torsdag 30 september 2021

Jaga dumheter inom sjukvården

Så hela och friska som möjligt

Alla som varit sjuka, eller allvarligt skadade, vet att det inte finns något man hellre önskar sig än att bli frisk och hel igen. Allt annat får en mycket underordnad betydelse i våra liv. Det är bland annat därför som en fungerande sjukvård har central betydelse för alla tänkande människor. Och alla, utan undantag, drabbas av mer eller mindre allvarliga sjukdomar under sina liv. Och många av oss skadar oss lite då och då och kan behöva hjälp av sjukvården. I ljuset av detta är det inte konstigt att en fungerande sjukvård är det som är den viktigaste frågan för de flesta väljare i vårt avlånga land. Och i ljuset av att personalen är den viktigaste resursen i alla verksamheter är det inte konstigt att de företagare och arbetsgivare som har råd tecknar sjukvårdsförsäkringar som snabbare ska ge hjälp till personer som snabbt behövs tillbaka i produktion och betala skatt istället för att belasta sjukvårdsförsäkringen. Huvudproblemet i dagens Sverige är inte privata sjukvårdsförsäkringar utan tillgängligheten till planerade och nödvändiga sjukvårdsingrepp. Köerna inom många "sjukdomsområden" är väldigt sjukt långa. Och det var de redan innan pandemin.

Sedan en tid jagar den nuvarande regeringen människor, och arbetsgivare, som har privata sjukvårdsförsäkringar. Det är helt fel fokus när udden snarare ska vara riktad mot vårdens tillgänglighetsproblem och vårdens kvalitetsproblem. Det skulle vara långt mycket värdefullare för alla i behov av vård, för arbetsmiljön och för vårdkvaliteten om våra ansvariga politiker istället kraftigt reglerar nyttjandet av "stafettkonsulter" inom sjukvården och utan att ta bort digital sjukvårdsservice få bort all kostnadsdrivande överutnyttjande. Under många år har det varit allmänt känt att det nuvarande systemet med "stafettkonsulter" starkt påverkar vårdkvaliteten negativt, driver upp vårdkostnaderna oacceptabelt högt och påverkar tillgängligheten. Att momsbelägga dessa kunsulttjänster har inte haft någon som helst praktiskt positiv effekt för dem inom vården som ständigt kämpar med att få till nödvändig bemanning av verksamheterna. Johanna Nilsson, sjuksköterska, har skrivit en läsvärd debattartikel i ÖP som jag bifogar nedan. Jag kan garantera att väldigt många anställda undersköterskor, sjuksköterskor och läkare inom Region Uppsala håller med henne, inte minst på Akademiska sjukhuset.

"När flera läkare på kirurgen varnar för svåra komplikationer när operationer ställs in på grund av personalbrist, svarar sjukhuschefen Maria Söderkvist att de nu ska höja timlönen för stafettsjuksköterskor. På så vis tänker hon sig att vi ska locka hyrpersonal så att vi åter kan öppna fler platser och således utföra fler operationer. Denna lösning är både kostsam och kortsiktig. Vad sägs om att i stället belöna den ordinarie personalen och locka tillbaka den kompetenta personal som flytt, med höjd lön och förbättrade villkor? En sådan lösning skulle vara långsiktig och långt mycket billigare än att försöka locka dyr hyrpersonal. Med fast personal upprätthålls dessutom rutiner lättare och kontinuitet och patientsäkerhet främjas. Även om våra löner skulle höjas till en nivå som motsvarar det ansvar och den kompetens vi besitter, så är det ändå billigare än att ta in hyrpersonal."

"Det har nu gått ett år sedan man slopade vår arbetsmodell, en förändring som innebar att vi fick sänkt OB på helger och kvällar, att vi fick förlängd veckoarbetstid (sex timmar mer per månad utan ersättning), att vi fick gå från att jobba två av fem helger till att arbeta varannan, samt att vi fick mindre luft i schemat för återhämtning. Ett återförande av den tidigare arbetsmodellen vore ett steg i rätt riktning.

"I takt med att allt fler sagt upp sig på grund av dessa försämringar, men även på grund av att vi inte blir lyssnade till och inte får något gehör från sjukhusledningen, så har vårdplatser behövt stängas och överbeläggningar blivit mer regel än undantag."

https://www.op.se/artikel/debatt-kostsamt-och-kortsiktigt-att-satsa-pa-stafettsjukskoterskor

Under en längre tid har det också varit nästan lika mycket "Vilda västern" inom digitala vårdtjänster som den oacceptabla oredan kopplat till elsparkcyklar. Som det alltid är har kreativa och beundransvärda entreprenörer utnyttjat möjligheter maximalt. Som vanligt har det offentliga, det demokratiskt styrda, visat sin nuvarande oförmåga att skyndsamt laga problem genom att till exempel fixa kryphål som blir extremt kostsamma för oss skattebetalare. Det är till exempel inte rimligt att digitala läkarbesök är gratis bara för att en faktura sedan kan skickas till skattebetalarna. Gratis driver orimligt överutnyttjande som också innebär felallokering av viktiga vårdresurser i form av kompetent vårdpersonal. För mig är det självklart att även ett digitalt sjukvårdsbesök måste ha en minimiavgift kopplad till sig som den enskilde får betala. Inom Region Uppsala är den 200 kronor. De multisjuka och frekvent läkarbesökande når snabbt upp till högkostnadsskyddet. För mig är det obegripligt att inte politiken skyndsamt kan lösa ut liknande frågor som ordningen kopplat till elsparkcyklar och digitala vårdtjänster, eller stafettkonsulter inom vården för den delen. Tyvärr symboliserar dessa "små" frågor att vi i Sverige idag har demokratiska systemfel. 

Nedan bifogad artikel, i Dagens Arena, är läsvärd även om jag tycker att den kan tolkas som ett motstånd mot privata sjukvårdsförsäkringar snarare än ett motstånd mot en sjukvård som inte fungerar och som skapar orimligt långa köer till operationer som hindrar människor från att bli friska och i många fall kan återgå till arbete. När runt 660 000 svenskar redan 2018 har dyra privata sjukförsäkringar, betalda av dem själva eller via deras arbetsgivare, indikerar det tydligt att missnöjet mot orimligt långa vårdköer är stort. För samhället i stort är det också ekonomiskt mycket värdefullt att människor som är sjukskrivna fortare än nu kan bli friska och istället arbeta. Våra sjukvårdspolitiker kan inte få annat än underkänt för sina insatser de senaste åren.

”Regeringen ville begränsa de privata försäkringarnas påverkan på offentlig sjukvård. Men en av experterna menar att den kommande utredningen missar möjligheten att göra skillnad.”

https://www.dagensarena.se/innehall/kritik-mot-utredning-om-privat-sjukforsakring/

Redan idag har vi stora brister inom sjukvården med långa köer, för få tillgängliga vårdplatser och svindyra byggprojekt som inte främjar smarta logistiklösningar på våra sjukhus. Vi har också en allt större efterfrågan på vård i takt med att allt fler vårdinsatser är möjliga med stora positiva prognoser. Istället för att jaga mycket samhällsekonomiskt viktiga privata sjukvårdsförsäkringar är det hög tid för ansvariga politiker att till delar koppla vissa sjukvårdsinsatser till att man har privata försäkringar som ska finansiera det. En sak som privata försäkringar till exempel är bra på är att de varierar prislappen beroende av sannolikheter för negativt utfall. Det kan låta hemskt men tillämpas redan i många mycket civiliserade och väl fungerande demokratier. Jag kan garantera att vi även i Sverige kommer att hamna där om nuvarande oförmåga att sköta sjukvården klokt får fortsätta år efter år. Som vanligt hamnar vi där sent eftersom det som med stora fördelar kan göras tidigt ofta görs på tok för sent i dagens Sverige.



onsdag 29 september 2021

Ämnesbetyg

Äntligen ett rimligare betygssystem

Under många samtal med ungdomar om skolan har de lyft fram hur korkat dagens betygsystem är. Inte bara korkat utan också en orsak till att allt fler unga drabbas av psykisk ohälsa då betygssystemet enkelt uttryckt ständigt kräver goda provresultat. Det är inte en rimlig ordning. Självklart ska det vara möjligt att termin efter termin bli allt bättre och då förtjäna ett bättre betyg än vad man nådde upp till tidigare. I dagens system straffas man oacceptabelt hårt om man inte varit tillräckligt studiemotiverad redan från början. Självklart ska samma system tillämpas både på högstadiet och gymnasiet. Och självklart ska tydliga kunskapskrav ställas. 

