige. Det är viktigt att vi tar all ohälsa på största allvar och att vi inte stigmatiserar olika sjukdomar. Precis som vi alla kan drabbas av en cancer kan vi, eller någon nära, drabbas av allvarlig psykisk ohälsa. Och väldigt många, och allt fler, lever i hedersförtryckande kulturer. Vi behöver alla bli bättre på att känna igen symptom på psykisk ohälsa och bidra till att människor som faller allt djupare ner i någon av de former av psykisk ohälsa som finns får snabb professionell hjälp. Snabb professionell hjälp! Inte som nu då köerna till professionell hjälp både för barn och vuxna är under all kritik. Och hedersförtryckta har fortfarande svårt att förstås och ges det stöd de behöver få av oss andra.

I min värld är alla människor som kan begå allvarliga fysiska brott mot andra människor psykiskt sjuka. Jag kan inte förstå hur man annars kan skada eller mörda andra människor. Det är fruktansvärt att vår generella kunskap om psykisk ohälsa och att psykiatrin fungerar så dåligt att Linköpingsmördaren levt i frihet under många år. En person som klassas som gravt psykiskt störd borde inte kunna undgå att upptäckas och få den hjälp som krävs. Det måste väl anses som ett under att inga andra skadats eller mördats av honom sedan de hemska morden på en liten pojke och en dam.

Gång efter gång när jag är ute och träffar personal bland dem som ska leverera välfärdens kärnverksamheter är de tydliga med att de inte aktivt inkluderas i verksamhetsutvecklingen. Det är för mig obegripligt hur man kan driva verksamheter så dåligt. Och vilka bär skulden? De ansvariga politikerna så klart. 

Hur störd är inte den man som mördade och styckade Wilma? Och de som eventuellt hjälpt honom att gömma stora delar av hennes kropp? Wilma, en ung kvinna som inte ens fick fylla 18 år på grund av att en enligt mig mycket störd person får gå fritt ute på våra gator. Usch! Jag tycker att det direktiv som är kopplat till straffrågor, i den dåliga Januariöverenskommelsen, måste kompletteras. Inte bara de som begår hedersrelaterade brott ska utvisas. Alla som varit medborgare i mindre än typ tio år ska alltid utvisas när de begått grova brott. Jag är helt säker på att över 80 procent av svenskarna, inklusive nyligen invandrade, håller med! Återigen visar riksdagen sin oförmåga att leverera i linje med rimliga förväntningar från invånarna. Ett problem i sammanhanget är att inavel bidrar till både inlärningssvårigheter och psykiska störningar. Sverige har historiska erfarenheter av inavelns negativa effekter, därför är det också förbjudet i Sverige.

tisdag 28 juli 2020

Kommunala ordningsvakter

Skicka fakturorna till staten
Jag säger bara migrationspolitiken, integrationspolitiken, Arbetsförmedlingen, Coronapandemin, rättssystemet, Försvaret och EU förhandlingarna. Nu talas det om mer förstatligande av ansvar. Jag säger decentralisera mer till kommunerna och samtidigt är det hög tid att göra specialistsjukvården och regionala kollektivtrafikfrågor nationella. Alla delar av Sverige har representanter i riksdagen. De kan med fördel företräda sina regioner i bland och hela landet ibland. Avveckla regionerna som en egen huvudman. Riksdagen har de senaste åren visat sig vara en inkompetent huvudman för många verksamheter. Trots det tror jag kvaliteten och effektiviteten inom berörda verksamheter kan öka kraftigt om konkurrensen om de ledande politiska uppdragen ökar kraftigt. Till att börja med är allt för få invånare beredda att genom politiken bidra till en positiv utveckling. För de andra är för många av de ledande politikerna broilers utan ordentlig arbetslivserfarenhet. Genom att lägga ner regionerna och dra ner antalet kommuner till max 100 kommer konkurrensen om de mäktigaste uppdragen att öka i kommuner och till riksdagen. Det är bra för oss invånare. 

Ett enkelt exempel på riksdagens misslyckande är rättssystemets otillräckligheten för att förebygga brott och lagföra brottslingar. Dåligt utbildade ordningsvakter får nu i många kommuner försöka bidra till att det känns tryggare i större städer. Nödvändigt på grund av riksdagen och regeringens misslyckade migrations- och integrationspolitik. Nödvändigt då de sociala problemen växer i styrka intakt med att allt fler i våra städer lever trångt och i socioekonomisk utsatthet. Inte konstigt eftersom många är mycket lågutbildade, saknar kunskaper i svenska och har kulturella erfarenheter som kraftigt avviker från svenska. Ja, ordningsvakterna är tyvärr värdefulla men kostnaderna ska skickas till riksdagen som inte klarar av sitt uppdrag att säkerställa rimlig trygghet i landet. En trygghet som bland annat kräver en tillräckligt utbildad, bemannad och effektiv Polis, åklagar- och domarverksamhet. Mer och mer liknar vissa delar av Sverige New-York på 70- och 80-talet då organiserad brottslighet i praktiken styrde. Enstaka stora, i tid avgränsade, polisinsatser räcker inte. Liknande brottslighet måste bekämpas med bra stöd inom lagstiftningen. Riksdagen borde snabbt införa något liknande RICO lagstiftningen i USA. Även i Sverige vägrar människor att vittna. I USA var/är det maffian. I Sverige är det andra ”blodsföreningar” med affärsambitioner. Tänk att det ska vara så dj... svårt för våra riksdagspartier att lära sig av till exempel USA, Italien och Danmark! Sverige måste mycket bättre bekämpa denna mycket farliga utveckling. Polis och åklagare måste få bättre legalt stöd för att effektivt jaga dessa kriminella affärsorganisationer. Kommuner som lider av riksdagens vansinniga migrationspolitik, och den misslyckade integrationspolitiken borde skicka räkningarna för ordningsvakter till riksdagen! 


måndag 27 juli 2020

Tidsfördriv i den nya verkligheten

Vad gör du med tiden?
Livet blir i genomsnitt allt längre i välutvecklade ekonomier och för människor som vuxit upp där. I det stora hela är det fantastiskt. Även om man får över 90 år i livet tycker jag det är kort. Oavsett vad man tycker om tiden vi i genomsnitt får leva är livets mening inte livet självt utan vad man fyller det med. I takt med att människor i rika delar av världen får allt mer egen tid är det viktigt att utveckla en ekonomi som matchar det. Vad ska du göra med all din tid per vecka om en heltid inom tjugo år motsvarar endast 30 timmar? Coronakrisen har bland annat visat att många inte mår bra av mycket oplanerad tid. Framförallt mår många dåligt av ofrivillig ensamhet. Mer egen tid kan för många innebära mer påtaglig ensamhet.

Johan Hakelius funderar intressant om vad som tar vår tid och vad vi ska ägna allt mer fri tid åt. Hans artikel i Expressen är läsvärd. Ja, jag har sagt det förr, jag säger det igen, vi måste utveckla vår tjänsteekonomi mycket smartare. I den ekonomin måste till exempel de som jobbar hårt inom sjukvården eller exportindustrin se det som självklart, och kunna, lägga två massagepass per vecka, spela paddel tre gånger per vecka och göra sina soldränkta semesterresor lite då och då. 

