torsdag 31 december 2009

Att bidra eller att fa bidrag

Det tycks allt mer som att jobben och valfardens grundvalar kommer att bli de viktigaste fragorna i valet. Mojligen lite miljo ocksa. Det kanns som straffspark for Centerpartiet som i generationer har utvecklat och forsoker driva en politik som verkar for mer foretagsamhet (jobben), for ett starkt och kvalitativt valfardssystem och for en hallbar miljoutveckling. I dagens UNT-debatt gor oppositionens foretradare det tydligt att de tycker att den Moderatledda Alliansen driver staden daligt. De tycker att det saknas hjarta. De tycker att det ar en politik som bara gynnar de redan starka. De tycker inte att Alliansen gor tillrackligt for en battre miljoutveckling. Det kan alltid goras battre och det ar en Allians som styr bl a Uppsala. Precis som Centerpartiet manga ganger far vika ner sina ambitioner inom t ex omsorgsomradet eller miljoomradet kommer oppositonens partier fa kompromissa om de skall regera tillsammans. Vissa saker ar inte kompromissbara. Vissa saker maste forena for att valjarna tydligt skall se tydliga alternativ. Jag tycker att det finns tydliga alternativ mellan dagens block. Det gemensamma bland Alliansens partier ar att vi har dragit en gemensam slutsats att Sverige och dess befolkning gar en mork framtid till motes om vi inte har kan skapa fler livskraftiga och vaxande foretag, om vi inte far fler manniskor att jobba fler timmar under sitt liv, om vi inte kan fa mer ut av varje investerad skattekrona och om vi inte kan se till sa att vara barn far basta mojliga utbildningsstart i livet. Det ar den politik som en kompromissande Allians forsoker driva. Som vanligt blev det onodigt jobbigt att ta detta langsiktiga ansvar for landets befolkning da en av de varsta ekonomiska kriserna just intraffat. Mot detta star nu oppositionen allt tydligare. Oppositionen ar mot fritt foretagande och foretagsamhet. De tycker att hogre skatter och bibehallna bidrag eller t o m hojda bidrag ar vagen framat. Deras drom ar nog att vi alla skall vara beroende av det offentliga sa att dessa upplysta politiker kan bestamma vad vi far eller inte far gora kopplat till var de lagger bidragen. Om du ar en person som bryr dig om de svaga, da skall du definitivt inte rosta pa oppositionen. Du skall rosta pa ett Alliansparti som skapar forutsattningar for nya och existernade jobb, som kampar for en battre och hallbar miljo och som varnar om de svaga i samhallet. Centerpartiet tar ett ansvar som inte bara handlar om att vinna roster i nasta val. Vi vill vara med och bygga ett samhalle som over tiden kan varna de svaga. Oppositionens politik kommer om nagra ar, om de far makten, leda till att vi inte har nagot stod till de som verkligen behover var medmansklighet. En rost pa Oppositionen ar att pa sikt svika de svaga. Se bara vad som hander i Lettland och pa Island! De ar folk som ligger oss nara. De har gatt fran en varm och mysig varld till en som brakat samman. Vilka ar det som drabbas varst nar det hander? Vilka ar det som direkt har packat vaskan och lamnat landet nar inte langre bra lon och ett fungerande valfardssystem fungerar? Alliansen under ledning av ett liberalt parti skulle lyfta Uppsala och Sverige till sin formaga.

tisdag 29 december 2009

Vem bar ansvaret for lanehysterin?

Vem bar ansvaret for lanehysterin? Det tycks sjalvklart att saga individen och de som lanar ut MEN sa ar det nog tyvarr inte. Den som har sunt fornuft eller bildning i ekonomi inser att det ar mycket osunt att en individ eller familj lever pa gransen av sin formaga eller t o m konsumerar betydligt mer an vad de har egna pengar till. Precis som nar vi var barn ar det bara mojligt att konsumera mer an du har rad med om dina foraldrar gav dig mer pengar an manadspengen. I mitt fall fick man jobba extra eller pa annat satt dryga ut sitt ekonomiska handlingsutrymme. Idag lanar folk. Inte minst lan med ockerrantor fran smslanegivare utnyttjas. Det ar inget fel med att lana men hela principen med lan bygger pa att man aven skall ha formagan att betala tillbaks det man lanat plus en ranta eller att vardet pa det man lanat motsvarar minst det man lanat for att forvarva det. Allt fler klarar inte av att betala av pa sina lan. Allt fler lanar inte for att investera utan for att konsumera. Alla lan pa boendemarknaden vilar pa antaganden om att ett boendeobjekt har ett underliggande varde som kan realiseras om lantagaren inte klarar av sitt atagande. Precis som i USA ar det inte alls sakert att det underliggande vardet ar hallbart och da kollapsar hela modellen. Varfor har vi da redan hamnat i denna vansinniga lanekarusell igen? Jo redan efter mindre än 1 1/2 ars kris har girighetens avigsidor fatt rada igen. Farliga kortsiktiga bonusbeloningssystem kvarstar. Individer som lever over sina tillgangar ar det synd om nar de hamnar pa obestand och de skall pa alla satt hjalpas. Men varst av allt ar att nu har hela varldens bank och utlaningsverksamheter lart sig att det ar det kollektiva samhallet som tar alla smallar nar det gar at skogen. Det enskilda ansvaret ar satt ur spel och det ar helt oacceptabelt om det inte skall sluta med en ande med forskrackelse! Individen maste vara ansvarig, inte ett kollektiv! Det individuella ansvaret maste utkravas av den som overkonsumerar, av den som koper aktier i ett illa skott foretag, av den som leder en verksamhet pa ett misslyckat satt, av den som felaktigt utnyttjar vara generosa bidragssystem, av den som inte utfor sitt riksdagsjobb pa heltid utan agnar sig at andra verksamheter etc. Ateruppratta det enskilda ansvaret och ta bort alla offentliga krock-kuddsskydd som bara utnyttjas och som bara gor att de foretag som inte ar sunda overlever och darigenom skadar hela branscher. Individens lika manniskovarde, fri och rattigheter ar centrala for oss som ar liberaler. Lika viktigt ar det att det individuella ansvaret aterupprattas och att jag individuellt far ta konsekvenserna for mina egna beslut.