I ärlighetens namn ska jag medge att jag inte trodde att även Utvecklingspartiet demokraternas, UP, skolpolitik skulle bli så bra att vi "bara" på den kan vinna många lokala röster. Den grupp av skolpolitiskt duktiga UPare som tillsammans med övriga medlemmar, och med inspel från olika relevanta experter, arbetade fram politiken har gjort ett enastående bra jobb. När till exempel en obligatorisk skola inte klarar av att ge elever med lagstadgad rätt till stöd för att ha en chans att nå sin fulla potential och klara för den människan godkända betyg är ett stort misslyckande. Dagens skola underpresterar kraftigt och det är på grund av uppenbara systemfel som också UP adresserar i vårt politiska program. Dagens skola är en oacceptabelt dålig arbetsmiljö för både elever och lärare, det måste skyndsamt åtgärdas. I Norstedts juridik kunde vi 2020 bland annat läsa följande:

"Skolinspektionen har bland annat funnit allvarliga brister gällande undervisning samtidigt som elevers behov av särskilt stöd inte har utretts i tillräcklig omfattning. Vidare saknar eleverna trygghet och studiero i en skolvardag som präglas av psykiska och i vissa fall även fysiska kränkningar." 

https://www.nj.se/nyheter/allvarliga-brister-i-kommunala-skolor

I nedan SVT-reportage ges en liten förklaring om förändringarna. Viktigt att även grundskolans betygsystem blir rimligt ur elevperspektivet. Det ska alltid löna sig att bli duktigare. Det är inte rimligt med ett bedömningssystem som gör att tidiga dåliga resultat kraftigt påverkar bedömningen av ämneskunskaperna under senare terminer. 

Ersätt kursbetygen med ämnesbetyg, och slopa gymnasieskolans kurser. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss som presenteras i dag.”

Syftet är ett betygssystem som mer balanserat väger in elevers styrkor och svagheter vid betygsättning. Betygen ska på så sätt bli mer rättvisande enligt den kunskap eleven besitter vid slutbedömningen.”

”Behovet av att rätta till bristerna i dagens betygssystem är känt och förslag om ämnesbetyg och kompensatoriska inslag vid betygssättning är efterfrågade av både lärare och elever”, skriver regeringen.”

”Lagförslaget innebär att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskola, gymnasiesärskola samt inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Skillnaden är att ämnesbetyg ger en helhetsbedömning av kunskaperna i ett ämne medan kursbetygen avspeglar insatserna i en specifik kurs – det vill säga i en del av ämnet. Det betyder också att nuvarande kursutformning tas bort, samt att betyg ska bestämmas med hjälp av betygskriterier i stället för med hjälp av kunskapskrav i samtliga skolformer och årskurser där betyg sätts.”

https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/inrikes/lagforslag

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/08/amnesbetyg-infors-pa-gymnasiet-for-att-battre-spegla-elevers-kunskaper/?TSPD_101_R0=088d4528d9ab20000f721d678a64f32c8e77911d1cd3624a71a1b27ae69a4b5b5d1552b41f68259e0855fddeab143000016d49f4fd10287c163515c0512ca4d2e5dadecaedd455eb8f8bbb126416c077e2acf9a070a0bb5ba2e51a8c23c3b0f9

Expressens ledare nedan skriver läsvärt om de ändringsförslag kopplat till skolan som regeringens utredare presenterat. Även om mycket i förslaget till förändringar är bra får självklart inte kunskapskraven för att kvalificera sig till högre studier. Att rucka på kunskapskraven slår mot alla våra barn och unga.

”I lagförslaget är kunskapskraven borta. Puts väck. I stället är formuleringen att eleven ska ”uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper”. Varför detta omständliga jommel? Förklaringen finns i lagförslaget. ”...ordet kriterier (har) ett annat signalvärde än ordet kunskapskrav. Ordet kriterier anses mindre strikt än kunskapskrav.” Svensk skola premierar redan storpratarna.”


”Kravet på sakkunskaper borde snarare bli striktare. Nu vill regeringen alltså regeringen göra tvärtom. Och ändå talar utbildningsminister Anna Ekström (S) ständigt om kunskapsskolan. Det är illustrativt - snacka går ju. När ämnesbetygen införs ska också ordet ”kurs” försvinna. Eleverna ska i stället läsa ”nivåer”. Det är att kasta utbildningshistoria på sophögen. Kurs har används om utbildningsdelar sedan mitten på 1700-talet. Gymnasisterna hade säkert klarat att använda ordet kurs också när det vet att de får ämnesbetyg. Förresten ska ett slutbetyg inte nödvändigtvis räknas vid ansökan till högskola. Ta en blivande samhällskunskapslärare som läst matematik tre och blivit underkänd, fått F i ämnesbetyget. Hen får alltså söka in på sitt högre betyg från matte 2, eftersom antagningskravet är att ha läst andra kursen. Förlåt, nivån. Ämnesbetyg är bra. Att ta bort formuleringarna om att nå kunskapskraven är dåligt. Men förändringen räcker inte. Vi måste tillbaka till ett relativt betygssystem där skolornas betygsnivå bestäms av resultaten på de nationella proven, som ska rättas centralt. Annars finns ingen ände på glädjebetygen.”

https://www.expressen.se/ledare/nu-vill-skolministern-slopa-kunskapskraven/


Även Lärarförbundets ordförande, Johanna Åstrand, reflekterar nedan läsvärt över utredningsförslaget kopplat till skolan.


Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand tycker dock att det kan vara vettigt att se över dagens system.

– Det är i grunden ett systemfel med en obligatorisk grundskola där eleverna kan bli underkända, trots att de har lagstadgad rätt till stöd för att kunna nå godkänt och nå toppen av sin förmåga.

Men, tillägger hon, med det sagt måste eventuellt sänkta behörighetskrav kopplas till tydliga krav på resurser.

– Inga kravsänkningar för att ursäkta bristande förutsättningar. Skolan är underfinansierad och det finns stora brister i likvärdigheten. Man måste vara noggrann och se vilka förutsättningar som ges på olika skolor, säger Johanna Jaara Åstrand.”

https://bulletin.nu/skolan-sankta-betygskrav-sagas-destruktivt



tisdag 28 september 2021

Kasta ägg

Vad är ägget och vad är hönan i ett välståndsbygge?

När jag bodde i Kuala-Lumpur, Malaysia, fick jag lära mig att befolkningen där hade särskilt stora bekymmer med höga kolesterolvärden på grund av att de äter för mycket ägg. Den som studerar folkhälsan runt om i världen kan finna intressanta varianter kopplat till ohälsa som är kopplade till att vi har olika matkulturer. Matkulturer som bland annat påverkats av vilken tillgång till olika livsmedel olika delar av jorden erbjuder.