"Det borde finnas något sätt runt det här. Det borde finnas tidsbesparande klurigheter, som frigjorde oss för det verkligt viktiga. Det borde finnas enkla, handgreppsvänliga metoder och maskiner för att ge oss makten över vår egen tid. Tänker jag. Innan jag inser att det är precis det som skett. Det är därför vi står här med våra blinkande lampor, felkoder, idiotappar och suicidala frustration. Det är en mördande insikt. Det här är det vi väljer att göra med den tid som vi sparat, efter ett par århundraden av teknisk utveckling. Vi slipper tömma utedass, stöpa ljus, och tälja trätofflor. Vi måste inte sadla och tränsa hästkraken om vi kommer på en snitsig kommentar som vi genast vill delge en kompis. Vi slipper en hel massa tidsödande, tråkigt besvär. Tvättmaskinen tvättar, diskmaskinen diskar, all världens information finns ständigt tillgänglig på fickskärmar. Utan minsta besvär."

"Och vad gör vi med den tid vi tjänat in? Vad gör vi med denna fantastiska ograverade frihet som vi erövrat? Vi behöver den. När skulle vi annars hinna med allt det tidsödande, tråkiga besvär som krävs för att alla våra tidsbesparande uppfinningar ska fungera? En smygande misstanke: om vi verkligen skulle lyckas frigöra oss från livsadministrationen, om tiden verkligen blev fri, skulle en enorm tomhet öppna sig. Det händer alltid något i helvetet, men vad gör man egentligen i paradiset?"

söndag 26 juli 2020

Organisationsanpassa Sverige

Global konkurrenskraft
Sverige är med i EU. Till och med Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är positiva till EU-medlemskapet. De är sannolikt pragmatiska i denna fråga. Efter den senaste överenskommelsen mellan EU-medlemmarna kan vi konstatera att Sverige sitter fast ännu mer än tidigare i samarbetsunionen. En union som tveklöst går mot en federation. Geopolitiskt är det lätt att förstå att Tyskland och Frankrike vill att det blir så. Först då kan Europeiska politiska makthavare tillräckligt kraftfullt matcha sina motparter/kompisar i USA och Kina. Om EU blir en fungerande federation har världen tre mäktiga samhällskrafter. Om EU misslyckas finns två. Norge och Schweiz tycks hittills ha kryssat sig fram utmärkt utanför unionen. Vi får se hur det går för Storbritanninen som fortsätter med skiljsmässoförhandlandet.... Min bedömning är att Sverige inte kommer att göra ett seriöst försök med Swexit. Bland annat för att priset för det efter denna senaste överenskommelse garanterat blir galet högt. Om nu detta är Sveriges läge är det märkligt att svenska riksdagspolitiker inte kraftfullare driver på en omorganisation av Sverige som ser till så att våra framtida invånare får bättre förutsättningar att vara del av den socialt- och ekonomiskt mest blomstrande delen av unionen? Det som på allvar står på spel är just det, svenska folkets framtida välstånd. När Sverige organiserar om sig är det viktigt att tänka utifrån och in, inte inifrån och ut. Det som lång sikt står på spel är om den svenska geografin ska bli EUs glesbygd eller kreativa och effektiva utvecklingskraft. Ett inåtvänt, ineffektivt och bidragsberoende del av EU erbjuder ingen framtida attraktion. Umeå, Sundsvall, Uppsala, Stockholm, Örebro, Linköping, Göteborg och Malmö är ur ett EU perspektiv glesbygder. Vad behöver göras mycket snart? Till exempel avveckla regionerna och skapa maximalt 100 kommuner. De kommuner som fortfarande är för små för att bära den minimala byråkrati som krävs får skapa kommunförbund. Länsutvecklingsansvaret, specialistsjukvården och övergripande kollektivtrafik läggs på riksdagsledamöternas bord. I den nya ordning som växer fram är det mycket klokare än nuvarande ordning.

Ylva Nilsson, Expressen, skriver läsvärt om hur illa riksdagen och dess partier anpassat Sverige till vår nya verklighet. Bara genom att anpassa oss och genom att organisera det vi kan styra smart kan vi bra klara konkurrensen både inom EU och globalt. Det kommer inte av sig självt! Och i grunden avgörs framgångarna av hur väl våra utbildningssystem och vårt näringsliv presterar.

"Makten glider bort från riksdagen och det beror på EU. Men att riksdagen väljer att inte låtsas om det utan fortsätta som förut och därför tappar ännu mer inflytande – det får stå för riksdagsmännen själva."


lördag 25 juli 2020

Hemma hos dig

Hur mycket är det värt att kämpa för ett bra samhälle att kalla hemma?
Tro mig, jag har gott om vänner och släktingar som ständigt undrar varför jag fortsätter att lägga mycket tid på politiken, på arbetet att försöka bidra till att vårt unika samhälle ska utvecklas positivt. Svaret har varit, och är, det samma. Jag har inte än gett upp mina ambitioner att bidra till att Uppsala och Sverige även för kommande generationer ska vara ett attraktivt samhälle att leva i och att kalla hemma. Om jag bara tänkte på mig och mina släktingar borde jag ha lagt av för länge sedan. Hårt slitande, välutbildade, och erfarna människor brukar kunna attrahera intressanta arbetsgivare runt om i världen. Eftersom jag har arbetat med basen i USA, Malaysia och Japan vet jag att sådana människor, som också behärskar engelska, har ett högt värde inom näringslivet. Sedan jag hamnade i politiken har min altruistiska egoism varit starkast inom mig. Jag har känt och känner en stark lust att försöka lösa de stora problem Uppsala och Sverige har för att säkerställa att kommande generationer ska ha ett tryggt, socialt och ekonomiskt välmående Uppsala och Sverige att kalla hemma. Att ha en sådan plats att kalla hemma även om man tillfälligt eller för alltid byter bostadsort är väldigt värdefullt. Det kan den som undrar lära sig genom att tala med alla som berövats från sina hem eller som starkt ogillar den plats där de lever. Människor som förstår värdet av en sådan plats, ett samhälle att kärleksfullt kalla hem, är också villiga att kämpa för det. Vår mänskliga historia är full av människor som tidigt i sina liv offrat sig mer eller mindre frivilligt för att försvara hem från fientliga angrepp. Idag är ett fientligt angrepp inte enbart i form av arméer, det är också sönderfall inifrån skapade av extremt dålig ekonomisk hushållning och en stor oförmåga att skapa en gemensam starkt hemmakänsla bland alla som lever i just vårt unika samhälle. En hemmakänsla som är viktig för att minimera riskerna för självskapat sönderfall av ett tidigare välskött hem. Socialdemokraten Widar Andersson skriver läsvärt om vilket stort svek riksdagen fortsätter leverera till Sveriges befolkning kopplat till migrations- och integrationspolitik. Usch!


I hemmet Sverige har det svenska språket en mycket viktig roll för jämlikheten, tjänstekvaliteten och sammanhållningen. Att inte det är självklart är upprörande. Tänk att vänster-människor och naivister så ofta kan bli upprörda men aldrig för hur dåligt det svenska språket behärskas av hundratusentals svenska invånare som haft massor av tid att träna på det. Det är ett exempel på misslyckad integrationspolitik. Det är inte den enskildes fel att incitamentsystemen är dåliga. Jag är helt övertygad om att en analfabet kan lära sig hjälplig svenska efter fem års intensiv träning. Ann-Charlotte Marteus skriver om hur viktigt det är med rimliga krav på svenskakunskaper inom äldreomsorgen. I Sverige är huvudregeln att det är svenska som gäller. Och de löpande kostnaderna för tolkar måste kraftigt sänkas. 

”Den som tar äldreomsorg, personalkris och integration på allvar inser att omsorgen behöver invandrare. Hur gör man det bästa av dagens situation, för alla parter? Ett verktyg är att testa språkförmågan, för då kan man nivågruppera.”