Kvinnor i styrelser och i ledningar

Ar kvinnor mindre begavade an man? Nej, det tycks mer och mer vara tvart om. I synnerhet vara invandrade kvinnor tycks ha en studieformaga som ar avundsvard. Varfor finns da sa fa kvinnor i de s.k maktens rum? Det finns sjalvklart massor av anledningar. Som vanligt ar min utgangspunkt ifran individen. Jag har haft formanen att umgas med och att jobba med kvinnor och man fran alla varldens horn med alla vardens religiosa overtygelser. Jag har praktisk erfarenhet av att det inte handlar om kon, alder, vilken religion man har etc, det handlar om vilken sorts individ man ar och det handlar om hur den individen fungerar i en specifik grupp. En lysande individ i ett sammanhang kan bli en katastrof i ett annat sammanhang. Varlden ar inte enkel. I synnerhet ar vi manniskor inte enkla och varje manniska ar unik. Det gor bl a att enkla och trubbiga losningar som kvotering inte ar en bra vag framat aven om aven jag kan kanna for det ibland. Lat mig aterga till varfor sa fa kvinnor relativt mannan har ledande befattningar i Sverige. Kan det vara for att det finns relativt fa kvinnor som ar mellanchefer, hogre chefer och i synnerhet hogsta chefer? Kan det vara for att kvinnor tidigare inte har varit fostrade i lagsammanhang utan oftast agnat sig at hastar, gymnastik, dans och friidrott medan mannen har spelat fotboll, ishockey, volleyboll, basket och inte minst gjort varnplikten. I den traditionellt manliga uppvaxten fostras mannen i dynamiken inom lag. Mannen fostras inte minst i maktspelet som alltid finns i en grupp. Allt fler kvinnor engagerar sig i lagidrotter, allt fler kvinnor får imponerande studiemeriter. Allt fler kvinnor far chansen att bli foretagare nar skattefinansierade tjanster konkurrensutsatts for att skapa mer valfrihet for oss invanare. Jag tror att allt fler ledande kvinnor kan ta ledande positioner framover. Som med allt annat i livet sa far man inget om man inte rakar vara en av de valdigt fa som arver sina pengar och sina rakmackeforutsattningar. Kvinnor maste klara av att ta de positioner som de onskar i fri konkurrens med andra kvinnor och man. Precis som i ett fotbollslag maste man visa att man ar det basta kortet att satta in som hogerrytter for att laget skall prestera efter sin basta formaga. Lek for en stund med tanken att du ager ett foretag eller att du ar en ansvarstagande representant for kommunens skattebetalare, skulle du rekrytera nagon som styrelserepresentant eller ledare bara pa grund av deras kon? Skulle inte du forsoka hitta den som bast kompletterar laget och den som du tror bast kan klara det uppdrag som finns. Det finns manga daliga ledare. Det finns manga daliga styrelseledamoter. Det finns aven valdigt duktiga sadana. Att det finns manga daliga, som ofta ar man, ar inte en ursakt for att med automatik ersatta dem med en kvinna. I en styrelse vill man oftast balansera tva perspektiv nar tillsattningar gors; 1) Finns relevant kompetens och engagemang som kan bidra till verksamhetens positiva utveckling 2) Ar personen lojal mot den/de agare som den forvantas foretrada. Om man endast utgar ifran 2) sa kan man sjalvklart valja vem man vill utan krav pa att 1) uppfylls. Om man tycker att 1) och 2) ar viktigt, da ar utbudet av kvinnor med tidigare stort helthetsansvar idag en bristvara. Det ar en mycket stor skillnad mellan att vara en chef som har ett helhetsansvar inklusive en balans och resultatrakning mot att ha just ett helhetsansvar. Oftast ar det personer som haft ett helhetsansvar som kan bidra mest i en styrelse. Det ar oftast personer som kan bidra aktivit och tillfora erfarenheter och kontakter ur alla aspekter som finns i en verksamhet. Saljfragor, personalfragor, produktionsfragor, utvecklingsfragor, juridiska fragor, ekonomiska fragor etc. Generellt tror jag att kvinnorna av egen kraft kommer att ta fler ledande roller framover. De kommer att ta dem for att de fortjanat dem och for att den som tillsatter dem tror att de klarar bade 1) och 2) ovan. Inte minst lagengagemanget bland yngre kvinnor borgar for denna utveckling. Kortsiktigt tycker jag att det mest anmarkningsvarda ar att det ar sa fa kvinnor i ledande positioner inom t ex vardverksamheter, dagligvaruhandeln, hotell och restaurangbranschen dvs i tradionellt kvinnliga yrkesmiljoer. Inom dessa omraden ar det sannolikt +60% av inkopsbesluten som aven fattas av kvinnor. Hur kommer det sig att det trots detta ocksa i dessa sammanhang ar sa fa ledande kvinnor (ledningar och styrelser). I dessa foretag borde relationen man/kvinnor vara lika "sned" som den ar inom traditionellt manliga yrgesomraden. Det ar val inte konstigt om t ex ett IT-foretag har en kvinnlig ledningsrepresentant (av fem) och en styrelsemedlem (av sju) om 8/10 av de som ar aktivia i foretaget, och kanske i hela branschen ar man. Ar det att diskriminera kvinnor? Dags for de av oss som tycker att kvinnor skall fa samma mojligheter som oss man att fokusera pa ratt fragor. Jag vill definitivt att min dotter, Isabelle, skall fa samma mojligheter att na de utmaningar hon onskar som hennes bror Fredrik. Jag tror att det ar vardeskapande att den dugligaste och mest ambitiose far uppdragen, inte den som har ett visst kon eller kommer fran ett visst land eller som kommer fran en viss familj. Jag ar liberal ; )

måndag 28 december 2009

Vad hander om Asiens makter styr varlden

Det ar vart att fundera over! Det ar mer och mer sannolikt. Nu sags Indien redan vara pavag att bli varldens tredje storsta ekonomi - redan! Kina har pa nagra osannolikt korta ar gatt fran en relativt liten ekonomi till att bli varldens nast storsta ekonomi och snart den storsta. Japan ar varldens tredje storsta ekonomi och nu kommer aven Indien i en rasande fart. Vet du hur manga manniskor som bor i de delarna av varlden? Vet du hur manga av dem som redan ar rika? Vet du hur manga som fortfarande vill fa det minst lika bra som en genomsnittlig svensk? Over 30 miljoner kan for svenskar definieras som rika. Over 2 miljarder manniskor vill ga fran relativ fattigdom till att minst fa det som en genomsnittlig svensk. Jag tror inte att var miljo kan raddas genom att vi svenskar lever som t ex Miljopartisterna tycker att vi skall leva. Jag tror att vi bara kan bidra till att minska varldens fattigdom och var miljo genom att i handling satsa på miljoteknik. Istallet for att satsa en massa pengar pa traditionella saker tycker jag att fokus for vara gemensamma skattepengar skall vara att satsa mer pa nya energisystem, på nya halsosystem och utvecklade kommunikationssystem. Sa tror jag vi kan bidra bast till en mer hallbar miljoutveckling samtidigt som vi forsvarar vart eget valstand. Vad tror du?

söndag 27 december 2009

Mer civilkurage!

Att ha civilkurage innebar att ha mod att sta for sin mening aven nar det innebar en personlig risk, formagan att sta upp for sina varderingar, trots vetskap om oppet eller latent motstand fran omgivningen. Jag hoppas att fler manniskor kan borja visa civilkurage! Manga fler hade kunnat visa prov pa civilkurage i samband med Tsunamikatasrofen. Fler i maktens korridorer hade kunnat tagit personliga risker genom att sjalv fatta beslut om att stodja stora grupper i kris utan att invanta att helgfirande och icke tjanstgorande jouransvariga tog sitt ansvar i tid. Det samma galler t ex lopande myndighetsutovning. I det fall sjukforsakringslagstiftningen ar for trubbig i enskilda fall, varfor ar inte civilkurage och sunt fornuft en naturlig del av en medmanniskas forhallningssatt till ett enskilt beslut? Avstar manga ifran att tanka? Varfor vagar inte fler tala om riskerna med de framlingsfientliga krafter som i tider av hog arbetsloshet och tider av stor forandring alltid far mer naring? Varfor klarar inte de flesta av oss som tror pa individer och det individuella ansvaret av att fora en oppen och saklig debatt om utmaningarna med invandring och integrationsfragor? Varfor vagar vi inte tala om dessa utmaningar for att radslan att bli anklagad for invandrarfientlighet ar for stor? Det ar nodvandigt att tala om problem och komma med forbattringsforslag. Det ar oklokt att tiga ihjal problem nar det upplevs som problem hos stora delar av befolkningen, inte minst bland stora invandrargrupper. Lar av historen! Om fler av de som var ledade personligheter på t ex 30-talet hade vagat tala om problemen och vagat beskriva riskerna med att ga mot totalitara system, da hade manga liv skonats och mycket lidande undvikits. I en levande demokrati ar civilkurage en viktig hygienfaktor! Makt korrumperar. Att det finns manniskor som missbrukar meningen med civilkurage ar inget problem. Det ligger ju i sakens natur att om vi tar risken som civilkurage innebar sa riskerar vi repressalier och de fortjanas ibland. De som inte har den enskildes rätt till frihet, anständighet och demokrati som utgangspunkt kan sjalvfallet agera pa satt som jag personligen inte tycker skall stodjas aven om denne person havdar och kanske t o m tror att hon agerar for en god sak. Jag tror inte pa upplysta despoter och jag tror att for stor och for langvarig makt korrumperar. Bl a darfor behovs civilkurage for ett hallbarare och utvecklande samhalle.     