Nedan reportage i BBC beskriver väl att det är klokt att äta ägg i måttliga mängder. För höga värden av kolesterol i våra kroppar är inte bra för vårt hjärta och våra kärl. Jag gillar ägg. Jag åt till exempel ägg senast till frukost. Mer och mer börjar jag dock inse att det är klokt att balansera kosten mer och att äta mer frukt och grönt. I mitt fall blir det gärna då och då en köttbit också. Varierat och inte för mycket är en bra regel för kosthållningen. Lätt att förstå, svårt att leva efter.

https://www.bbc.com/reel/video/p08ngz2r/the-truth-about-eating-eggs

https://www.doktorn.com/sjukdomar/allt-om-h%C3%B6gt-kolesterol/

Även om ägg i stora volymer är dåliga för vår hälsa kan de vara utmärkta att använda i demonstrationer mot dumhet. Under tio år har jag argumenterat för att bidrag till fullt friska människor måste matchas mot mätbara arbetsprestationer. Det måste vara en självklarhet i ett land med ambitionen att vara ett generellt välfärdssamhälle. Uttrycket "hönan och ägget" kan möjligen användas för att belysa att utan en mycket stor andel självförsörjande vuxna  invånare är ett generellt välstånd omöjligt att uppnå eller upprätthålla. I ett högskatteland som Sverige är det också orättvist att vissa sliter hårt och betalar skatt medans andra kan leva tillräckligt gott helt på bidrag från andra. Utan mätbara krav på arbetsprestationer för långvarigt vuxna bidragsberoende växer andelen av den vuxna befolkningen som inte är självförsörjande på ett ohållbart sätt. Vuxna människor som åtminstone utför någon form av samhällsvärdefull insats kommer att i snabbare takt öka sannolikheten att kunna få ett jobb på den öppna arbetsmarknaden. 

I en tid där Socialdemokraterna vill lasta den döda Alliansen för allt är det viktigt att minnas att Alliansen till stora delar vann för att de hade en bättre "Arbetslinje" än Socialdemokraterna. En övergödd bidragsekonomi skapar inget hållbart välfärdssamhälle. Det vet även Socialdemokraterna men de är fast i vänsterträsket för att ha en chans till makten. Alla som inte förstår att självförsörjningskvoten måste upp ordentligt i Sverige måste hållas långt ifrån makten i Uppsala kommun och i Sverige som land. Expressens ledare skriver intressant om hur Socialdemokraterna försöker skylla alla nuvarande problem på Alliansen. Efter att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern snart haft makten, och ledaransvaret, i åtta år.

"Stefan Löfvens stora politiska bedrift som S-ledare var att han splittrade borgerligheten. Det är onekligen ironiskt att hans efterträdare nu väljer att gå till val mot alliansen."

https://www.expressen.se/ledare/s-for-en-heroisk-kamp-mot-den-stendoda-alliansen/

Som vanligt är det andra Nordiska länder som tidigare än i Sverige genomför nödvändiga förbättringar. I nedan danska fall också en socialdemokratisk regering som bättre än i Sverige förstår att rättigheter bättre än nu måste matchas mot rimliga skyldigheter. Och att "arbetslinjen" alltid måste gälla i ett land med generella välståndsambitioner. Självklart ska rimliga och mätbara skyldigheter gälla alla invånare som har en massa rättigheter, inte bara invandrare. Alla människor som kan ska förväntas bidra till att samhället som helhet blir positivt.

Danmarks regering vill att medborgare med ”integrationsbehov” ska omfattas av en 37 timmars arbetsplikt per vecka för att få rätt till det allmännas stöd.”

”Målet är att alla medborgare med ett integrationsbehov – både nyanlända och personer som har varit en längre tid i bidragssystemet – på sikt ska omfattas av kravet på 37 timmars arbetsplikt”, står det i utspelet.”

https://bulletin.nu/danmark-vill-tvinga-invandrare-med-bidrag-att-jobba-heltid

Nu vill jag inte uppmuntra till äggkastning men om man tänker sig virtuella ägg i ett politiskt dataspel skulle jag med glädje kasta ägg på alla politiker som bär en stor skuld till varför Uppsala och Sverige utvecklats till en mycket otrygg plats. Och samhällen där antalet människor som inte är självförsörjande växer kraftigt. Förutom att det är bedrövligt för oss som bor här nu ökar det också riskerna för att allt fler mycket attraktiva företagare och arbetskraft emigrerar, det vill säga lämnar Sverige. Det sista Sverige nu behöver är att vi drabbas av omfattande "brain-drain". Det vill säga att våra mest kompetenta får nog av otryggheten i Sverige och drar. Trygghetsfrågorna är huvudsaker i alla människors liv. Att vi kan få en omfattande "Brain-drain" är absolut inte omöjligt eftersom människor som är attraktiva på arbetsmarknaden, och som talar bra engelska, är mycket attraktiva i många andra samhällen än det svenska. Sprängningen i en bostad i Göteborg är bara en av alla våldshandlingar som kraftigt försämrat betydelsen av att vara svensk. Vi behöver ett nytt politiskt ledarskap i Uppsala och Sverige!

https://www.expressen.se/gt/just-nu-explosion-stor-insats-pa-platsen/



måndag 27 september 2021

Vem som säger det

Lyssna på vad som sägs

I kommunikationen mellan oss människor är det alltid viktigt att på allvar lyssna på vad som sägs. Att alltid lyssna ordentligt på varandra. Särskilt viktigt är det att lyssna på vad meningsmotståndare säger då det är centralt om man fredligt vill ge framgångsrik övertalning om bättre tankar en chans. I det svenska debattklimatet har det särskilt kopplat till invandringsfrågor funnits massor av tabun som fördummat viktiga debatter för att snabbare landa i problemlösningsfokus. Varför Sverige uppvisat en av de sämsta debattmiljöerna för dessa viktiga frågor hoppas jag att några historiker kan försöka beskriva i framtiden. Då kanske vi under några år kan slippa uppleva det igen. År efter år efter att SD växte sig allt starkare har brunsmetningskorten haglat från vänsterdebattörer, naivister och nyliberaler. Vad blev resultatet av deras idioti? Att Sverige har väldigt stora migrations- och integrationsproblem som är mycket svårlösta samt att SD idag har ett mycket starkt väljarstöd. Undrar om de någonsin reflekterar över vad de ställt till med. Det tror jag inte. Vi har också ett korkat debattklimat när det är viktigare vem som säger något än vad som sägs. Självklart ska sakfrågor och olika perspektiv på det stå i fokus och inget annat. 

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson intervjuades nyligen i SVTs ”30 minuter”. Jag bifogar intervjun som är en pinsam upplevelse om politik när den är som sämst. Jag avskyr folkrepresentanter som inte alltid står upp för vad som är rätt och fel att göra för folkets bästa. Sverige är inte synonymt med Socialdemokraterna. Socialdemokraterna är inte synonymt med det kinesiska "kommunistpartiet" som många kineser ser som systemet inom vilket kineserna har sin variant av demokrati. SVTs reporter gör ett mycket bra jobb med att mycket tydligt visa vilken hycklare Johansson är.

https://www.svtplay.se/video/32517855/30-minuter/30-minuter-sasong-2-avsnitt-2?id=89JVwyn

Alice Teodorescu skriver läsvärt i Expressen om att den som lyssnar på Socialdemokratiska företrädare idag hör många förnekelser om gamla oförmågor och säger nu liknande saker som ansvarsfulla gjort länge. Förr kallades man då ”brun”. Socialdemokraterna spelar bara maktspel och gör inte i tid det som är rätt att göra utifrån det representativa uppdrag de har för Sveriges befolkning. Jag är helt säker på att de inom några val samarbetar med SD. På många sätt ligger SD och S politiskt närmare varandra än SD och M. Att kalla S hycklare är inte att överdriva. Nu kanske jag hamnar i en rättsprocess.......  

"När min artikel publicerades i januari möttes den med tystnad av Johansson, trots det uppenbart olämpliga i att en justitieminister först brunsmetar sina meningsmotståndare, för att sedan kopiera deras förslag, och därutöver sopa igen spåren efter åsiktsbytet."

"I intervjun med Holmberg serverades en ypperlig chans för Johansson att be om ursäkt, att förklara sitt agerande och att deklarera att han nu, vis av erfarenhet om sin egen konsekvensanalytiska oförmåga, avsåg att upphöra med smutskastningen och verka för att också andra skulle upphöra med sina." 