 Vilka talar så pass knackigt att de inte bör jobba i hemtjänsten men kan funka på en avdelning där de får stöd och språkutbildning parallellt? Vilka kan dokumentera på svenska? Vilka skulle fixa detta med utbildning? Vilka har fått en vårdutbildning på komvux som är så undermålig att den bör anmälas? Vilka har inte ett hum om språket eller samhället och borde gå tillbaka till SFI?En språktestsnorm torde dessutom minska risken att arbetsgivare anställer någon som absolut inte klarar språket - och sedan skickar i väg vederbörande ensam till en brukare. Det är ett svek mot den omsorgsbehövande, framför allt, men även mot den anställda. Det kanske finns bättre idéer. Men en sak är säker: De mest konstruktiva lösningarna kommer inte att kläckas av dem som mest är fixerade vid SD.”






fredag 24 juli 2020

Moment 22

Allmännyttan
Ett stort bekymmer i dagens Sverige är att det är dyrt att bygga bostäder i attraktiva regioner. Dyrt ur perspektivet att väldigt många som efterfrågar bostäder saknar bra betalningsförmåga. Och ur perspektivet hur mycket det kostar i andra utvecklade länder. Det är mycket få i Sverige som köper ett hús för 65 miljoner, river det och bygger ett nytt för säkert lika mycket. Eller mer... Som tur är tror jag inte de flesta är funtade på det sättet att de skulle göra så även om de hade råd. Ja, ja huvudproblemen för samhällsutvecklingen är nu främst bristen på globalt konkurrenskraftig kompetens och prisvärda bostäder. Under måååånga år har det pratats och pratats om detta problem. Trots att Sverige fortfarande har kvar omfattande bidragssystem och 30 procents ränteavdrag har allt färre råd med de nyproduktioner som byggs. Och många som bor i dem är starkt bidragsberoende. Det vill säga försörjda av skattebetalarna. Självklart en ohållbar utveckling. I huvudsak har också drömmarna om att alla nyinvandrade skulle väcka långsiktigt liv i avbefolkningsorter gått i kras. Det har bland annat det idiotiska EBO bidragit till.

I Uppsala har vi sedan Alliansens ledning över kommunen arbetat hårt för att försöka öka byggandet av bostäder ute på vår omfattande landsbygd. En priviligierad landsbygd jämfört med de flesta andra landsbygder i Sverige. Privilegierad ur perspektivet att våra landsbygder ligger nära Uppsala stad, Arlanda och Stockholms stad. Ändå är banker mycket restriktiva med att låna ut pengar för bostadsprojekt utanför centralorten. Faktum är att med de byggregler som gäller blir det inte mycket billigare att bygga på landsbygden än att bygga i en attraktiv stad. Nu när alla tusentals krismiljarder som lånas upp, som ska betalas av våra barn och barnbarn, måste pengarna aktiveras långsiktigt klokt. Staten och allmännyttan i attraktiva bostadsorter måste finansiera byggande av många attraktiva prisvärda bostäder. Till och med en lågt begåvad person borde förstå detta behov. Ändå är det inte ens ett förslag som processas av regeringskansliet idag. Då byggs det inte heller bostäder som ”vanligt folk” har råd med.

Ett problem som landsbygdsromantiker har med sin förhoppning om att det helt plötsligt ska bli attraktivt att bo på landsbygden är att väldigt många människor helt enkelt uppskattar närheten till så mycket mer än jobb. Susanna Birgersson skriver intressant om vad distansarbetsvågen kan innebära för framtiden. Tveklöst kommer det distansarbete som digital teknik gör attraktivt påtagligt påverka både marknaden för kommersiella fastigheter och bostäder. Som en sakupplysning var skälen till bredbandssatsningarna i hela Sverige just att det bland annat skulle göra avancerat distansarbete möjligt. Och vad gäller spaningen om framtiden har jag som chef både på Industri-Matematik och Ericsson tillämpat principen att mäta prestation utifrån leveranser och inte för närvarotid. Så har kvalificerade arbetsgivare länge arbetat. Ja, ja, vi får se hur det går med utflyttningen till landsbygderna. Jag känner mig rätt säker på att de allra flesta kommer att föredra stadens puls. Samtidigt som många kommer att fortsätta att uppskatta landsbygdens stora betydelse för rekreation och råvaruförsörjning. Landsbygdens naturresurser bidrar fortfarande massor till svenskt välstånd.

"En av de mest genomgripande förändringarna är hemifrånarbetandet inom tjänstesektorn. Det är nästan lite lustigt att tänka på hur plikttroget vi fram tills nyligen har traskat i väg till våra arbetsplatser, i ur och i skur, trängts på bussar och tunnelbanor, svettats på cyklar eller svurit i bilköer – allt för att få slå upp den bärbara datorn i ett kontorslandskap mellan hostande kolleger, allt för att få gå på möten som bara HR-avdelningen förstår poängen med. Självklart kommer vi inte återgå till detta irrationella beteende. Självklart kommer arbetsgivare uppmuntra hemifrånarbete även när pandemin har klingat av. Många chefer har upptäckt att medarbetare som arbetar vid köksbordet är mer effektiva än de som sitter på kontoret. Och som Affärsvärldens chefredaktör Peter Benson skriver i en intressant spaning om framtiden: i ännu högre grad än tidigare kommer vi mätas utifrån vad vi levererar. Om vi rent fysiskt befinner oss på arbetsplatsen blir ovidkommande."

"Det här öppnar för ett helt nytt slags sätt att leva, där bostadsorten inte bestäms av var arbetsgivaren finns. Man måste inte bo i Stockholm bara för att banken, revisionsbyrån, IT-företaget, konsultfirman eller förlaget där man arbetar ligger där. Och om man inte måste pendla in till kontoret på Kungsholmen vareviga dag kan man våga sig längre bort än till Knivsta eller Nykvarn för att kunna bo i ett rymligt hus till ett rimligt pris. Man kan bo i Örkelljunga eller i Härryda, i Örnsköldsvik eller i Hudiksvall. Ja, varför inte på Åland eller i Borgå?"

torsdag 23 juli 2020

Älskad och trygg

Framgångsrikt lagbygge
Inga långsiktigt framgångsrika lag går att bygga utan att de som ingår i laget väl känner till vilka huvudregler som gäller och att alla utifrån dessa regler hanteras rättvist. Rättvisa har en stor moralisk funktion inom ett framgångsrikt lagbygge. Beteendevetenskapen har länge konstaterat att människan generellt har en nedärvd uppfattning om att upplevd rättvisa är mycket viktigt. I ljuset av att vi allt mer befinner oss i ett kunskapssamhälle där de som efterfrågas inom de flesta yrkesgrupperna måste vara skickliga och ordningsamma är sannolikheten för en usel arbetsgivare att driva en framgångsrik verksamhet som når sina målsättningar. Det är i ljuset av detta som önskemål om förändringar av LAS ska ses. Självklart ska inte godtycklighet tillämpas av arbetsgivare som förstår hur viktigt det är för de allra flesta arbetstagare att rättvisa är viktigt. En arbetsgivare som tillämpar en ledningsprincip som inte upplevs som rättvis kommer inte heller att attrahera eller behålla de mänskliga resurser de behöver för att nå sina verksamhetsmål. Att fackföreningsrörelser finns för att säkerställa rättvisa tillämpningar är en god ordning som också ger en enskild person en möjlighet att inte utsättas för uppenbar och orättvis särbehandling. Facken eller andra sammanslutningar erbjuder med andra ord en känsla av trygghet som många människor känner behov av i förhållande till en mycket resursstarkare arbetsgivare. Under alla mina år som chef, inom olika företag, har jag aldrig upplevt facken som ett problem om man som arbetsgivarrepresentant inkluderat dem i verksamhetens utveckling och respekterar den roll de har. Återigen vill jag betona att det är bra att en "liten" enskild människa kan backas upp mot en arbetsgivare som agerar godtyckligt och för den personen helt oacceptabelt.