lördag 26 december 2009

Varme nar vi faller

Glom aldrig att vi alla nar som helst kan hamna snett i livet och da behover vi andras omtanke och givmildhet. Manga av oss ser oss inte som sarbara. Manga av oss kommer genom livet fa erfara att vi med jamna mellanrum blir sarbara. Ibland pga sjukdomar eller arbetsloshet. Ibland pa grund av olyckor. Ibland pga ett osunt levene som drivit oss till ett destruktivt liv som vi av egen kraft inte klarar av att ta oss ur. Sjalv har jag varit i en svar situation dar omgivningens stod var valdigt viktigt. Nagra manader efter att var son foddes fick min fru akut myelomisk leukemi. Fran toppen av varlden hamnade jag djupt. Fran stor lycka till enorm sorg och oro over en natt. An en gang vill jag tacka alla slaktingar, vanner, sjukvardspersonal och arbetsgivare som stallde upp och gjorde den utmanande tiden uthardlig. Utan dessa fantastiska personer vet jag inte hur djupt jag hade fallit. Utan dessa fantastiska personer vet jag att min hustru inte hade overlevt. Eftersom var och en av oss kan ga fran en tid av lycka till en tid av djup olycka pa bara nagra sekunder manar det till standig eftertanke och det manar definitivt till att vi standigt skall stotta varandra, sarskilt de som ar i mest behov av mest akut hjalp eller som alltid ar beroende av alla andras godtycke. For fem ar sedan fick manga privilligerade svenska familjer erfara hur livet kan forandras pa nagra sekunder. Efter Tsunamin forstar nog fler hur viktigt det ar att vi hjalps at att stotta dem som ar i behov av stod och att vi alltid skall ge varandra karlek. Vi vet aldrig nar och om det ar vi som drabbas nasta gang. Inte minst alla som trodde sig vara rika men som lurades av Maddoff har fatt anledning att i sin nyvunna relativa fattigdom reflektera over hur girig man kan vara och samtidigt forvanta sig att andra skall stotta en nar det blaser..... En bra utgangspunkt i livet ar att behandla andra som man sjalv vill bli behandlad. Lever du ditt liv sa?

torsdag 24 december 2009

Givmild eller Girig

Nu är det jul igen. För många av oss är det en helg fylld av längre möten med nära familjemedlemmar. För många av oss är det en helg som handlar om omtanke, reflektion, kärlek och hopp. Symbolen för dessa värdeladdade ord är, i den kristna världen, Jesus. I bibeln och andra religiösa skrifter går det också att ständigt läsa om svek och dans runt guldkalvar. Dagligen kan vi följa den eviga kampen mellan det goda och det onda, mellan de givmilda och de giriga. Varje dag måste de av oss som tror på det goda och att givmildhet är positivt försvara friheten, omtanken om varandra och måttfullhet. På många sätt har dagens konsumtionssamhälle spårat ur. På många sätt har dagens "slit och släng" kultur byggts upp med hjälp av billig produktion ifrån Kina. På många sätt är idag Kina dagens guldkalv som många dansar runt. Precis som med andra guldkalvar brukar det inte sluta så bra för det stora flertalet om vi inte kommer ur vår förädiska trans om att lyckan ligger i prylar och pengar. Gärna lycka och pengar som kommer till oss snabbt. Precis som guldkalven internetbubblan, fastighetsbubblan, finansbubblan osv kommer vi även att möta en baksmälla kopplad till guldkalven Kina. Det är fantastiskt att fler kineser får ett drägligare liv. De flesta kineser, cirka 1.5 miljarder varav 90% Haner, är härliga och ofta kunniga och flitiga individer. Trots det kvarstår faktumet att Kina är ett totalitärt statsskick som inte respekterar mänskliga rättigheter. Kanske är det så att vi nu snabbt ser en mycket farlig kollektiv och totalitär makt växa fram i en rasande takt. "Draken" dvs Kina har inte bara vaknat upp efter år i dvala. Draken rusar fram över världen. Redan idag dominerar Kina stora delar av Asien och Afrika. Redan idag är USA beroende av kortsiktiga lån från Kina. Redan idag är stora delar av världen beroende av kinesisk produktion av produkter. Redan idag ser vi att allt fler västerländska företag köps upp av Kinesiska företag som får sin finansiering via Drakens banker. Dvs dessa företag blir i princip kontrollerade av den kinesiska totalitära makten. Volvo, SAAB mm är svenska exempel på denna trend. Ericsson tvingas konkurrera med företag som får aktivt stöd av den enorma Kinesiska makten. Kan det vara så att kombinationen av ett politiskt totalitärt system blandad med en på ytan full kapitalism kommer att visa sig förödande för friheten och mångfalden på några års sikt? Jag vill fortsätta att se en utveckling där fler männsikor på jorden får det bättre. Jag vill inte se att världen än en gång går mot en stor och blodig konflikt där ett totalitärt system utmanar demokratier. Det är dags att inse att den västerländska friheten är hotad om vi inte kan övertyga Kina om att även de bör öppna upp för demokrati med ett flerpartisystem. Det är dags att inse att vi måste hitta former för hur vi minskar vårt konsumtionsberoende från makter som är totalitära. Den ständigt kortsiktiga girigheten måste balanseras med långsiktigt sunt förnuft.