"Men icke. I stället försökte minister Johansson få det till att hans skäl – att ställa språkkrav, att genom lagändringar försvåra för människor på flykt att söka sig till Sverige, att påtala att migrationen påverkar integrationen, varför integrationen behöver avgöra hur stor migrationen kan vara – grundar sig i andra, ädlare motiv än andras. Därmed lär den politiska farsen fortsätta, inför en publik som numera är väl medveten om att det som brunstämplas i dag, om sisådär 13 år, kommer vara att betrakta som klokskap signerad Socialdemokraterna."

https://www.expressen.se/ledare/alice-teodorescu/det-som-brunstamplas-i-dag-ar-s-politik-i-morgon/ 

Även Peter Hjörne, GP, skriver läsvärt om detta otyg att usla politiker och partiapparater när de inte fattat allvaret i en situation kastar en massa negativa "etiketter" på sina politiska motståndare men att när det är på tok för sent själva argumenterar på tidigare tabubelagda sätt. Vi väljare är korkade om vi vill företrädas på det sättet. Små problem är lätta att lösa. Stora problem är svåra att lösa.

"Göteborg behöver låg invandring i många år framöver om vi skall kunna besegra ojämlikheten och sätta punkt för segregationen, skrev fyra socialdemokratiska kommunalråd i Göteborg, med den socialdemokratiske gruppledaren Johan Attenius i spetsen i en debattartikel i Göteborgs-Posten. De skrev också att "det måste göras klart att invandringspolitikens restriktiva fundament ligger fast för lång tid framöver." För några år sedan hade det framkallat ett ramaskri. Debattörerna hade fått veta att de fiskade i grumligt vatten, att de gick rasistiska ärenden och att deras blåbruna budskap var rått främlingsfientligt." 

https://www.gp.se/ledare/fascism-i-g%C3%A5r-regeringspolitik-i-dag-1.55177515

Bawar Ismail, GP, skriver mycket läsvärt om vilket omfattande hyckleri vi har bland i detta fall socialdemokratin. Uppsala och Sverige behöver en ordentlig demokratisk reform. Vi företräds inte acceptabelt bra av dagens partiapparater. 

"Och för den som undrar vilken sorts demokrati de höga S-företrädarna vill försvara mot dunkla krafter så har statsministern förklarat att man står upp för den liberala demokratin. Men de principer om maktdelning och maktbegränsning som följer av den liberala demokratin har aldrig varit av verkligt intresse för Socialdemokraterna."

"Tvärtom, partiet har historiskt sett motarbetat sådana inslag. Och det är förståeligt. Socialdemokraternas demokratisyn är trots allt kollektivistisk, idén om folkviljan och folkstyret väger tyngre än konstitutionella rättigheter och maktbegränsningar."

"Det förklarar också varför partiet ignorerar svidande kritik från Lagrådet när regeringen vill gå vidare med undantagsbestämmelser för Cementa. Förvisso rör det sig om en nationellt angelägen fråga, Cementa måste få lov att bryta kalk på Gotland om en cementkris ska undvikas. Men regeringens hantering av frågan avslöjar ett socialdemokratiskt parti som hycklar i synen på maktdelning."

"Ett parti som verkligen värnar om den liberala demokratin hade tagit ovanstående juridiska bedömningar på allvar, framför allt vad gäller respekten för konstitutionella principer. Men Socialdemokraterna verkar inte vara bekymrade. De kör vidare med de sågade lagförslagen ändå. Maktdelning är intressant för Socialdemokraterna endast när det egna partiet gynnas."

https://www.gp.se/ledare/s-hycklar-om-demokrati-och-maktdelning-1.55549516



söndag 26 september 2021

Kulturkrig

I vilken miljö vill du leva?

Länge hade jag en plan om att emigrera ifrån Sverige. Till sist valde jag att inte emigrera för att jag ville vara nära många personer som betyder mycket för mig. Valet avgjordes också av att jag genom mina globala erfarenheter lärde mig att uppskatta det tidigare svenska samhällsbygge som gjort att våra invånare som hade det sämst ändå fick leva på en anständig levnadsnivå. Ett samhälle som generellt sett upplevdes som tryggt och rättvist. Jag vill fortfarande leva i ett sådant samhälle. Det var därför jag engagerade mig politiskt, för jag såg att Sverige var påväg i fel riktning. Tyvärr har det bara blivit sämre och sämre och det gör att jag fortsätter att kämpa för att den utvecklingen ska vända. Det går och alla medlemmar inom Utvecklingspartier demokraterna sprider ändå hopp om att det finns många fler som också är beredda att ge Uppsalaborna och svenskarna en ny chans att i modern form återskapa ett tryggt, rättvist, välutbildat, kreativt, företagsamt och innovativt samhälle där vi har råd att säkra en anständig lägsta levnadsstandard för våra svagaste invånare. För att klara av att vända den kris vi idag har behöver man förstå varför insikter om olika kulturer har en central betydelse för att vi ska lyckas.

Håkan Boström, GP, skriver läsvärt om kulturkrig och varför det är viktigt att förstå att de pågår. I min bok "En stund på jorden" skriver jag en hel del om hur viktigt det är att förstå kulturella skillnader samt att de värdegrunder som påverkar gruppers kulturer har en mycket stor betydelse för om en organisation eller ett unikt samhälle utvecklas framgångsrikt eller dåligt.

"Det senaste decenniet har svensk politisk debatt förändrats i grunden. De traditionella ekonomiska fördelningsfrågorna: skatter, socialförsäkringar, privatiseringar har fått maka på sig för den nya konfliktlinje som kretsar kring invandring, nationalism, genus- och yttrandefrihetsfrågor."

Men att överhuvudtaget problematisera motsättningen mellan demokrati och mångfald var vid den här tiden närmast tabubelagt.”

Kulturkrigsfrågorna rör ofta konkreta saker som skolavslutningar i kyrkan, genuspedagogik och språkkrav. Men det rör sig inte om någon lyx- eller tramsdebatt. Tvärtom. Frågorna berör, som Heinö själv konstaterar, politikens fundamenta. Vilka ingår i ”folket”? Vem får bestämma över vems identitet? Hur stora värderingsskillnader kan ett samhälle tolerera och ändå hålla ihop?”

Sanningen är att kulturkrigsfrågor historiskt oftare än ekonomiska motsättningar lett till skarpa konflikter, ja rentav till krig. Sverige var dock länge relativt förskonat från dessa konflikter – tack vare en långtgående kulturell, social, religiös och etnisk homogenitet. Men under efterkrigstiden också tack vare en på samma gång pragmatisk och dominerande socialdemokrati. Det var först på 1970-talet som denna socialdemokrati på allvar började driva en kulturradikal agenda – under trycket från 68-rörelsens vänstervåg – något som gradvis skulle skapa en klyfta inte minst mot den egna väljarbasen.”

Det är i detta politiska vakuum som både konservatism och högerpopulism får sitt uppsving – med invandringen som katalysator. Invandringen sätter nämligen rent konkret fingret på de kollektiva normer som upprätthåller ett samhälle – alla de informella beteendemönster och attityder som styr vår interaktion i vardagen och får Sverige att vara Sverige, till skillnad från länder med delvis andra beteendemönster och attityder.”

”Först i mötet med det främmande blir svensken medveten om sig själv. Detsamma kan sägas om de övriga kulturkrigsdimensionerna. Först när kvinnorna tar ordentlig plats i offentligheten blir männen medvetna om vad som är specifikt manligt och inte bara uttryck för ett förment ”universellt förnuft” (utan att man nödvändigtvis måste förneka existensen av det senare). Först i mötet med de sexuella minoriteterna blir de heterosexuella medvetna om sig själva. I samtliga fall handlar det om ett ifrågasättande av det självklara och oreflekterade.”

På det stora hela är det lätt att sympatisera med Heinö, och i viss mån är det också nödvändigt om man inte bejakar tribalism. Men jag vill påstå att Heinö underskattar två centrala aspekter. Den första rör eliternas roll. Heinö beskriver den normativa majoriteten som den starka parten i samhället. Så är det förstås i betydande mån. Men en stor del av missnöjet i dagens Sverige handlar om att stora delar av denna majoritet inte känner sig representerad av samhällets makthavare. Det går inte att sätta likhetstecken mellan den styrande eliten och majoritetsbefolkningen.”