Karin Pihl, GP, skriver klokt i nedan ledarartikel om att "Gig-ekonomin" långt ifrån är attraktiv för de flesta människor. Långt ifrån alla människor har den personlighet som de flesta framgångsrika företagare har som hela tiden lever på sin egen förmåga att skapa nya intäkter. Många personer vill gärna bidra, och kan göra det utmärkt, till att en verksamhet når sina mål utan att känna den dagliga pressen att ständigt dra in nya intäkter. Vi är helt enkelt olika som människor och det inser framgångsrika organisationer som gärna blandar olika personlighetstyper för att skapa framgångsrika lag. 

"I sin krönika argumenterade hon för att det är underligt att en tillsvidareanställning på ett vanligt jobb fortfarande är normen på arbetsmarknaden. Att vara "sin egen" ger så många fördelar. "Vari består den där tryggheten med en heltidsanställning? Att man vet att det kommer in pengar på kontot varje månad. Det vill säga att man får betalt oavsett vad man har levererat. Hur sunt är det egentligen?", frågar hon sig.

”Men faktum är att just den där tryggheten är ganska sund. Tillfälliga anställningar hänger ihop med psykisk ohälsa, visar en studie från Umeå universitet. Den som driver ett framgångsrikt eget företag känner sig säkert fri, men den som tvingas hanka sig fram på tillfälliga gig gör det sannolikt inte.”

”Det gig-ekonomin erbjuder för de allra flesta är inte frihet, utan osäkerhet. Att inte veta om man kommer att ha pengar på kontot nästa månad skapar nog inte en enorm känsla av oberoende för de flesta. Att inte kunna ta ett bostadslån eller signera ett förstahandskontrakt eftersom man saknar fast anställning brukar inte heller vara optimalt för att bygga framtidstro."


Det är viktigt att "hålla tungan rätt i munnen" när man förändrar LAS. Jag anser att den behöver ändras och bli mer anpassad till den nya värld vi befinner oss i. I den nya världen krävs mer av ständig personalutveckling, snabbare anpassningsmöjligheter för en verksamhet och självklara rättvisa krav på prestationsnivåer för den uppgift en person har. Samtidigt måste rättvisan säkerställas, annars leder en uppdatering av LAS fel för oss som önskar en positiv samhällsutveckling. Alla människor vill känna sig behövda, älskade. Nästan alla människor vill känna sig trygga.

I min bok "En stund på jorden" skriver jag om hur de mest framgångsrika företagen lyckats bygga framgångsrika komplexa lag. Tveklöst har värdegrundsarbetet en stor betydelse för om man lyckas mer eller mindre bra.

Även om inte andra författare gett sig på utmaningen att erbjuda en engagemangsekvation finns gott om litteratur som beskriver vad som krävs för att bygga framgångsrika lag.

"Enligt Sofie König och Henrik Martin, författare till boken, Sex steg till en lönsam företagskultur, handlar det om tydlighet kring företagets existentiella frågor, det vill säga, varför företaget finns till, vilka värderingar som styr och leder till framgång och vart företaget är på väg. Rätt hanterat utgör företagskulturen ett effektivt styrmedel för verksamheten där medarbetarna förstår vilka beteenden det är som premieras och hur de på bästa sätt ska agera i enlighet med visionen och affärsmålen."

Även chefsstudien som genomfördes år 2017 visar tydligt vilka framgångsfaktorer som avgör om en organisation presterar mer eller mindre bra. 

"I den här studien har vi valt att definiera framgångsrika organisationer som att organisationerna i hög grad uppfyller såväl sina finansiella som sina icke-finansiella mål. Dessa perspektiv kompletteras av en självskattning av hur nära den egna organisationen befinner sig det som den svarande chefen betraktar som en ”idealorganisation”. Det framgångsindex som denna studie grundar sin analys på bygger alltså på tre perspektiv: finansiell måluppfyllelse, icke-finansiell måluppfyllelse och överensstämmelse med idealorganisation. När vi i studien använder ordet framgång syftar vi på organisationers upplevda framgång enligt ovan definierade framgångsindex."




onsdag 22 juli 2020

Folkhälsa på allvar

Smittskyddskompetens
Vilka historiska perspektiv har vi på hur det svenska folket blev ett av de mest välmående i världen? Det finns många förklaringar till det och politiken har tveklöst spelat en stor roll för det positiva utfallet. En rimligt rättvis fördelning av värden som skapas sker inte av sig själv. Rimlig och rättvis fördelningspolitik är centrala delar av gott statsmannaskap. Inom folkhälsoarbetet har Sverige en imponerande historia. Det ambitiösa och framgångsrika arbetet har också starkt bidragit till Sveriges framgångar. Inte minst inom smittskyddsområdet var Sverige imponerande under en längre tid. Tyvärr omorganiserades och omorganiserades något som fungerade mycket väl inom just smittspridningsbekämpningen. I nedan bifogad artikel beskriver 
Torbjörn Nilsson väl hur smittskyddsverksamheten utvecklats i Sverige under 1900-talet. Mycket intressant läsning. Också en bedrövlig berättelse. 

Det är helt sjukt att inte Regeringen och Folkhälsomyndigheten synas mer av mediernas journalister. Det skriver Nilsson själv och är mycket kritisk mot sin egen journalistkår. Hur blev det så? Hoppas att hans kritik hörsammas och att granskningen av makten blir betydligt bättre framöver. Den granskningen är central för en trovärdig demokrati.

"Vi vet var Anders Tegnell bor, vad hans döttrar heter och snart får vi höra hans favoritmusik i radio. Men vi vet ingenting om det avgörande, om diskussionerna som omformat Sverige och påverkat alla invånare. Expressens Torbjörn Nilsson ställer en kritisk fråga till landets nyhetsredaktioner."

Hösten 2014 skickade jag en begäran till Uppsala kommuns kommunstyrelse i egenskapen som ordförande för Folkhälsorådet. Vet du vad den begäran handlade om? Självklart inte. Efter att vi i Folkhälsorådet hade avhandlat pandemirisker tyckte vi att Uppsala kommun borde föreslå till region Uppsala att vi skulle genomföra en gemensam pandemiövning. Det blev tyvärr maktskifte det året. Det blev ingen pandemiövning. Det var synd. Det hade sannolikt räddat många liv som i onödan offrats med den dåliga pandemiberedskap som under Coronapandemin visat sig. Inte minst den usla smittspårningen. Nu vet vi också att våra barn och barnbarn blivit ännu mer kollektivt skuldsatta efter att Löfven misslyckades i EU-förhandlingarna.