onsdag 23 december 2009

Rädda Uppsala och Sverige från Vänstern

Trots det härliga vintervädret, att det känns som att konjunkturen börjar vända, att tid med många nära och kära stundar sprids en kyla inom mig när jag läser dagens UNT-debatt. Vänsterpartiet förnekar sig aldrig. Jag antar att strategerna inom Vänsterpartiet gjort en maktanalys som leder till slutsatsen att ideologiskt naiva, invandrargrupper med bakgrund från familjediktaturer och de minst teoretiskt intresserade är deras väljarunderlag. Dagens UNT-debattartikel är skrämmande för en person som jag, en person som tror på och vill försvara alla människors lika värde. Det är helt uppenbart i artikeln att Vänsterpartiets författare och säkert stora delar av dess representanter ser ner på individer som inte är teoretiskt duktiga. Visst är det bra att vara duktig i matematik, datakunskap, engelska och svenska. MEN det är bra att vara bra på allt och det är ingen av oss! Vi är alla olika och olikheten är i det stora fantastisk! Det är olikheter som gör att vi tillsammans kan skapa nya lösningar, nya produkter, nya samhällssystem etc genom samverkan för en bättre framtid för familjen, för företaget, för vårdenheten, för kommunen, för landet, för Europa och för världen. I den bästa av alla världar skulle vi alla vara duktiga i samhällskunskap, historia, matematik, gymnastik, elektronik, kemi, engelska, persiska, filosofi etc. Nu är det inte så och det kommer aldrig att blir så. Som tur är har vi olika begåvningar och dessa kan bidra till samhällets positiva utveckling på olika sätt. Sluta att se ner på individer som av olika skäl inte vill eller kan lära sig vissa ämnesområden men som är fantastiskt begåvade inom andra. Vår skola måste ha som utgångspunkt att ge alla, oavsett bakgrund, den individuellt bästa förutsättningen för en så bred allmänutbildning som möjligt. Att alla under de första åren i skolan få en chans att lära sig grunder inom de ämnen som anses bärande för ett bra fortsatt liv. Det innebär till skillnad från Vänstern att vi måste ge ett smartare stöd till de som har det särskilt utmanande (av många skäl) och smartare stöd till de som har lätt för att lära. Vi behöver alla. Vi behöver även bli bättre på att matcha fram de som har det lätt i skolan, så att de kan utvecklas efter sin förmåga och inte hålla tillbaks dem. Många gånger är det dessa personer som senare bidrar till att leda oss andra till en bättre framtid. Om dessa individer kan utvecklas bättre är jag övertygad om att hela vårt samhälle utvecklas bättre. Om individer med fallenhet för praktiskt arbete får ett erkännande för sina färdigheter utan att de skall reduceras i förhållande till t ex en matematiker, då får vi ett mer jämlikt och trevligare samhälle. Vänsterpartiets företrädare tycks inte ha varit i arbetslivet. De säger att betyg inte bör ges under studietiden utan bara därefter "som i arbetslivet". På samtliga arbetsplatser som jag arbetat på ges betyg minst två gånger per år i samband med utvecklingssamtal och lönesamtal! Dessa tillfällen är då strukturerade uppföljnings och utvärderingstillfällen för reflektion och möjlighet till nya vägval. Att inkomstskillnaderna ökar beror i allt större utsträckning på att vi har en relativt stor andel offentliganställda med en arbetsgivare, att våra produktionsjobb kämpar för att överleva i förhållande till omvärldens betydligt lägre löner och att arbetsmarknaden för de "bästa" idag är internationell. Hur tänker Vänsterpartiet lösa det? Låsa in oss som bor här som i det tidigare Sovjetunionen? Tvinga de offentliga arbetsgivarna att inflatera ekonomin genom att kraftigt höja icke konkurrensutsatta lönenivåer? Precis som de säger i artikeln kommer Uppsala och Sverige gå en mörk framtid till mötes om Vänsterpartiet får en plats i lokal och nationell regering. I artikeln framförs en målsättning att ge kommunerna veto över etablering av friskolor, det tycker jag är bra! Det är rimligt att det decentrala ansvaret för vår skola också innebär att de politiska företrädare som invånarna väljer också kan påverka om nya skolor får etableras. Vi måste balansera mångfaldens fördelar med hållbara ekonomiska konsekvenser. Eftersom vi skattefinansierar skolan har vi inte råd med allt för många outnyttjade lokaler eller andra snedvridningar som en okontrollerad etableringsrätt kan leda till.

tisdag 22 december 2009

Striden om framtiden har börjat

Nu har på allvar valkampanjerna för att vinna folkets förtroende 2010 startat. Igår gick stadsministern tydligt ut och redogjorde för att Alliansen står för en s.k arbetslinje och att S,V och MP står för en bidragslinje. Idag kommenterade både UNT-ledaren stadsministerns utspel samt att dagens debattartikel var ett tydligt avståndstagande från S, V och MPs populistiska valbudget i Uppsala. Striden har på allvar börjat om vilka som skall påverka framtiden mest. Som av en händelse drog Centerpartiet i Uppsala igår på allvar igång valarbetet. Det är väldigt motiverande och hoppingivande att träffa alla tidigare och nya krafter som vill bidra till att Centerpartiet i Uppsala skall få ett större inflytande kopplat till stadens utveckling. Det är sorgligt att att Centerpartiets fokus på miljöfrågor, företagarfrågor, individfrågor och landsbygdsfrågor inte får ett större genomslag i den praktiska politiken. För att det skall hända måste Centerpartiets företrädare få ett större och starkare mandat från invånarna. Jag tror att vi kommer att få det. Jag tror att det kommer att visa sig att det var länge sedan som något parti kunde visa upp en sådan bredd och en sådan kompetens som vi kommer att erbjuda som folkets företrädare under 2010. Vi har ett lag som enat, tydligt och kompetent kommer att kunna driva på kommunens utveckling i en positivare riktning. Inte minst ur ett miljö och omsorgsperspektiv. Du som känner dig manad att bidra får gärna höra av dig och satsa lite värdefull tid på att våra skattepengar gör maximal nytta för dagen och för vår framtid. Om inte vi är beredda att investera lite tid att förvalta och utveckla kommunen och landet, vilka skall då göra det? Tycker du att dagens företrädare räcker till att förvalta dina skattepengar på ett bra sätt? Du kan påverka mer om du vill. Vi kan, vi vill och vi vågar gå före och visa vägen mot en bättre framtid för våra invånare. Med vår liberala grundideologi, vår förståelse för företagsamhetens betydelse för välfärdsbyggandet och vår passion för en hållbar miljö så borde vi passa väldigt många invånare som företrädare när skattepengar förbrukas och investeras.

måndag 21 december 2009

Många med givmilda hjärtan

Vad härligt det är att få läsa och höra att många i vårt land ser det som självklart att stötta de som har det särskilt svårt och utsatt. Om jag förstått rätt kommer vi svenskar att ha stöttat flyktingar, barn, utrotningshotade djur och mycket mer för över 5 miljarer i år. Utöver detta stöttar vi som land goda gärningar runt om i världen. Självklart stöttar vi många och mycket även här hemma via skattsedeln. I stort är vi ett folk som bryr oss om andra och det är värmande och hoppingivande. Sedan många år har jag sett det som självklart att både ekonomiskt och med direkta insatser bidra till att stötta människor i nöd eller i stort behov av medmänsklighet. Framförallt har jag stöttat barn i tredje världen, människor som drabbats av krig eller annan förödelse och långtidsarbetslösa ungdomar. I tider av jul är det särskilt glädjande att vi fortsätter att bry oss om andra än bara oss själva, i en tid som kanske är mer självfokuserad än tidigare. Julen tycks reduceras allt mer till en ångestfylld stund där det är materialismen som skall härska över oss med stress på plånboken för att köpa allt dyrare presenter till nära och kära för att försäkra vår kärlekt och lojalitet. Jag tror många av oss skulle må bättre av att få mer kramar istället för en massa nya prylar hela tiden. Det kanske är hög tid att försöka satsa mer på att bjuda varandra på snälla ord, kramar och direkt stöd som gester av vår omtanke, kärlek och respekt? Jag tror att det är det. Inte minst för miljöns och de barn som inte har familj och släkt som kan konsumera en månadslön i julklappar. Jag vill i dessa juletider slå ett slag för känslopresenter och upplevelsepresenter! Pröva! Det är du och dina nära och kära värda!

söndag 20 december 2009

ÖB "sätter ner foten om Ärna"