”Den förda invandringspolitiken har genomdrivits emot majoritetens vilja, även om det skett genom beslut av folkvalda politiker och deras tjänstemän. Det gäller även en mängd andra förment progressiva projekt. Svenska regeringar har aktivt arbetat för att ändra attityder, beteenden och normer hos befolkningen i decennier. Ofta ideologiskt motiverat. Ofta framgångsrikt. Inte för inte har Sverige setts som ett föregångsland i social ingenjörskonst. Men denna framgångssaga har också cementerat myten om att förändringarna varit uttryck för en inneboende rättfärdighet, förnuftighet eller godhet hos reformerna. I efterhand har de ju accepterats som det enda rätta – nästan utan undantag.”

Jag vågar påstå att ilskan som finns i dagens samhälle från delar av befolkningen i första hand är riktad mot den offentliga eliten och mot ett bristande ledarskap snarare än mot olika minoriteter som sådana. Människor har nämligen ett behov av att känna trygghet i att eliten står på deras sida. Vårt moderna, komplexa samhälle bygger på tillit till att de som är satta att styra över systemen både har förmåga och vilja att göra samhället bättre.”

Kulturkriget är här för att stanna. Anledningen är att konsensus om centrala identitetsfrågor i hög grad är brutet. Det är mycket svårt att stoppa tillbaka anden i flaskan när gruppidentifikationens konfliktspiral väl börjat snurra. Som Heinö konstaterar lär också den ekonomiska konfliktdimensionen i allt högre grad komma att sammanfalla med kulturkrigsfrågorna.”

Risken finns att denna konflikt eskalerar till den grad att den skadar helheten - här är USA ett avskräckande exempel. Heinös plädering för förnuftsbaserad tolerans blir därmed i högsta grad relevant. Men det är lättare sagt än gjort. Frågan är hur det ska förverkligas. Det statsvetenskapliga perspektivet måste kompletteras med ett beteendevetenskapligt. För utan hänsyn till sociala och psykologiska behov hos folkflertalet, och utan ett trovärdigt ledarskap, är äkta tolerans mycket svår att få gehör för.”

https://www.gp.se/ledare/kulturkriget-%C3%A4r-h%C3%A4r-f%C3%B6r-att-stanna-hur-ska-det-hanteras-1.55298462 

Men, men allt är den vita medelålders mannens fel. Titta och lyssna på bifogat komediklipp som tyvärr beskriver en del av dagens sjuka politiska miljö. Hur tillät den stora kloka majoriteten samhällsdebatten att bli så urspårad?

https://youtu.be/MCdM1TIQilU

Är en majoritet av svenska väljare så korkade att de långsiktigt inte förstår sitt eget bästa? Leder Socialdemokraternas oansvariga beteende till att Sveriges allvarliga problem inte på allvar börjar lösas? Jag tror inte att en majoritet svenska väljare är korkade. Tyvärr vet jag att Socialdemokraterna idag är tvingade att få V, MP och Cs stöd. V, MP och C leder det svenska folket ordentligt ner i diket och S låter det ske för att deras partisystem till varje pris vill sitta vid makten, även om det innebär samarbeten som leder till att ”båten sjunker”. Det är synd om svenskarna.

https://www.gp.se/ledare/en-budget-för-att-sitta-kvar-vid-makten-1.55353858







lördag 25 september 2021

Låga löner för akademiker

Platsinflation och fackmakt

Den här helgen är jag på äventyr med ett gäng studiekamrater från Uppsala universitet. Varje år i över 30 år har alla medlemmar i "klubben" Ceteris träffats och talat om jobb och livsutmaningar. Hur mycket var och en tjänat, och hur lyckosamt var och en förvaltat sin balansräkning, varierar stort i gruppen. Hög utbildning är ingen garanti för framtida höga inkomster. Studietider är inte bara viktiga för  kunskapsinlärning, det är tider där man också ofta bygger livslånga vänskapsrelationer. Min studietid på Uppsala universitet var både kunskapsmässigt och socialt mycket givande.

Under flera år har Uppsala universitets ledning i möten med ledande politiker lyft behovet av att satsa mer på våra bästa högre lärosäten, inte sänka inträdeskraven till universitetsstudier och sluta att starta nya universitet. Jag delar helt dessa ledningars (nyligen en ny ledning) analys då jag anser att deras önskemål är bäst för svenskarnas utveckling av Sverige. Istället för idiotisk regionalpolitik borde istället de bästa universiteten få i uppdrag att starta ”campus” så som Uppsala universitet och Gotland gjort. Den förda högskolepolitiken försämrar svensk konkurrenskraft. Det får genomslag om tio och tjugo år. Inte så förvånande att det blir så när vi drabbas av statsministrar och högskoleministrar som är långt ifrån relevant utbildade. Sluta smeta ut utbildningsanslag på fler lärosäten. Använd uppdragsmakten till krav på geografiskt spridd utbildningsnärvaro (exklusive digitalt) kopplat till våra mest meriterade och respekterade lärosäten. Istället för att inflatera högskoleutbildningar brådskar det att istället kraftigt stärka de praktiskt inriktade utbildningsprogrammen på gymnasienivå och där över.

Jag har inget emot att enskilda människor organiserar sig för att ha en chans mot en annars övermäktig arbetsgivare. Tvärtom, jag anser att det är klokt eftersom en ensam arbetare i kamp mot till exempel Uppsala kommun eller Hennes & Mauritz är chanslös. Samtidigt är jag mycket besviken på facken över att de länge bromsat och bromsar effektivare integrationspolitik i Sverige. 

Att facken är framgångsrika med att företräda sina medlemmar är svårt att vara kritisk mot. Frågan är hur vi ska värdera Svenskt Näringslivs förmåga att värna svensk konkurrenskraft. De tillhör en av landets organisationer som företräder många företags samlade intressen. För mig är det obegripligt att inte Svenskt Näringsliv högljutt blåst till strid om det oacceptabla i att försvaga svenska spetsutbildningar på våra internationellt respekterade lärosäten. Nedan reportage på TV4 om dålig utdelning på akademiska studier är sevärt. Inte minst inom läraryrket har ersättningarna till de bäst utbildade kraftigt minskat jämfört med förr. 

”Dåligt betalt för högskoleutbildade i Sverige”

https://www.tv4.se/artikel/37A5KsMQg70XiZmCYcEQO5/daligt-betalt-foer-hoegskoleutbildade-i-sverige

I den budget som nu regeringen presenterat för AB Sverige ökar de kostnaderna för skattebetalarna, och planeringsröran för arbetsgivare, genom att göra den redan världsgenerösa föräldraförsäkringen ännu generösare. Det är en galen prioritering. För den som bryr sig om att Sverige ska ha en chans att även i framtiden vara ett generellt rikt land borde dessa pengar läggas på att förstärka kraften i våra bästa universitet istället. Inte en enda extra satsning görs på att stärka vår spetskompetens. Det säger mycket om hur dåligt Sverige idag politiskt leds.

https://www.regeringen.se/sveriges-regering/finansdepartementet/statens-budget/

Med fördel kan också alla anslag till icke påtagligt samhällsvärdefulla utbildningar läggas ner. Det är galet att det finns så många kurser i ämnen som jag anser inte ska vara skattesubventionerade. Det får finnas hur mycket utbildningsutbud som möjligt men inte som skattefinansieras. Nedan artikel i tidningen näringslivet är mycket läsvärd! Jag tillhör politikerna som säger att det ska vara svårare att komma in på högre utbildningar än nu och att våra praktiska utbildningsprogram kraftigt behöver stärkas. Allt slöseri med våra skattepengar måste få ett slut!

"Före gymnasiereformen 2011 sökte 50 procent av landets skolelever till ett yrkesprogram. I samband med reformen togs högskolebehörigheten på yrkesprogrammen bort. Åtta år senare gick bara 29 procent av alla elever på gymnasiet en yrkesutbildning medan 59 procent läste ett högskoleförberedande program. Trots att efterfrågan på personer inom praktiska yrken, exempelvis byggnad, hantverk, polis och vård- och omsorg, hela tiden ökar så är det allt färre som väljer en praktisk yrkesutbildning. Samtidigt fortsätter antalet som utbildar sig på högskola att öka."

– Det kanske låter bra att allt fler utbildar sig på högskolan men det skapar en obalans, säger Mats Alvesson, organisationsforskare vid Lunds universitet.