I ett generellt välståndssamhälle är folkhälsofrågorna centrala. Oavsett vad Coronakommissionen kommer fram till kopplat till vad Folkhälsomyndigheten gjort, eller inte gjort, är det bra att de starkt uppmuntrar det svenska folket till dagliga fysiska aktiviteter. För barn är det mycket värdefullt med minst en timmes fysisk aktivitet per dag. För vuxna minst en halvtimme. Du som vill öka dina odds för ett långt och friskt liv lyssnar med fördel på nedan P1, SR, dokumentär. Den handlar om hur du kan stärka ditt immunförsvar. 

tisdag 21 juli 2020

Låt alla blommor blomma

Se möjligheterna
Vad betyder ”alla människors lika värde” i ett samhälle som det svenska? Att alla människor har rätt till samma levnadsutfall? Nej. Att alla människor ska få lika mycket, eller lite av allt? Nej. Att alla människor ska få en så likvärdig och bra start i livet som möjligt? Ja. Att alla medborgares röster är demokratiskt lika mycket värda? Ja. Att alla likvärdigt omfattas av lagarna? Ja. Att alla som en del av ”en så likvärdig och bra start i livet som möjligt” ska få en individuell matchning mot självförsörjning? Ja. Det senaste gäller tyvärr inte i dagens Sverige. Skolan är i huvudsak uppbyggd för att alla ska genomgå samma läroplan och allt för många partier ser en högskolegrundande undervisning för alla barn som ett måste. Och de som inte vill, eller klarar, en högre utbildning definieras indirekt som mindre värda. Det är en korkad i en värld full av olika människor och i ett samhälle i stort behov av många praktiska tjänster. 

Efter den senaste EU-överenskommelsen pekar allt mer mot att EU snart blir en federation. En federation full av olikheter och mångfald. En federation utan ett gemensamt språk. En federation där sannolikt Sverige och Danmark snart tvingas in i Euron. En federation där svenskt tänkande har en mycket svag kraft. Kanske är det bra för det svenska folket jämfört med hur Sverige styrts de senaste åren... Hur jämlika blir människorna runt om i ett federalt Europa. Kommer jag få rätt till tolk överallt om jag bosätter mig i till exempel Tyskland? Ska det gemensamma försvaret vara en yrkesarmé styrd av federationen eller en till stor del värnpliktsarmé som minimerar riskerna för pervers toppstyrning? Geopolitiskt behöver Europas länder samarbeta effektivare. Om vi nu är helt fast i federationsspåret måste Sveriges demokratiska system snabbt anpassas. Avveckla regionerna, maximera antalet kommuner till 100 (med krav på geografisk representation) och om fortsatt 349 riksdagsledamöter får de hantera alla EU anpassningar samt axla regionala roller. Då får äntligen samtliga riksdagsledamöter göra rätt för sina arvoden. Vad blir viktigast för att det svenska samhället ska blomstra? Mycket bättre skolresultat och ett starkare näringsliv. Bara så kan vår del av världen klara ett fortsatt välstånd om vi nu inom kort tvingas ersätta kronan med euron. Glöm inte hur många gånger Sveriges ledning devalverat den svenska kronan. Jag kan bara hoppas att EUs ledningar börjar inse att Europas kommersiella framgång bygger på mångfald och inte enfald. 

Ett exempel på en person som gav uttryck för att han inte var skolsugen men som motiverades att ta en mer praktisk inriktning mot självförsörjning är Sveriges överbefälhavare för Försvaret. När han väl hittat en yrkesinriktning som passade honom var han också motiverad att lära sig det som krävdes för att utvecklas framgångsrikt. Att identifiera olika barns motivation behöver få mer plats när de matchas mot individuell utveckling och framtida självförsörjning.

Micael Bydén, Sveriges överbefälhavare för Försvaret, var en av årets sommarpratare. Två saker som jag tycker var värdefulla budskap från honom, enligt mina tolkningar, var: 
1) Det är viktigt att människor som inte direkt ser studier som intressanta att fånga upp dem i praktiska verksamheter där de kan börja hitta energi och kraft. 
2) Tillit kräver vissa grundläggande spelregler för att fungera även i de mest kärleksfulla relationer. Det är till exempel den goda ordningen att barn och unga alltid fostras att tala om för sina föräldrar att de blir sena och när de kan förväntas vara hemma. Nedan bifogar jag hans sommarprat.

måndag 20 juli 2020

Könsskillnader kopplade till empati

Hjärta och hjärna
Hur blev nutid en tid där outbildade och ytliga kan bli Internetstjärnor och tjäna massor av pengar på sin ytlighet och sin pryltokighet? Och är något nytt under solen? Den sista frågan är nog främst ”bara” att digitaliseringen gett alla Internetanvändare direkta distributionskanal till en ”publik”. Och de som lockar en ”publik” lockar också annonsörer som vill sälja prylar och upplevelser i massor av former. I takt med att modelljobb ersätts med mycket människoliknande robotar blir sociala arenor de nya högavlönade arenorna där främst kvinnor kan sälja till andra kvinnor. Och kvinnorna behöver inga mellanhänder. Svaret på den första frågan är att inte längre några få maktsfärer lyckas styra vad och vilka invånarna ska gilla att lyssna på. I grunden en enorm möjlig decentralisering av makt. Är denna nya värld fördelaktigast för kvinnor eller män? Jag säger för kvinnor eftersom mycket av allt på nätet främst handlar om känslor. Biologiskt har kvinnor bättre empatisk förmåga än män. Generellt sätt. Kanske blir en av digitaliseringens fördelar att kvinnor och män blir mer jämställda, vad tror du?

Gunilla Von Platens sommarprat var värt att lyssna på. Hon berättar bland annat hur vidriga vi människor kan vara mot varandra i etniska, religiösa och kulturella konflikter. Hon lyfter också upp hur vissa män beter sig oacceptabelt i relationer med medarbetare. Hon tillhör också dem som anser att näringslivet har glastak för kvinnor då inte alla kvinnor som själva tycker de borde få de mäktigaste uppdragen inte får dem. Jag kan lugna Von Platen med att det finns gott om män som både själva, objektivt bedömt och av många kollegor ansetts bättre än den som fått till exempel ett VD uppdrag. Jag tror dagens kvinnokamp skulle må bra av att inte alltid se ensidigt på karriärutveckling. 

Det har också de senaste månaderna skrivits mycket om att bara väldigt lite av riskkapitalet går till kvinnliga entreprenörer. Så är det men det kanske finns naturliga förklaringar som är löjliga att utelämna när man beskriver en verklighet. Hur stor andel av alla som startar företag är män? En mycket större andel än kvinnor. Testosteron gör människor mer aggressiva och riskbenägna. Östrogen gör människor mer empatiska och omsorgsfulla. I start-up verksamheter är riskbenägenhet och förmåga att under några intensiva år strunta i allt annat än jobbet viktiga egenskaper. Självklart finns många framgångsrika kvinnliga entreprenörer. Och självklart finns många misslyckade manliga entreprenörer. Det är mycket svårt att bli en mycket framgångsrik entreprenör. Oavsett om man är kvinna eller man.

I SvD artikeln nedan finns en beskrivning av att det finns könsskillnader kopplat till empati, benägenheten att styras av känslor. Artikeln refererar till vetenskapliga studier.

”Det är inte endast vår uppväxt och våra erfarenheter som påverkar hur empatiska vi är, det beror också på våra gener, rapporterar Vetenskapsradion i Sveriges Radio. I en brittisk studie fick över 46 000 personer svara på en enkät där de uppskattat hur empatiska de är. Svaren har sedan jämförts med ett salivprov som skickas in för dna-analys.”

”Enligt studien består den empatiska förmågan till 10 procent av vilka gener man har. Men forskarna vet inte exakt vilka gener det är som påverkar. Det finns också skillnader i empati som inte tros ha med gener att göra. Kvinnor har i genomsnitt högre empatisk förmåga än män, men det beror inte på skillnader i dna. Forskarna tror att det mer handlar om hormoner och socialt umgänge, samt vilka beteenden som uppmuntras hos flickor och pojkar.”


Skillnader mellan könen finns och är mycket vetenskapligt belagda. Hur mycket än vissa försöker hävda annat. Inte särskilt konstigt eftersom naturen också gjort människor olika för att arten ska överleva. Huvudregeln för fortplantning är fortfarande att en kvinna och en man skaffar barn tillsammans. Men de generella olikheterna är inte enbart fortplantningsrelaterade. 