Vad skall man säga? Ur mitt perspektiv kan jag tycka att det är märkligt att inte ägaren mycket tidigare kunde sätta ner sina fötter och klargöra vilka utgångspunkter som finns framåt. Det känns som att frågan om flygets vara eller inte vara på Ärna har skapat onödigt mycket oro och bråk pga ägarens otydlighet. Det kanske inte är möjligt då det är en politikerstyrd verksamhet och då utgör olika typer av utspel bränslet i debatter om framtida vägval. Som jag tolkar ÖBs fotnedslag skall Ärna användas som flyganläggning under många år framöver. Det innebär enligt min tolkning att exploateringen av berört markområde inte kommer att bli aktuellt förrän om många år. Vid den tidpunkten får förhoppningsvis de av oss som lever och de som bor i vår kommun en chans att köpa loss marken och exploatera den för boenden, nöjesparker, parker och företagsverksamhet. Jag vill gärna veta hur försvaret planerar att driva flygplatsen om det inte blir ett samarbete med en civil operatör. Staden tycks idag vara delad i synen om nyttan och lämpligheten av att ha en aktiv flygplats i Uppsalas närområde. Tidigare kommunalt styre och dagens tycks inte vara beredda att acceptera flygningar som äger rum tidigare eller senare än de tidpunkter som tidigare angivits av den civila operatörskandidat som finns. Jag antar att frågan trots ägarens ställningstagande kommer att leva vidare. Att MPs representant säger att Försvarets besked inte har någon större betydelse måste leva i en annan värld än jag. Nu kanske all energi som denna fråga kostat bli lite mer sansad och vi kan ägna mer energi åt att utveckla stadens hållbarhet i frågor där vi mer direkt kan påverka vad som händer. Stadens möjligheter är stora. Utmaningarna att ta vara på dessa möjligheter på ett hållbart sätt är stora. Det är inte osannolikt att Uppsala kommun under en kommande 20-30 års period kommer att växa med 100.000 invånare. Vi som vill att förusättningarna för de som bor här skall vara de bästa, vi får fortsätta att kämpa för att hållbara lösningar för boende, kommunikation, företagsamhet och omsorg skapas. Vi som tror på en bättre framtid för våra barn och vi som är beredda att kämpa för det kan ny lägga ännu mer tid på andra frågor än Ärna.

lördag 19 december 2009

Gråt inte över spilld mjölk

De stora svenska företagen fortsätter att sänka sina kostnader och flytta sin närvaro till platser som erbjuder stor tillgång till kunnig personal till betydligt lägre kostnader än i Sverige. I de flesta fallen flyttas även jobben till marknader som också representerar stora kundunderlag. Sverige är alltjämt ett litet land. Sverige är ett litet land i utkanten av Europa med långa avstånd till de stora marknaderna. Husqvarna och Ericsson är några närliggande exempel som avvecklar allt mer av sin svenska verksamhet. De agerar helt rätt, även om det inte är roligt för de invånare som blir arbetslösa eller för oss alla i denna del av världen. För oss alla eftersom vårt samhälle blir allt fattigare tills nya företag växer fram som kan sysselsätta många och skapa skatteunderlaget för en generell välfärd. Om man inte alltid fokuserar på kundnytta, ständiga förändringar och förbättringar, då dör man. I SAABs fall har ledningarna under många år misslyckats med att utveckla bilar som efterfrågas. Företaget har också misslyckats med att under den tid som fanns använda medarbetarnas kompetens till något som erbjuder en bättre framtid. Det var ju så som SAAB uppstod när flygindustrin tappade fart efter andra världskrigets slut. Nu hoppas jag att vi kollektivt stöttar Trollhättans invånare med lite extra stöd kopplat till starta eget bidrag och mycket mjukt riskkapital. Nu är det primärt upp till drivna och framåtblickande lokala individer att skapa nya företag som snabbt kan utnyttja alla lojala och duktiga personer som nu finns på arbetsmarknaden. Varför inte olika nischlösningar inom miljö och energiteknik? Det är ingen idé att gråta över spilld mjölk! Det är bara att torka upp den och snabbt gå vidare och fokusera energin på något nytt. Jag är övertygad om att individerna i Trollhättan kan vända dagens oro och sorg till en framtidskraft som i sitt nyskapande kan bli minst lika värdefullt för dem som SAAB varit under ett tag. Det värsta Trollhättans invånare kan göra är att tro att bidragslinjen är en långsiktig räddning för de som lever där. Det är bara system som bygger på att alla som kan hela tiden bidrar, på olika sätt, som välstånd för oss alla kan skapas. Jag hoppas verkligen inte att den rödgröna röran med sin tro på bidragssamhället och en bakåtsträvande politik får makten under 2010. Då tror jag att hela Sverige, inom kort, hamnar i samma situation som Trollhättan. Vad vinner du på det?

fredag 18 december 2009

Miljön - Är det verkligen en kris som stundar?

Vad skall man säga om att Köpenhamnmötet misslyckats att hitta någon form av nya bindande regler framåt för att förstöra vår kära jord lite mindre de kommande åren. Jag tror att man skall säga "vad trodde du?". Är det syniskt? Kanske. Men om du tänker på att vi i Sverige och i Uppsala har rätt stora åsiktsskillnader mellan de olika lokala politiska partierna, då är det väl inte så konstigt att världens olika hörn och dess särintressen inte kan enas om vad som krävs för att vi gemensamt, och något så när solidariskt, skall ta ett ansvar för att kommande generationer skall ha en framtid som är minst lika bra som vår. Oavsett vad den så kallade rödgröna alliansen säger ber jag dig att reflektera över vad det svenska samhället erbjuder dig som medborgare idag! Det är väldigt mycket! Det är väldigt mycket mer än vad det var för 20 år sedan! Det är oändligt mycket mer än vad det var för 60 år sedan! Det är väldigt mycket mer än vad de flesta runt om i världen får. Det är inte så många i vårt samhälle som inte har tak över huvudet eller mat på bordet. De som saknar det har sannolikt valt det trots våra skyddsnät eller är personer som inte är inskrivna i våra system.

Jag tycker att det är hög tid för Sverige och Europa att inte bara snacka om omställning från fossila energikällor till alternativa källor. Det är dags att agera ännu kraftfullare. Skit i att de andra inte vill utmana olja och kol! Skit i att alla dystergökar inte ser möjligheter att ersätta olja och kärnkraft med andra energislag! Det går! Det är jag helt säker på. Låt inte Kina, idag världens näst rikaste land men som fortfarande definieras som ett utvecklingsland, få bestämma miljöagendan pga att de kortsiktigt vill säkra tillgångar till råvaror och energi. Låt inte bakåtsträvande miljöaktivister och partier få bestämma miljöagendan! Det är inte nattsvart! Det finns vägar framåt som är positiva. Vägar som innebär att de av oss som vill fortsätta att ha det bra och bättre kan få se en framtid som inte bara innebär försämrad standard i miljöns så kallade tjänst. Sverige och de som bor här har en tradition av att vara kreativa och uppfinningsrika. Låt oss fokusera på att hitta fler energisystem som kan ge den dubbla energiförbruktningen som vi har idag men på ett mycket smartare och miljövänligare sätt. Jag vet att det går! När vi hittar dessa nya system så kan vi sitta på den nya "oljekälla" som världen behöver. Glöm aldrig att de flesta av oss vill ha en materiellt bra vardag. Glöm aldrig att Marit Paulsson nyligen kom på att antalet miljöaktivister inte speglas i antalet personer som betalar mer för dyrare varor som är sk miljövänliga. Många av de miljömilitanta lever uppenbarligen inte som de lär. Tråkigt att Paulsson skall behöva få denna insikt efter så många år i det offentligas tjänst och med alla möjligheter till källstatistik ur många perspektiv i den individuella statistikens huvudborg, dvs Sverige. Nu är det dags för det "nya" Centerpartiet att få visa att kraften finns framåt istället för bakåt. Det är inte miljöpositivt att tycka att vi skall bli fattiga i Sverige. Köpenhamnsmötet har förhoppningsvis givit ett positivt avtryck och det är att miljöaktivister som inte har Centerpartiets positiva utvecklings- och förbättringsambition, de har ingen framtid. Kineserna, Ryssarna, Brassarna, Afrikanerna och Indierna kommer att vilja ha det som vi svenskar har. Även om det innebär att de i genomsnitt "bara" får det så bra som en svensk hade det under slutet av 60-talet så är det en enorm ansträngning på vårt ekosystem. Det är löjligt att svenska miljökämpar tycker att vi skall bli martyrer. Vi skall bli hjältar genom att vara utvecklingsorienterade och visa att vi kan få det mycket bättre, utan att använda fossila energikällor och utan att använda kärnbränsle där vi lämnar skit efter oss i över tusentals år. Skäms man inte över tanken att utsätta kommande generationer för den risken och utmaningen bara för att vi skall kunna konsumera hejdlöst idag? Vi kan utveckla nya energikällor och jag är övertygad om att vi kommer att klara av att genomföra det om rätt ledarskap får chansen. Rätt ledarskap i min värld fokuserar på möjligheterna och inte hoten som är den rödgröna gruppens ständiga mantra. Just idag har även Sverige fått en lysande möjlighet att utnyttja alla de duktiga personer som tidigare producerat bilar till att tänka ut nya innovativa energisystem och transaportlösningar. Kan de klara det? Jag tror på individen och jag tror att individen kan göra fantastiska saker när den inte är dopad eller i en annan missbrukssituation. Den svenska "trygghetsmodellen" är som knark. Den är bra för stunden, men den leder bara till undergång. Verkligheten är Dawinistisk. Det är bara de som ständigt förändras i förhållande till hur omvärlden förändras som överlever. En kortsiktig falsk trygghet kommer bara att slå mot de svaga i samhället. De rika och de flexibla, de klarar sig alltid ur ett materiellt perspektiv.