Fortsätter trenden blir kompetensbristen ännu större. För företagen innebär det att lönerna skjuter i höjden, att de inte kan expandera och måste förlita sig mycket på utländsk arbetskraft, konstaterar han.

– De flesta håller med om att det inte blir bra. Men vilken politiker vill säga att vi ska ha färre högskoleutbildningar? I stället fortsätter de att tala för kunskapssamhället och att alla har rätt att gå på högskolan, och utbildningsplatserna på högskolan byggs ut."

https://www.tn.se/arbetsmarknad/professor-for-manga-pluggar-till-latsasjobb/?fbclid=IwAR2vnTm_UJ8eZNmQzwCK4c-8hUgLCtxUZH4uck5bYEAVdf5V12TMOOsFE_c





fredag 24 september 2021

Yttrandefrihetens gränser

Inom lagens ramar

Land ska av lagar byggas, det är en klok samhällsordning. Lagar som ska gälla alla det unika samhällets invånare jämlikt och rättvist. Samtidigt handlar politik ofta om att olika samhällsgrupper önskar olika förändringar av befintliga lagar eller om vägval som är möjliga inom lagens begränsningar. Politik handlar också om viljan att nya lagar ska stiftas. Allt mer begränsas Sveriges riksdags manövreringsutrymme kopplat till lagstiftning eftersom vi är en del av EU. Våra grundlagar är dock särskilt viktiga och inkluderar bland annat yttrandefrihet. För att kunna kalla sig en demokrati är självklart yttrandefriheten grundläggande. För att trovärdigt kalla sig en demokrat måste man tydligt stå upp för yttrandefriheten även för människor som man tycker är korkade. 

Adam Cwejman lyfter i GP domstolsärendet att ett tidigare kommunalråd anklagas för att ha gått över rimliga gränser när hon kallat vissa personer för extremister. Det är ett ord fyllt av möjligheter till olika tolkningar eftersom vad som anses extremt varierar beroende av vad man själv tycker. Helt klart måste det dock vara att det knappast kan anses som förtal att i samhällsdebatten kalla någon för extremist. Däremot kan man ibland tycka att människor som felaktigt, utan några rimliga grunder, kletar på andra människor att de är rasister eller kriminella. Det som är bra med att nedan fall testas i domstol är att det förhoppningsvis leder till att våra domstolar i framtiden inte ska belastas med ständiga ärenden om förtal. Nu prövas den frågan och det är helt galet om det före detta kommunalrådet fälls. Precis som Cwejman har jag sjukligt anklagats för att vara ”brun” när jag under flera år argumenterat för en ansvarsfull migrationspolitik. Att utan några som helst grunder för sådana angrepp, eller insinuerandes om att det finns brottsmisstankar kopplat till uteslutningar, det är förtal. Även om jag själv ibland övervägt att driva förtalsprocesser i domstol har jag avstått då jag inte velat ägna min tid åt liknande ärenden och för att våra domstolar idag har betydligt allvarligare ärenden att klara ut.

Jag har slutat räkna hur många gånger jag har kallats ”blåbrun”. Benämningen är samtidigt både vag och direkt; hur ser egentligen en kombination av blå (borgerlig höger) och brun (nazistisk) ut? Det är en total självmotsägelse. Samtidigt går det inte att missta anklagelsen för något annat än att de som anklagar mig anser att mina ord och min politiska hållning är ett uttryck för ren ondska.”

Förutom att benämningen är felaktig så är den också sårande. Men jag har aldrig tänkt tanken att de som yttrar dem skulle bryta mot lagen, än mindre att det vore meningsfullt att söka stöd för ett åtal mot vederbörande. Yttrandefriheten i Sverige sträcker sig långt. Den omfattar även i samhällsdebatten yttrade idiotuttalanden.”

Den här rättsordningen prövas just nu. Ann-Sofie Hermansson (S), tidigare kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, numera sophämtare på Renova (samt kolumnist på denna ledarsida), står för andra gången anklagad för grovt förtal. Hermansson hade i ett blogginlägg beskrivit debattörerna Fatima Doubakil och Maimuna Abdullahi som ”extremister”.”

”Hermansson friades i tingsrätten men Doubakil och Abdullahi försöker nu driva förtalsmålet i hovrätten. Under fredagen avslutades målet i Hovrätten för Västra Götaland och den 30 september väntas rätten fatta sitt beslut. Skulle det bli en fällande dom kommer det få vidsträckta konsekvenser för det offentliga samtalet i Sverige.”

”Trenden att hota med sina jurister har tyvärr blivit allt vanligare i svensk samhällsdebatt. När vi på denna ledarsida skrev om den numera nedlagda Teskedsorden, och hur dess arbete grundade sig i radikala och för den liberala demokratin skadliga idéer om ras och etnicitet, hotade företrädare för organisationen ledarsidan med sina jurister. Många hade sannolikt i ett sådant läge backat och kanske bett om ursäkt för kritiken. Och konstigt vore annars. Det låter både otäckt, kostsamt och emotionellt påfrestande att åtalas för förtal. Men svensk lagstiftning bär lyckligtvis på ett vidsträckt skydd för yttrandefriheten. Få åklagare ser någon rimlig chans att det skulle leda till fällande dom och väcker därför inte åtal. Trots detta finns möjligheten, vilket Doubakil och Abdullahi nyttjade, att väcka enskilt åtal.”

Tingsrättens slutsats kan tyckas så självklar att den är närmast banal. Som Aftonbladets politiske redaktör, Anders Lindberg, skriver: ”Värdeomdömen, även negativa, är en naturlig del av en levande politisk diskussion” (AB 8/9) Och i det har han rätt. Den svenska samhällsdebatten ska inte föras i domstolar. Lyckas Doubakil och Abdullahi få Hermansson fälld väntar ett ängsligt och mindre fritt samhälle runt hörnet.”

https://www.gp.se/ledare/samhällsdebatten-ska-inte-avgöras-i-domstolen-1.54618489

Även Karin Pihl, GP, reflekterar över hur korkat Sverige blivit. Att kalla någon extremist kan självklart inte vara straffbart eller anses vara förtal. Det är ett subjektivt omdöme i förhållande till vad man själv tycker. Vänstern, naivister, tokfeminister och nyliberaler har allt för länge tillåtits förstöra Sverige. Det räcker nu! Den som inte röstar klokt i kommun och riksdagsval 2022 skadar kommande generationer än mer än nu.

Nu är fallet uppe i hovrätten. Och det måste bli fällande dom mot Hermansson, anser akademikerna, annars är det tveksamt om muslimer i Sverige kan arbeta med mänskliga rättigheter utan att bli ”demoniserade och förtalade”.”

https://www.gp.se/ledare/skona-oss-från-aktivistiska-akademikeruppror-1.55484723



torsdag 23 september 2021

Mansöverskott

Demografiska skevheter

Vilka konsekvenser får det i ett samhälle om det finns ett stort mansöverskott, särskilt ett stort mansöverskott av yngre män? Det tycks inte vara en fråga som vänsterkrafter i Sverige bekymrar sig över. Insikten om att det i sig utgör ett problem är viktig då det krävs politiska ställningstaganden för att under de kommande tio åren försöka korrigera detta faktiska problem. Ett politiskt ställningstagande kan vara att kopplat till migrationspolitiken helt fokusera på att acceptera utbildade kvinnor, gärna med direkt användbar yrkeskompetens. Att det blir ett problem för lågutbildade och kvinnofientliga män att attrahera dessa kvinnor bortser jag ifrån. Helt klart är att det är viktigt att förstå att vi sedan 2011 inte bara har en generellt ansvarslös migrationspolitik, vi har också fått förstärkta demografiska (hur befolkningssammansättningen ser ut kopplat till ålder, kön etc) problem. Nu har problematiken med mansöverskott blivit het i debatten. Problematiken har lyfts tidigare. Som vanligt är dock riksdagspartierna väldigt sena att reagera och svarslösa. Sannolikt för att inga åtminstone tidigare vågade lyfta frågan på deras stämmor. Patrik Kronqvist, Expressen, skriver ofta klokt och skrev i detta sammanhang en läsvärd artikel 2018 som jag bifogar nedan.