Kvinnor och mäns olika hormonuppsättningar har stor påverkan på våra beteenden. Även det har i grunden evolutionära syften. Kvinnor har mer östrogen och män mer testostoron. 

Östrogen anses bland annat enligt en vetenskaplig studie i Harvard business review bidra till mer noggrannhet. Egenskaper som är viktiga för de flesta ledande uppdrag.

Testosteron i höga halter gör enligt vetenskapliga studier människor mer riskbenägna. En av de studierna beskrivs i Harvard business review nedan.

Vad kan man dra för stora slutsatser av ovan? Den viktigaste är att kvinnor och män kompletterar varandra. Det andra är att våra biologiska olikheter påverkar våra generella beteenden. Det är inte en ointressant vetenskapligt fastställd sanning i en tid där identitetspolitik får på tok för mycket utrymme. 


söndag 19 juli 2020

Ditt ansvar

Ideologier
Vad krävs för att skapa riktigt stor politisk kraft? Sannolikt behövs en mycket tydlig och lättbegriplig ideologi samt en greppbar vision. Om vi lär av vår historia så talar alla idéer som vunnit många människors stöd för att det är så. Ideologier kan vara enkla och lättillgängliga för många eller komplext elitistiska. De enkla har störst möjlighet att engagera flest människor. Att lyckas engagera många runt en ideologi avgör om den bär på den förändringskraft som krävs för att påtagligt förändra de samhällen där en ideologi får ett starkt fäste. Det finns massor av ideologier. Bifogar definitionen nedan. Få har fått stort samhällsinflytande. Västvärlden tycks tveklöst behöva en ny ideologi att tro på och som kan ”nytända” framtidstron för det stora flertalet av ”den fria världens” invånare. ”Social justice-rörelsen” som vänstermänniskor och vilsna liberaler driver på leder oss bara mot en ännu svagare ”västvärld”. Svaren mot en positivare framtid finns inte hos de destruktivt arga eller bland de naivistiskt utopiska. De finns inte heller bland våra miljardärer. Svaren finns bland pragmatiska filosofer och bland medelklassen. Moderna generella välståndssamhällen bärs upp av en stor medelklass. De allra flesta inom medelklassen ogillar både perverterad förmögenhetsbildning och friåkare i välfärdssystemet. Att Sveriges riksdag länge misslyckats att förhålla sig till det är ett stort misstag som länge kommer att drabba Sveriges invånare.

EU-samarbetet har inte lyckats processa fram en modern, kraftfull och enande ideologi. Det är inte så förvånande eftersom den ambitionen inte var en del av EU-samarbetets grundarbete. Det Europeiska samarbetet har dock en stark värdegrund. Det är bra. Tyvärr lyckas inte samarbetet upprätthålla dessa värderingar inom hela sitt territorium. Det är ett stort och mycket försvagande misslyckande. Särskilt några av unionens östra länder verkar inte i linje med EUs värdegrund. Ska västvärlden få nytändning krävs att en ideologisk kraft kommer underifrån. Jag är övertygad om att den kommer. Jag är övertygad om att den nya ideologiska kraften kommer att göra positiv nytta även för dem som kommer att göra motstånd då de kortsiktigt förstår att de tappar kraft. Kraften i ett samhälle blir bäst när välståndet delas av många. Den insikten delade min morfar och jag. Ett samhälle där 2 procent har enorma förmögenheter och makt, 10 procent har det materiellt mycket bra, 40 procent har det materiellt bra och övriga 50 procent har det materiellt mycket dåligt är inget trevligt samhälle att leva i. 

Du har ett stort ansvar för att Sverige och västvärlden utvecklas bättre än nu. Din röst är viktig för att bland annat bidra till att små men högljudda identitetspolitiska röster inte får ett oproportionerligt inflytande över samhällsutvecklingen. Rösta på partier som är ansvarsfulla, framtidstroende och med många erfarna och spårbart ansvarsfulla företrädare i valen 2022. Och glöm inte att kloka människor värderar de politiska partierna på egna meriter i kommun, region och nationellt. 

Håkan Boström och Malcom Kyeyune skriver ofta läsvärda artiklar i bland annat GP. Av många skäl leder inte vänsterpolitik det stora flertalet invånare mot en bättre framtid. Kyeyune skriver nedan typ att i USAs tidigare välståndskrig segrade billig olja framför billig arbetskraft. Motsvarande välståndskamp idag är sannolikt mellan det digitala och robotiserade monolistiska och ett väl utvecklat tjänstesamhälle där även det digitala och robotiserade får betala skatt där värde skapas. Vad tror du? Läs gärna Boströms mycket kloka artikel bifogad nedan. Vi behöver inte mer fragmentering och splittring. Vi behöver altruistiska ideologiska ramar som respekterar olikheter men som främst enar ett samhälles invånare. Kanske kan Utvecklingspartiet demokraterna, UP, erbjuda en positiv ”karta” framåt? Om vi lyckas gör vi en enorm nytta i en västvärld på dekis. Vi behöver ett fräscht ideologiskt ankare som bättre än nu klarar stormar. Det ankaret behöver sannolikt vara tydligt med att nationer har en viktig roll att spela även i framtiden.

”Men just därför är identitetspolitiken en återvändsgränd. Vi ser tydligt detta när vi studerar islamism eller vita identitärer. Men vi förblindas när ”underprivilegierade” grupper resonerar på samma sätt. Den universella liberala universalismen kommer alltid vara ofullkomlig, men har lyckats skapa någorlunda välfungerande samhällen när den baserats på nationalstaten.”

”Alternativet ”djupa” gruppnormer som bas för politiken kommer inte leda till harmoni inom våra samhällen – utan till en splittring och konflikt som inte ens har ett teoretiskt slut. Yttrandefriheten och den öppna offentligheten är dess första offer. Individen underkuvas att tillhöra en grupp denne inte valt att tillhöra (i likhet med etnonationalism, men till skillnad från inkluderande nationalism). Identitetspolitik är kort sagt mångkulturalism på steroider.”

https://www.gp.se/ledare/allt-är-inte-liberalism-som-glimmar-dn-1.31425953
https://www.gp.se/ledare/vänstern-dansar-efter-maktens-pipa-1.31428563

lördag 18 juli 2020

Döden möter oss alla

Vem vet hur livet utvecklas?
I den verkliga verkligheten vet ingen av oss hur framtiden blir. På mer eller mindre krångliga sätt försöker vi påverka våra egna liv. Samtidigt är vi alla i stor utsträckning, även de mest företagsamma, i händerna på vår omvärld. Ingen av oss kan enskilt påverka timingfrågor som kraftigt påverkar oss. Till exempel en allvarlig pandemi, en lågkonjunktur, att vi sitter på ett flygplan som kapas eller att vi blir sjuka. Det är bland annat av detta skäl som vi alla tycker att det är självklart med samhällssystem som ska hjälpa människor i nöd. Det kan vara du och jag som behöver hjälp av andra. Precis när som helst.

Björn Natthiko Lindeblads sommarprat är lyssnadsvärt. Det är fullt av egenupplevda känslor som är viktiga och värdefulla att reflektera över. Livet är här och nu och vi vet aldrig hur många dagar just du och jag får på denna jord. Jag tycker också att han positivt beskriver att vi alla borde få en självklar rätt att under ordnade former få hjälp att dö värdigt, med minsta möjliga smärta.