torsdag 17 december 2009

Ny landshövding för Uppsala län

Eftersom det inte råder någon tvekan om att företagsamhetens positiva utveckling är väldigt viktig för det allamänna välståndets utveckling är det bra med en landshövding som utan tvekan förstår det. Jag utgår ifrån att Peter Egardt är så professionell att han tar sitt uppdrag på allvar och kämpar för vårt län i strider med andra län om resurser, besök och annat som är relevant för just vår positiva utveckling. Jag antar att Egardt är en tävlingsmänniska, så jag tror att han vill göra ett framgångsrikt uppdrag. Jag hoppas att Egardt aktivt kommer att delta i jobbet att både utveckla relationerna med Stockholmområdet samt att stärka Uppsalaområdets ställning. Inte minst viktigt är hans bidrag till att positionera Akademiska sjukhusets roll och betydelse i framtiden i förhållande till t ex KS och Huddinge sjukhus som säkert vill ha allt mer uppdrag. Som statens företrädare i länet bör han fatta konsekvenserna av ett "strippat" Akademiska ur både ett lokalt näringslivsperspektiv och ur ett akademiskt utbildningsperspektiv. Med en bakgrund från Lund, som statssekreterare i statsrådsberedningen och som VD för Stockholms handelskammare tror jag att Uppsala har en potentiellt värdefull ny landshövding som inom kort påbörjar sitt sista stora uppdrag. Jga välkomnar Egardt och hoppas att han kommer att jobba hårt för att bidra till vår positiva utveckling!

onsdag 16 december 2009

Individens betydelse avgörande

Som Centerpartist utgår min ideologiska bas ifrån alla människors lika värde och att alla skall beredas liknande möjligheter under inledningen av livet. Individen och individens unikitet är en central del av Centerpartiets grundläggande utgångspunkter i utformandet av all politik. Det borde vara en självklarhet för alla men det är det inte. Vissa tycker att individens möjligheter kan minskas genom att begränsa våra möjligheter genom att bara utgå ifrån om du har turen att födas i en förmögen familj eller ej. Vissa tycker att individen skall kontrolleras till den grad att vi lätt hotar demokratin och absolut kränker den personliga integritet de flesta av oss vill ha. Vissa tycker att vi skall ha kollektiva lösningar på allt och dessutom bara en ekonomisk organisationsform som skall leverera dessa olika lösningar. Finns det någon där ute som i ärlighetens namn påstår att individer inte alltid är avgörande för det som sker i vår värld? Det har alltid varit individer som utgör skillnaden mellan alla de konstellationer på jorden och som på olika sätt konkurrerar om jordens och människans tillgångar. Konkurrensen om oljan, konkurrensen om mammans uppmärksamhet, konkurrensen om betyg, konkurrensen om jobben, konkurrensen om bästa platser på en konsert, konkurrensen om att bli världsbäst i fotboll etc. Är det någon som tror att följande individer inte haft en stor individuell påverkan på andra människor och naturen? Einstein, Freud, Hitler, Stalin, Busch, Napoleon, Svedenborg, Luther, Senna, Kamprad etc. Vi är alla i grunden unika och härliga skapelser. Arv och miljö skapar sedan basen för hur vi utvecklas. Vissa saknar kärlek och blir därför stukade redan från början. Vissa är naturbegåvningar och får uppmärksamhet från början. Vissa är "vanliga" och tar ett steg i taget mot ett liv som kommer att kantas av vardagliga dagar med ljusa stunder och mörka stunder. Vad vill jag ha sagt med detta? Jo jag vill göra en koppling till årets vinnare av Alfred Nobels ekonomipristagare, Elinor Ostrom och Oliver Williamson. De delar på priset för sin forskning kring ekonomisk organisation. Motiveringen för Elinor Ostrom lyder: ”för hennes analys av ekonomisk organisering, särskilt samfälligheter”.För Oliver Williamson lyder motiveringen: ”för hans analys av ekonomisk organisering, särskilt företagets gränser”. Under flera av Ostroms intervjuer gjorde hon klart att det inte entydligt ur ett akademiskt perspektiv går att förklara varför vissa organisationer lyckas och andra misslyckas. Ostrom hoppades att yngre förmågor skall finna svaren. För mig är svaret enkelt, utan att empiriskt kunna föra det i bevis. Det är individer och blandningar av individer som är avgörande för om det blir en dålig eller en bra soppa. Individers betydelse får aldrig underskattas. Det räcker inte att tro att den organisation som en individ företräder kan neutralisera ett dåligt ledarskap. Ett dåligt ledarskap, ur de flestas perspektiv, hinner alltid göra mycket skada innan personen faller. Jag hoppas att du kommer ihåg dessa rader och dess betydelse när du skall rösta under 2010. Mona Sahlin är ledare för Socialdemokraterna. Lars Ohly är ledare för Vänsterpartiet och Miljöpartiet har ett delat ledarskap. Som ministrar skall de leda hela eller delar av vårt land. De skall förvalta våra skattepengar och binda upp eventuella nya skulder för kommande generationer. Att skapa framgång är svårt. Att förvalta är relativt enkelt. Att förstöra är också enkelt OCH det kan gå väldigt fort.