"Jämn könsfördelning är en fråga som har hög prioritet i Sverige. Diskrimineringslagen tvingar rentav arbetsgivare att verka för jämnare könsblandning. När Uppsala universitet vill rekrytera en upphandlingsekonom eller när Newsec försöker få tag i en driftstekniker sjunger de därför båda den jämna könsfördelningens lov i platsannonserna. Så fort det handlar om könsbalansen i samhället i stort tycks intresset för frågan dock svalna. I medierna har exempelvis frågan om kvoterade bolagsstyrelser fått betydligt större uppmärksamhet än det kraftiga mansöverskott i yngre åldrar som asylinvandringen har medfört."

https://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/politikerna-kan-inte-blunda-for-mansoverskottet-langre/

Stefan Krakowskis debattinlägg i Expressen om mansöverskottet är mycket läsvärd. Han efterlyser problemlösning från politiken.... Det kan man göra, med tanke på hur migrationspolitiken skötts de senaste åren känns det som en hopplös önskan. Tänk om den så kallade feministiska regeringen gick ut och annonserade ett förslag om att Sverige tio år framåt enbart beviljar invandrare med spetskompetens och att välutbildade kvinnor från till exempel Afghanistan, Irak och Syrien är prioriterade....

"Det finns en kontrast i Sverige mellan ansvariga politikers strävan efter att åstadkomma en könsbalans på arbetsplatser, ofta med hjälp av kvotering, och den obalans som uppstår i samhället på grund av överskottet av män. Farorna med fler män än kvinnor, oavsett kultur och land, är välkända: våld, politisk extremism, gängkriminalitet och övergrepp mot kvinnor. Vad tänker vår regering göra åt det hot som ett tilltagande mansöverskott utgör mot både män och kvinnor?" 

https://www.expressen.se/debatt/nagot-maste-goras--at-mansoverskottet/

Karin Pihl, GP, skriver läsvärt om några av alla konsekvenser det leder till när ett samhälle får ett stort mansöverskott i vissa generationer. Naivister och inskränkta feminister kanske ser legalisering av prostitution som en metod för att delvis hantera problemet... Jag är ironisk.

"Vad händer om man inte hittar en partner att dela livet med? För vissa är det ett livsavgörande trauma, visar psykiatrikern Stefan Krakowski i sin nya bok ”Incel – om ofrivilligt celibat och en mansroll i kris” (Bazar förlag). Han har intervjuat ett antal svenska män (och en kvinna), som, trots ihärdiga försök, inte lyckas få ihop det med någon. Han har också wallraffat digitalt på nätforum för att förstå dessa personer på riktigt. De kallas för incels. Det står för involuntary celibate, ofrivilligt celibat. Gemensamt för de män Krakowski intervjuar är att de inte lyckats på kärleksmarknaden. Många lider av ett djupt självhat och en misstro mot samhället. De har ofta begränsade sociala kontakter med andra. Tiden ägnas till stor del åt att sitta framför datorn och umgås digitalt med andra i samma situation på så kallade incelforum."

"Vissa av dem, men inte alla, uppvisar en konspiratorisk världsbild där misogynin är central. Kvinnor är onda, utseendefixerade och bryr sig inte om personligheten. En del av dem ger uttryck för antisemitiska och högerextrema åsikter, och det har skett flera terrordåd i västvärlden med koppling till incelmiljön. Andra hatar bara sig själva. Gemensamt är att de har en mörk bild av världen och sin framtid. Determinismen är central – om du inte lyckats hitta en kvinna vid en viss ålder, eller har ett enligt dem själva så ofördelaktigt yttre att inte träning eller byte av frisyr ”hjälper”, då är det kört."

"Ensamma män kan bli farliga män, skriver Krakowski. Kriminalitet och våld ökar i samhällen där många män inte lyckas hitta någon partner. Ur ett samhällsperspektiv är det alltså angeläget att hjälpa dessa män. Men hur?"

"Krakowski drar slutsatsen att kvinnors ökade makt i samhället, och det faktum att kvinnor sällan gifter sig med män som har lägre social status än de själva, skapar ensamma män. Så kan det vara. Men ensamma män och kvinnor har alltid funnits. Skillnaden i dag är att det är enklare att få kontakt med andra i samma situation via internet, där destruktiva idéer kan frodas."

"En annan skillnad är att ensamma män i 30-årsåldern är uppväxta i ett samhälle där strukturella förklaringar anses som självklara svar på personliga misslyckanden. Alla skillnader mellan grupper och till synes orättvisa utfall i inkomst och levnadsvillkor förklaras i dag ofta med strukturell sexism, rasism eller andra negativa attityder i samhället. Det är männen som inte vill ha in kvinnor på arbetsmarknaden eller majoritetsgruppen som hyser negativa åsikter om invandrare. Det har tröskats om och om ingen."

"För att hjälpa dessa män krävs insatser från vården. Inte minst psykologiskt stöd att bryta social isolation och en destruktiv självbild. Men också för att bjuda motstånd mot deras konspiratoriska och deterministiska idéer."

"Livet är på många sätt orättvist. Vissa föds med bättre förutsättningar än andra. Sociala normer spelar roll, och ibland har man bara otur. Men samhället är inte ”riggat”. Det finns ingen kvinnokonspiration. Ingen manskonspiration heller. Om fler inser det, kan det förhoppningsvis bidra till att handlingsförlamningen bryts."

https://www.gp.se/ledare/hur-ska-vi-hj%C3%A4lpa-de-ensamma-m%C3%A4nnen-1.55417388 

Om du bryr dig om riskerna med ett stort mansöverskott i vårt samhälle, i Sverige, föreslår jag att du tittar på kvällens Kalla Fakta på TV4. Några konsekvenser av mansöverskottet i samhället är ökad efterfrågan på sexuella tjänster och ökade sexuella övergrepp. Visst imponeras man av vänsterns och nyliberalernas migrationspolitik..... (jag är ironisk). Nu måste vi prioritera kvinnor inom migrationspolitiken. Och då menar jag välutbildade kvinnor som vill vara fria från underlydnad till en man. Inte outbildade kvinnor som under slavliknande förhållanden importeras av vissa hemska män. Migrations- och integrationspolitiken är tveklöst Sveriges viktigaste frågor. Den som inte insett den starka kopplingen mellan misslyckad migrationspolitik, samt obefintlig effektiv integrationspolitik, och stora kvalitetsbrister inom skola, vård, omsorg samt ökad kriminalitet är verklighetsförnekare. 

"De mest extrema samlas på forum där massmördare hyllas, kvinnor hatas och självmord uppmuntras. Kalla Fakta har närmat sig den svenska incelrörelsen och intervjuat flera svenska incels."

https://www.tv4.se/artikel/2jTCIHrRscicOwoMkgn4Or/adam-om-sin-ilska-mot-kvinnor-kaenner-mig-sa-daligt-behandlad-av-dom



onsdag 22 september 2021

Snart sämst

Välståndet avgörs av näringslivsklimatet

När man trodde att det var omöjligt för Uppsala kommun att rankas allt sämre lyckas det lokala vänsterstyret med bedriften att leda kommunen mot ett allt sämre näringslivsklimat. Uppsala kommun rankas på plats 232 av 290 kommuner. Med tanke på alla fördelar Uppsala har och med tanke på alla förutsättningar Uppsala har att tillhöra Sveriges mest näringslivsvänliga kommuner är det en mycket anmärkningsvärd ranking. Alla Uppsalabor borde inse att vi måste rösta fram en politisk ledning som kraftigt kan stärka näringslivsklimatet lokalt samtidigt som vi kraftigt behöver höja kvaliteten inom välfärdens kärnverksamheter skola, vård och omsorg. 