Sverige behöver inte någon utredning om aktiv dödshjälp till allvarligt sjuka, och mycket lidande människor. Det finns tillräckligt många utredningar redan gjorda och vi kan med fördel lära av till exempel Schweiz. Det finns också tillräckligt många läkare som är beredda att hjälpa mycket lidande människor slippa lida vidare. Läkaren Staffan Bergström är en hjälte. Läkarförbundet ska inte avgöra en liknande fråga, det ska folkets representanter. Det är politiker. Vi behöver fler politiker som står på invånarnas sida. Än en gång tål det att påminna om att ledande politiker har de svåra uppgifterna att väga olika perspektiv mot varandra och utifrån det fatta kloka beslut som ofta kan avvika ifrån vad olika sakexperter tycker. Vuxna myndiga människor måste själva med stöd från sjukvården få bestämma hur livet ska avslutas.  Självklart under mycket ordnade former. 


fredag 17 juli 2020

En väg ingen vill vandra

Kompromisser till varje pris?
I en demokrati är förmågan att kompromissa, hos partier invalda i demokratiska församlingar, viktiga. Precis som i en familj som tillämpar en röst per medlem när beslut fattas om platser för sommarsemestrar är kompromisser som får alla så nöjda som möjligt viktiga. Viktiga för samarbetsförmågan och viktiga för att inte riskera allt för tvära kast mellan åren. Inom politiken är det inte riktigt lika bra då de mindre partierna, mindre stöd bland invånarna, tenderar att få allt för stort inflytande. Det är inte demokratiskt bra. Om till exempel det lilla MP gång efter gång tillåts blockera vägval som de partier med mycket stort invånarstöd önskar förstår de flesta hur sjukt det är. Det är demokratiskt en oacceptabel ordning. Att partier av individuella skäl väljer ordförandeklubban före att driva sin utlovade politik representerar stora väljarsvek. Annie Lööf gav löfte om att äta upp sin sko före att stötta Socialdemokraterna till makten. Har hon ätit upp någon sko? Det kanske hon gjort och fått så ont i magen att hon inte kan leda partiet i dessa svåra tider. Jag tillhör dem som inte anser att de som valt ledande uppdrag ska vara pappa eller mammalediga. Jag har inte hört talas om något företag som accepterat att VD är borta under ett år som föräldraledig. Och fråga alla småföretagare om de varit föräldralediga. De allra flesta småföretagare som vill ha barn får självklart fortsätta att se till så att firman kan serva sina kunder. Hur blev det ok inom politiken att personer med viktiga ledaruppdrag kan vara föräldralediga? Dels för att ledande politiker i Sverige allt för ofta är för unga för sina svåra och viktiga uppdrag. Dels för att naivpartier som MP och V ges kompromissat naivitetsutrymme. Förmågan att kompromissa är viktig men absolut inte till allt för höga priser. För Sveriges invånare var det bra att bland andra Moderaterna satte ner foten och tydligt visade att svensk migrationspolitik inte ska utsättas för fler dåliga kompromisser. Med Lööf borta från förhandlingsbordet fanns den chansen. Men det hade inte varit en ansvarsfull kompromiss. Sverige tål inte en fortsatt misslyckad integrationspolitik och en fortsatt stor invandring av människor som under lång tid inte kommer att vara självförsörjande. Gör om! Gör rätt! 

Den enda del av migrationspolitiken där jag kan acceptera kompromisser är kopplad till arbetskraftsrelaterad invandring. Kompetenser som är hett eftertraktade i avancerade ekonomier, och som seriösa arbetsgivare i Sverige direkt är beredda att erbjuda en tillsvidareanställning, är aldrig ett problem. Tvärt om! Och att det ens är en fråga om svenskar utomlands ska få flytta hem är intressant. Hur kan det vara en fråga? Hårt arbetande svenskar, och deras familjer som på uppdrag av sina arbetsgivare jobbar utomlands, ska självklart få flytta hem. Vilka partier är det som lyfter frågetecken? Medborgare som av skatteskäl taxar ut mellan säg 60-75 och sedan vill komma hem och utnyttja alla rättigheter? Jag är onekligen nyfiken på hur de som menar att inte alla som fått medborgarskap ska få flytta tillbaka resonerar. Och självklart ska ingen kunna bli medborgare utan att man har en minimikunskap i svenska samt att man klarar ett medborgarprov. Tänk att inte det är en självklart. I väldigt mycket mindre sammanhang krävs att man klarar krävande tester för att få det man önskar. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7515083&fbclid=IwAR0qmQCDgsacWR0PZmtMPVXMWbyLhQ-AtYIRX6MeX6ovFgr2Jjht5ido_hg

torsdag 16 juli 2020

Medborgarlön

Effektivare system
Runt om på vår jord pratas mycket om medborgarlön. Varianterna är många. Finland har testat men tyckte inte att de hittade en vettig modell. Helt klart är att världens tillgångar bättre behöver fördelas bland snart 8 miljarder människor på vår jord. Det är i den demokratiskt styrda världen som tanken om medborgarlön verkar. I grunden gillar jag tanken då jag inte vill leva i ett samhälle där de socioekonomiskt svagaste lever på gatan. Samtidigt måste ett sådant system tydligt uppmuntra människor att kämpa för att vara självförsörjande och det måste upplevas som rimligt bland alla invånare som sliter hårt för att bidra till ett välmående samhälle. I Sverige skulle tveklöst alla bidragssystem kunna avvecklas och ersättas med en "medborgarlön." Rätt systemutvecklat skulle ett sådant bidragssystem kraftigt kunna ersätta dagens alla bidrag och därigenom bli väldigt mycket billigare och kraftigt minska möjligheterna till bidragsfusk. Tyvärr är sannolikt ett av problemen att rikspolitiker vill leka "tomtar" och få synas i media för att de vill ge bidrag för än det ena och än det andra. Ett effektivare bidragssystem är en del av de nödvändiga reformer som krävs om Sverige ska bryta trenden mot att bli ett allt generellt fattigare land igen. Självklart ska medborgarlön enbart gälla för medborgare. Och självklart ska ett liknande bidrag kräva tydliga och mätbara motprestationer. Viktigast av allt för att skapa generellt välmående samhällen är att det finns tydliga incitament att vara självförsörjande och göra allt man kan för att bidra istället för att leva på bidrag. Bidrag ska bara vara till dem som inte har några förutsättningar för att vara självförsörjande. Eller som det är för de flesta en kort tids behov av ekonomiskt stöd innan man blir självförsörjande igen. Inga "ömmande skäl" som undantag. Rättvisa och enkla bedömningsgrunder måste ligga till grund för vem som kan få medborgarlön och när man inte längre kan få den. SVT reportaget nedan ger lite perspektiv på tanken om medborgarlön.

"Finland försökte men skrotade snabbt försöket med medborgarlön. Nu har Spanien på rekordtid lanserat en basinkomst, efter larm om utbredd  fattigdom i coronakrisens spår."




onsdag 15 juli 2020

Lagarna ska bestämma spelplanen och dess regler

"Herren ger och herren tar"
Ett unikt samhälles utveckling är inte förutbestämt. De människor som lever i ett samhälle där de lyckas försvara sin frihet, sin självständighet, bär helt ansvaret för hur deras samhälle utvecklas. Det är ingen annan som styr dem. Det är ingen annan som de kan skylla på om samhällsutvecklingen går åt ett negativt håll. Det som jämlikt ska sätta ramarna för vårt gemensamma samhällsbygge är våra demokratiskt fastställda lagar. Godtycklighet, eller att den starke ska bestämma, har aldrig varit den bästa vägen mot att skapa ett så positivt samhälle som möjligt för de flesta av ett samhälles invånare. Idag är inget undantag. Alice Teodorescu skriver klokt om det ansvar våra lagstiftare har. Ett ansvar som de idag inte bär ansvarsfullt. Idag tillåts fluffiga lagar inom viktiga områden som skapar både oreda och godtycklighet. Det är en usel ordning om man vill skapa ett starkt generellt välfärdssamhälle. Och Karin Pihl, GP, påminner om att lagstiftarna gör ett uselt arbete för att vi mycket bättre ska undvika grovt kriminella barn i Sverige. 