måndag 14 december 2009

Risk för en djup kris i Sverige

Som vanligt lyckas Socialdemokraterna lämna över eller förlora makten när kristider kommer. Är det skicklighet eller tur? Oavsett vem som hade suttit vid makten så hade vi haft en lika tuff tid. Skillnaden hade varit att vi hade haft betydligt fler människor i utanförskap, många i permanent utanförskap, då Socialdemokraterna inte klarar av att driva den nödvändiga utvecklingen av Sverige. De som inte arbetar och de som är långtidssjukskrivna och som lever på andra hade haft lite mer. Den stora frågan, och som Alliansen angriper, är "hur skall vi ha råd att värna våra svaga över huvud taget i en framtid där Sverige inte längre är ett rikt land?" För dem av er som tycker att det är löjligt eller skrämselpropaganda vill jag bara be er att studera vad som hänt och händer på Island och i t ex Estland! De ligger inte så långt ifrån oss. Det kan gå väldigt fort att gå från att vara ett välfördssamhälle till att blir ett samhälle i djup kris. I djup kris är det alltid de svaga som blir förlorarna. Vi måste vända den negativa trenden och göra de flesta av oss till bidragare och inte till bidragstagare! Det är den fundamentala skillnaden mellan Alliansen och oppositionens politik. Den är nödvändig. Varför ser inte Socialdemokraterna det? Socialdemokraterna har ofta haft kloka och pålästa företrädare så jag kan inte tolka det på något annat sätt än att det beror på att de är för starkt kopplade till fackföreningsrörelsen samt numera även hårt knutna till både Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Om en majoritet av det svenska folket tror att Sverige med en regering under Mona Sahlins ledning,  med stöd från Vänsterpartiet,  samt med det delade ledarskapet inom Miljöpartiet kommer att föra Sverige i en företagsammare riktning, då går vi mot en riktigt djup kris. Krisen kommer att bli mest kännbar för de redan svaga. Jag hoppas innerligt att det inte händer. Jag hoppas självfallet att stödet för Centerpartiets politik blir betydligt större,  så att Alliansens utåt sett gemensamma politik blir mer företagarpositiv, mer miljöorienterad och mer decentral. När jag en gång i tiden arbetade på IBM uppmanades vi alltid att "think", att tänka själva. Jag ber alla er som vill fortsätta att leva gott här uppe i norr att tänka själva! Gå inte på retoriken från Vänster. Stötta istället krafter inom Alliansen som har ett starkt socialt engagemang sedan generationer men som också har starka traditioner av företagsamhet. Genom ett starkare Centerparti kan jobben och miljön utvecklas mer positivt. Det går att bygga ett nytt starkt Sverige! Det kan göras av många möjliga politiska konstallationer men inte tillsammans med SD eller Vänsterpartiet. Jag ber dig, tänk själv! En överväldigande del av invånarna är kloka. Det gäller "bara" att se igenom den enkla och kortsiktiga retoriken som allt för många partier ägnar sig åt. Poltik skall inte handla om att vinna makten för maktens skull. Politik skall handla om att i var tid skapa ett hållbart och rikt samhälle för de allra flesta. 

söndag 13 december 2009

Oppositionen - gnällspikar

Utan opposition ingen demokrati. Bl a därför är det alltid bra med opposition dvs någon eller några som tycker annorlunda. Som ledare inom flera företag och för flera organisationer har jag tydligt sett och uppskattat dynamiken i att föra en öppen och utvecklingsorienterad "debatt" i syfte att hitta bästa möjliga väg framåt. I mina värsta stunder har debatten varit mycket begränsad och kreativiteten låg pga ledarstilar som förskönar sig själv och som fostrar underchefer som bara tycker som chefen. Opposition är toppen för den som vill utvecklas. Opposition är toppen för den som vill förstå eller i vart fall försöka att förstå vad oliktänkande tycker. Att vara i opposition tycker jag, trots att de inte bestämmer något, kräver ett ansvarsfullt agerande. Jag tycker att de partier som idag är i opposition i Sverige inte tar sitt ansvar. Självklart skall man kritisera det som sköts dåligt och självklart skall man driva alternativa sätt att lösa svåra frågor. För mig är det lika självklart att man är konstruktiv i sin kritik. Dvs att man inte bara säger att det är fel eller att "vargen kommer" utan att man i samband med sin kritik också ger tydliga förslag på alternativa vägar framåt. De som inte kommer med konkreta alternativa vägar framåt tycker jag är gnällspikar. Gnällspikar tillför inte samhällsutvecklingen något! Ett exempel på detta gnällande är den nuvarande kritiken av hur det nya sjukförsäkringssystemet skall tillämpas. Regeringens ansvariga förtjänar kritik för handläggningen av frågan. I övrigt kan jag inte förstå annat än att Försäkringskassan annonserat att tillämpningen inte har eller kommer att skija sig påtagligt från tidigare år. Dvs år då Sossarna med V och MP som stödpartier regerat landet. Alla system kommer alltid att ha brister. Du kommer alltid att kunna hitta små eller mindre grupper som är missnöjda med det som föreslås. För att inte stå stilla och för att försöka förbättra måste man då våga fatta beslut ändå. Det kallas ledarskap och det kräver mod. Låt oss anta att det finns bättre system för att driva sjukförsäkringssystemet och för att minska antalet förtidspensionerade. Sjävfallet finns alternativa sätt att göra allt på. MEN varför lägger inte Sossarna och deras vänner fram konkreta förslag på hur de tycker att de problem som regeringen försöker lösa kan lösas fast på ett enligt dem bättre sätt? Gnäll, gnäll, gnäll, gnäll utan konkreta alternativ. Skärpning oppositionen! Er roll är viktig. Ni måste ta rollen på allvar och ni måste sluta upp att bara vara populistiska och istället ta ett långsiktigt ansvar för det generella välståndet i vår del av världen.

Låt vandaler be om ursäkt

Än en gång kan man i dagens UNT läsa att någon eller några personer slagit sönder allmänna och privata tillgångar. Hur korkad får man vara? Om de tycker synd om sig själva och vill göra uppror mot överheten så finns bättre vägar, t ex att engagera sig politiskt. Hur kommer det sig att dessa personer inte förstår att de inte bara förstör för andra utan på många sätt för sig själva. På grund av detta meningslösa förstörande, som på inget sätt är tufft, minskar samhällets resurser för fritidssysselsättning, barnomsorg, socialtjänst etc. Även försäkringspremier ökar. Eftersom vissa tycks ha så svårt att förstå dessa enkla samband tycker jag att de vandaler som ertappas, som en del av sitt straff, skall få stå en dag i anslutning till de tillgångar som de förstört och be alla som går förbi om ursäkt för att de varit så dumma. Jag tror att det är både preventivt bra och utmärkt för att undvika att det händer igen. Hur många "tuffa" som t ex förstör fönsterrutor till en skola tycker att det är tufft att få stå en hel dag och be alla barn, lärare och föräldrar om ursäkt för det de gjort. I bl a Japan används liknande metoder för att bekämpa idioti och bidra till fostran av goda samhällsmedborgare.

Afganistan - utgå ifrån lokalbefolkningen i förändringsarbetet

Om det skall gå att få lite ordning och reda på det Afganiska folkets villkor måste västmakterna ta mer hänsyn till det lokala folkets traditioner och ledarskap. I ett land där främlingar och lokala krigat i fler hundra år, i ett land som består av framförallt Pastuner, Tadziiker, Bazaremer och Uzbeker. I ett land där de flesta är väldigt fattiga. Där duger det inte att komma med fagra löften om att våra västerländska modeller skall leverera välstånd. En ytterligare lokal komplexitetsfaktor är att det inom samtliga större folkgrupper finns en massa klaner som folket är uppdelade i. Klanledaren är den som bestämmer och som oftast dömer folket när brott begåtts eller avgör tvister mellan individer i gruppen. Dessa klaner har i långa tider varit väldigt flyktiga med sitt stöd till andra lokala klaner eller främmande makt. Ständiga alliansbyten mellan klanledare gör det väldigt svårt att uppnå stabilitet i detta härjade land. Jag tror t ex att dessa klanledare måste ingå i ett överhus som i vart fall under en övergångsperiod har hög status och makt. Genom att bättre institutionalisera deras makt kan landet sakta men säkert ta sig ifrån en massa klaner till ett samlat statsskick som kan upprätthållas med dessa klanledares goda minne. Det kommer att ta tid att åstadkomma denna förändring. Jag tror det blir omöjligt att lämna Afganistan så snabbt som USA hoppas. Om väst tar bort sitt stöd till den nödvändiga samhällsomställning i Afganistan så kommer de att falla tillbaks till ständiga klankonflikter och ännu större produktion av narkotika. Jag förväntar mig att FN blir aktivare och tydligare med vad som krävs för framgångar för det Afganiska folkets bästa.