Nedan bifogar jag en artikel från Svensk Näringsliv i UNT där det nya rankingresultatet presenteras. Det finns många skäl till varför alla Uppsalabor ska känna besvikelse över detta faktum. Bland annat då det försvagar vårt lokala idrotts och kulturliv som har stora möjligheter att stärkas när också näringslivet mår bra och utvecklas positivt. Svenskt Näringsliv efterlyser ett mycket starkare politiskt engagemang för att få till nödvändiga förbättringar. Alla Uppsalabor som bryr sig om dessa viktiga frågor borde ha insett att Uppsala under många år saknat ett politiskt styre som lägger nödvändig tid på att kraftigt förbättra vårt lokala näringslivsklimat. 

"Uppsala kommun hamnar i år på 232:a plats av 290 på Svenskt Näringslivs årliga undersökning av kommunernas företagsklimat, som släpps i dag. Det är 20 platser sämre än förra året och den sämsta rankingplaceringen någonsin. Det mål som kommunledningen har satt upp om att hamna på topp 50 på listan till 2023 blir allt svårare att uppnå. Älvkarleby får med sin 103:e-plats bäst betyg i länet, trots att man även där tappat några placeringar sen förra året."

"Rankingen baseras på hur företagen upplever saker av central betydelse för att bedriva näringsverksamhet, såsom tillgång till kompetens och kommunikationer, hur kommunen bemöter företagare, vilken attityd som finns till företagande och hur brottsligheten påverkar förutsättningarna för att driva företag. För Uppsala kommun är det främst de sistnämnda punkterna – attityd till företagande, bemötande av företagande och brottslighet – som är de stora problemen."

"Det är inte bara i Uppsala kommun som företagen har synpunkter på kommunförvaltningarnas attityder till företagande och bemötandet av företagare. Det bör inte underskattas vilken betydelse det har att kommuner bemöter sina företagare tjänstvilligt och professionellt. Tyvärr är den utbredda uppfattningen i länets näringsliv att man av kommuntjänstepersonerna alltför ofta bemöts med en dumförklarande attityd och ett överdrivet byråkratiskt språkbruk – gärna i mailform snarare än över telefon."

"Det kan inte nog betonas att det lokala företagsklimatets mående påverkar varje kommun i länet. Var åttonde vuxen person i Uppsala län är arbetslös och försörjs av bidrag samtidigt som långtidsarbetslösheten stiger. Utöver hur det undantränger angelägna satsningar förstör det också självkänslan och framtidsutsikterna för de berörda individerna. Att Uppsala län ses som en bra plats att etablera och behålla sin näringsverksamhet på är helt avgörande för att detta utanförskap ska kunna brytas." 

"Uppsala län har i kraft av sin närhet till Stockholm och Arlanda samt som hemstad till två av landets främsta universitet potential att bli en av landets absolut främsta län för företagande. Nu krävs ett intensivt och målmedvetet arbete för att den potentialen ska kunna förverkligas. Det är länets politikers ansvar att se till att så sker."

Sverige har fortfarande många innovativa människor aktiva på våra universitet och inom vårt näringsliv. Det är mycket positivt. Samtidigt är vi ett land med väldigt mycket strukturella problem jämfört med till exempel Schweiz. Det är imponerande att Schweiz toppar världsligan över länder som är mest innovativa. Personligen är jag övertygad om att det handlar om att de förstår att vårda sina bästa universitet, förstår att ständigt vårda sitt näringslivsklimat och att de har världens mest imponerande demokrati. Sverige behöver lära mycket av vad Schweiz gör och snabbt reformera Sverige in på en betydligt hållbarare välståndsväg. Vi kan mycket bättre än nu men det går inte med det nuvarande politiska ledarskapet i Uppsala kommun och i Sverige. Tidningen näringslivet citerar TT nedan.

"Sverige behåller andra platsen på den globala rankingen av världens mest innovativa länder, Global Innovation Index, en placering Sverige haft sedan 2019.

Samtidigt behåller Schweiz topplaceringen i rankingen som presenteras i en rapport av FN:s immaterialrättsorganisation WIPO. På tredje plats kommer USA.

I årets undersökning har man särskilt tittat på hur ländernas innovationssystem och innovationsförmåga fungerat under pandemin.

"Sverige är på nytt ett av världens mest innovativa länder. En viktig del är vår unika förmåga att samverka mellan näringsliv, akademi, civilsamhälle och det offentliga för att kraftsamla och hitta lösningar på våra samhällsutmaningar", säger näringsminister Ibrahim Baylan (S), i en skriftlig kommentar.

Näst bästa nordiska land i rankingen är Finland på en sjundeplats följt av Danmark på niondeplatsen."

https://www.tn.se/ekonomi/sverige-nast-bast-pa-innovation/

Den 11 juni 2015 publicerade Dagens Industri en debattartikel skriven av mig, Lars V Kylberg och Sören Gyll om hur demokratiskt vilse Sverige hamnat samt att Sverige behövde skärpa till hur landet styrs om landet inte inom en generation ska bli relativt fattigt igen. Till sist fick vi som vi efterfrågade att Decemberöverenskommelsen föll. Den demokratiska mobbningen av vissa riksdagspartier har blivit mindre. Tyvärr leds Sverige fortsatt på ett sätt som år efter år försämrar vårt näringslivsklimat, som har allt fler tusentals vuxna som inte är självförsörjande, och därigenom hotar vår ambition att vilja leva i ett generellt välståndsland.

https://www.di.se/artiklar/2015/6/11/debatt-nyval-ar-battre-an-pakten/



tisdag 21 september 2021

Mest lämpliga

Prokrastinering

Förmåga att tänka, planera och agera för långsiktiga framgångar anses vara egenskaper människor utvecklar efter 20 års åldern. Det finns gott om argument för att välja politiska företrädare som har gott om generell livserfarenhet och omfattande arbetslivserfarenhet. Även den psykologiska termen prokrastinering talar för att det är klokt att vi väljer årsrika och livserfarna personer som våra samhällens företrädare inom politiken. 

”Prokrastinering, eller uppskjutarbeteende, innebär ett vanemässigt undvikande och uppskjutande av krävande eller tråkiga uppgifter, till förmån för de som upplevs som roligare eller enklare. Prokrastinering förväxlas ibland felaktigt med lathet men det är en aktiv process, där man väljer att göra något annat än den uppgift man borde ägna sig åt. När man prokrastinerar är man ofta högst medveten om att man undflyr uppgiften och att detta förmodligen är en riktigt dålig idé, och ändå upprepas beteendet.”

https://teraply.se/prokrastinering


Bifogat SR/P1 avsnitt av Föräldrapoden handlar bland annat om prokrastiering bland våra barn och om dess konsekvenser i våra klassrum för elever och lärare. Särskilt för elever med särskilt svår förmåga att göra tråkiga saker som inte ger omedelbar belöning. Inte minst i ljuset av att väldigt många av våra barn idag spelar datorspel, som bygger på logik om snabba möjligheter till "belöningar", är det ännu viktigare än förr att träna våra barn och unga i förmågan att tänka och agera långsiktigt klokt. Särskilt du som är förälder till yngre barn kan lära mycket av att lyssna på nedan avsnitt av Föräldrapoden.


När staten, kommuner och regioner politiskt leds av politiska karriärister som tidigt startade sin arvodeskarriär i ungdomsförbunden blir också samhällsutvecklingen dålig. Så dålig att allt fler Poliser högljutt fått nog och protesterar mot politisk ovilja att förstå verkligheten som den är och politisk impotens att lösa allvarliga samhällsproblem. Du som länge följt min blogg vet att jag sedan länge ansett att vi har behov av många fler kameror i offentliga miljöer, rätt för Polisen att på alla sätt avlyssna personer som kan kopplas till organiserad brottslighet eller terrorism och kraftigare straff för minderåriga grovt kriminella. 

I slutet av juni sköts en polis till döds i Biskopsgården på Hisingen. Händelsen fick Göteborgspolisen Hannah Bergelin att starta en namninsamling inom myndigheten med syfte att stärka polisens arbete i kampen mot de kriminella gängen. Bland annat vill hon se en rad lagändringar som tuffare straff för gängkriminella, utökade befogenheter för poliser och utvidgad kameraövervakning.”

Under måndagen lämnades underskrifterna, som i skrivande stund är 3 098 stycken, över till inrikesministern Mikael Damberg (S).”