"En självklarhet kanske, men likväl en självklarhet som bör påpekas: Alla lagar stiftas av folkvalda politiker och är inte av Gud givna. Det är också politiker som ändrar lagar när de inte längre anses ändamålsenliga eller i linje med de befintliga politiska ambitionerna. Det är ett faktum som ofta glöms bort i den spelteoretiska skildringen av politikens villkor."

"Den som är mindre intresserad av politisk posering och desto mer av hur en reell förbättring av flyktingars möjligheter att erhålla skydd ska komma till stånd, liksom att denna möjlighet ska ha förutsättningar att bestå över tid, gör klokt i att ta avstånd från de återkommande försöken till kortslutning av debatten. Det måste vara möjligt att diskutera om asylrätten, som tillkom i en helt annan historisk kontext för en helt annan situation, fungerar under dagens förhållanden."

"I stället för meningslösa hänvisningar till ”lagen” bör vi ställa oss frågor som: kan vi ha en lagstiftning som i praktiken (inte enbart i teorin) innebär en obegränsad rättighet för alla världens flyktingar att söka skydd här? Om svaret är ja, hur ska vårt samhälle då organiseras för att inte kollapsa? Vilka målkonflikter bör lösas ut rent praktiskt rörande sådant som exempelvis bostäder, tillgång till vård, skola och omsorg? Om svaret i stället är nej, var går då gränsen? Och om det finns en gräns, ska den anpassas efter omständigheterna eller vara konstant? Om den är anpassningsbar, vilka faktorer ska avgöra - människors behov av skydd vid varje given tidpunkt eller den enskilda statens och samhällets förmåga att integrera de som kommer? Bör mottagarlandets ambition vara att de som tas emot ska bli fullvärdiga medborgare med alla de rättigheter och skyldigheter som det innebär, eller räcker det att erbjuda tillfälligt skydd i ett parallellt samhälle där alla klarar sig bäst de kan utan tillgång till välfärdsstatens skyddsnät?"

”Frågorna är komplexa men förtjänar att ställas - och besvaras - oavsett slutsats. Det politiska samtalet måste bort från de låsningar som dominerat det senaste decenniet och i stället fokusera på sakliga avvägningar och tydliga prioriteringar. Det finns gott om inspiration, eller vad sägs om följande utdrag ur en motion, undertecknad av bland andra Olof Palme (S):
”Det är alltfort socialdemokraternas bestämda uppfattning att invandringen måste anpassas till samhällets möjligheter att ge invandrare arbete, bostad och social omvårdnad på samma villkor som den övriga befolkningen. Detta förutsätter en planerad invandringspolitik. En invandring utanför samhällets kontroll drabbar ytterst invandrarna själva.”
https://www.gp.se/ledare/samhället-måste-reagera-skarpare-mot-unga-kriminella-1.31236499



tisdag 14 juli 2020

Ingenting mot framgång

Ett splittrat land mot presidentbyte
Innan Coronapandemin slog in över världen såg det ut som att Donald Trump skulle få ställa till det ytterligare fyra år i USA och framförallt i övriga världen. Pandemin tycks ha blivit den joker som gör det möjligt för en blek demokrat att ta över rollen som USAs nästa president. Ett uppdrag som också ser ut att kunna inkludera den tid då USA inte längre är världens största ekonomiska kraft. Trots handelskrig och andra konflikter med Kina tyder mycket på att Kina inom fyra år kommer att vara världens största ekonomiska kraft. Inte minst i ljuset av att USA har enorma skulder till just Kina. Konflikten om Sydkinesiska havet blir allt farligare. Om jag förstått kineserna rätt är det ett hav som har en mycket stor försvarsbetydelse för dem. De skiljer sig inte från andra större makter vad avser ambitionen att skydda sina egna territorium.

Arvid Åhlund, Expressen, beskriver varför han tror att Biden kommer att vinna årets presidentval. En sak är säker, Trump och hans marknadsföringsgäng räddas inte av att aktiekurserna åter slår rekord när den ekonomiska utvecklingen för väldigt många inom medelklassen försämras av Coronapandemins effekter. Det är väl därför som Trump är så arg på Kina för att en pandemi än en gång startat i en kinesisk matmarknad. Tänk att en 77 åring kan bli nästa president för USA år 2020. Aldrig tidigare har valet av vice president i USA varit så viktigt. Herr Trump är rena "barnet" med sina 74 år. Helt klart är att Sverige år 2026 inte skulle styras sämre än nu om en 62 åring blir vår statsminister. Sverige är i stort behov av mer kompetenta och erfarna ledare inom politiken. Har Sverige någonsin haft en så svag regering som nu? Och det i tider som mer än på länge kräver stark framtidstro och ordentlig förmåga att reformera Sverige.

"Valkampanjen i USA är den knäppaste i modern tid. Donald Trump håller massmöten i strid med sina egna coronarekommendationer. Joe Biden har knappt lämnat huset sedan i mars. Det borde vara politisk harakiri, men fungerar lysande. I nationella mätningar leder Biden med ungefär 15 procentenheter. Han ligger före i livsviktiga Florida och har till och med gått om i Texas. I Wisconsin, Michigan och Pennsylvania, där valet 2016 avgjordes, leder han med 10-12 procentenheter. Borrar man i olika väljargrupper blir mönstret ännu tydligare. Medelklassen i de oändliga förstäderna har tröttnat. De oroar sig över viruset och ekonomin. Samma sak med pensionärerna i i rostbältet som föredrog Trump 2016. Biden leder till och med bland väljare utan högskoleutbildning, numera i praktiken republikanernas bas. (Trump leder fortfarande bland vita väljare i denna grupp.)"


"Under alla förhållanden kommer viruset inte att försvinna till hösten. De flesta amerikaner har redan bestämt hur de kommer att rösta. Biden är favorit. Vinner han, vinner Demokraterna förmodligen senaten också. Det ger dem ungefär så stort reformutrymme som en amerikansk regering kan räkna med. Som vanligt skulle de ta över under brinnande kris. Men till skillnad från 2008 då finanskrisen satte käppar i hjulen för Obamas reformplaner, är coronakrisen så omvälvande att den rimligtvis hjälper mer än den stjälper."


"Bidens valplattform är också mer genomgripande än Obamas. Han vill höja minimilöner, sänka högskoleavgifter, reformera USA:s moras till sjukvårdssektor, återansluta landet till Parisavtalet och bygga upp de amerikanska facken igen. (Nationalekonomer är hyfsat överens om att fackens försvagade ställning ligger bakom såväl de ohållbart stora inkomstklyftorna som den tröga inflationen). Det vore utmärkt. USA är ett i många avseenden uselt fungerande och djupt orättvist samhälle som lever gott på gamla föreställningar om social rörlighet och fritt företagande som numera sällan stämmer."


"Biden har bättre chans än någon annan att vända den utvecklingen. Nyckeln är inte stora radikala visioner, utan snarare bristen på dem. Han är helt enkelt svår att skrämmas med. Fråga republikanerna som nu försöker utmåla honom som Lenin. Det klingar falskt för alla som följt amerikansk politik i mer än en månad, delvis för att samma republikaner till nyligen kämpade för att framställa honom som tjenis med halva Wall Street."