lördag 12 december 2009

En "ny" vänstertidning i Uppsala

Det finns en ambition att göra omstart på den gamla och vänsterinriktade tidningen Uppsalademokraten. Det är tydligen personerna bakom ETC som ligger bakom försöket att minska det som kallas kapitalisternas och högerns monopol av de lokala medierna. Jag pryade en gång i tiden, när jag gick i 9:an, på UppsalaDemokraten och fick bl a skriva ett eget reportage. Det var väldigt roligt och jag uppskattade att jag fick chansen att prova mina färdigheter i att beskriva något som kändes angeläget för stora delar av invånarna. Jag underar dock vad det är som är så kapitalistiskt eller anti de svaga enligt vänstermänniskorna i t ex UNT och Uppsalatidningen? Ur mitt perspektiv får företagsovänliga, kollektivdiktatoriska, janteälskande och offerjournalistik en väldigt stor del av dagens utrymme. Vad är det som fattas åt vänster? En vecko eller dagstidning som ännu mer svartmålar "kapitalet"? I grunden är jag mycket positiv till konkurrens och att olika perspektiv blir belysta. Därför har jag sedan tonåren fortsatt att läsa ETC. Jag tycker att ETC håller en mycket professionell nivå på sina artiklar. Många gånger kan jag hålla med om slutsatser som dras i tidningens artiklar. En avgörande skillnad mellan mig och de vänsterkrafter som leder, driver och skriver i ETC är dock att jag tror på individer, jag vet att det är individer som både skapar de stora positiva sakerna i livet och det är de samma som skapar de dåliga inslagen som löpande äger rum. Jag vet och accepterar att välstånd skapas genom företagsamhet och företagande. Bakom företagsamhet och företagande ligger individer. ETCs personer tror att diffusa och politiskt tillsatta ledare/ägare kan skapa ett generellt välstånd och utrymme för de individer som begåvats med mer drivkraft än oss andra och därför kan bli de draglok vi behöver för att skapa välståndets förutsättningar. Utgångspunkten för vänstermänniskor är förlegad och dessutom har deras samhällsmodellexperiment runt om i världen idag och förr visat sin oförmåga. Marknadsekonomi och den enskildes fri och rättigheter är det som skapar bäst välstånd för de flesta. Det är ingen tvekan om det. Politiker måste utifrån det perspektivet se till så att avarterna av en marknadsekonomi och allt för egoistiska individer balanseras med konkurrenslagstiftningar och straff som är kännbara. Det är i frihet och bland alternativ som vi människor och vårt samhälle växer och utvecklas. Varför är det så svårt för vissa att förstå? Är det kanske för att de alla tror att just de skall bli den upplyste despoten som skall leda oss andra som inte har några alternativ.......

fredag 11 december 2009

Mycket om grisar och svin

Samtal och skriverier om grisar och svin får stort utrymme i media. Det känns nästan som en trend. Svininfluensa och några grisar som far illa har spridit olustiga känslor bland oss invånare under en tid. Först vill jag försvara grissläktet och tala om att Svininfluensan inte sprids från grisar! De är oskyldiga! Du kanske vet varför denna influensa kallas så? Vad avser reportagen om att flera grisföretagare inte skött sitt uppdrag på ett bra sätt tycker jag att det är dags för sans! Som i alla andra fall är det vansinnigt att t ex mana till bojkott mot en hel bransch eller ett helt folk för att det finns några marginella företag eller personer som uppträder som "svin". Det är oacceptabelt att förespråka kollektiv bestraffning. Jag tycker också att det är minst sagt okunnigt av media, som jag förväntar mig mer av, att se Centerpartiet som enbart ett företagsamt och företagarparti. Det är sant att Centerpartiets rötter kommer från engagerade livsmedelsproducerande och hantverkarföretagare som redan för 100 år sedan insåg att vägen till välstånd går via just företagsamhet och företagande. Det är dock tröttsamt att media odlar bilden av Centerpartiet som ett parti för bönder. Livsmedelsföretagandet fortsätter att vara viktigt och värdefullt för oss människor. Dock är en överväldigande andel av oss som är engagerade partipolitiskt och de, allt fler, som väljer att lägga sin röst på våra politiska program, tänkande stadsbor. Om du är liberal, inser värdet av ett företagsamt samhälle, är miljömedveten, tycker att besluten skall ligga så nära de som berörs som möjligt och tycker att så stora delar av vårt land som möjligt skall leva, vill sträva efter att få det bättre, då gör din röst stor nytta inom Centerpartiet! Gå inte på de flesta andra partiers bottenlösa utspel om att de är för företagsamhet och fritt företagande. Bli gärna en av oss och bidra till att Uppsala, Sverige och Europa utvecklas bättre!

Konkurrens och valfrihet bra för alla förutom de lata och skyddade

Mer konkurrens och mer utrymme för oss invånare att fritt få välja bland de konkurrerande alternativen! Det har i alla tider varit konkurrens som fört vårt samhälle framåt. Utan konkrrens stagnerar en verksamhet. Utan konkurrens blir en verksamhet oförmögen att leverera stort kundvärde till en låg kostnad. Utan konkurrens ligger makten hos utföraren och inte hos brukaren. Utan konkurrens kan vi inte utveckla nya företag som kan skapa välståndet för våra barn och barnbarn. Det är väl ingen som tror att Volvo, SAAB, Ericsson, Atlas-Copco etc kommer att nettoanställa i Sverige? Om du tror det får du läsa på lite om var de stora marknaderna i världen finns. Du får läsa på hur dyrt det är med logistik av skrymmande produkter och hur denna logistik påverkar vår miljö. Du bör också läsa på om hur stora skillnaden är mellan priset på t ex en duktig ingenjör i Kina, Indien, Ryssland, Brasilien och Rumänien är i förhållande till en motsvarande kompetens i Sverige. Vänstern har spårat ur i Sverige! Så länge som Socialdemokraterna är ihop med Vänsterpartiet ser jag dem som vänster. De saknar kunskap om vad som händer i vår omvärld och de målar upp en politik som skulle göra Sverige till ett fattigt land igen. Glöm aldrig att vi var ett fattigt land för bara 70 år sedan! Glöm aldrig att det är företagsamhet som har skapat förutsättningarna för en allmän välfärd! Till dagens sjuksköterskor som idag protesterade mot försämrade villkor säger jag bara - stöd politiska alternativ som är positiva till konkurrens! Då ökar dina chanser att få bättre betalt för dina tjänster. Då ökar dina chanser att få påverka din arbetsmiljö mer. Då ökar dina chanser att få jobba internationellt. Då ökar dina chanser att få vara i en mer kreativ miljö.

torsdag 10 december 2009

Hastighetsbegränsningar i innerstaden - Uppsala

Hur svårt kan det vara? Att det inte sedan länge varit självklart att vi skall ha en lägre hastighet än 50 km/h i områden där människor i stora skaror rör sig, ofta barn och ungdomar, är väl märkligt. Vi som vill ha en levande stadskärna inser att vi måste tillåta bilar och mindre lastbilar att ta sig in och ut ur stadens kärna. Annars finns inte tillräcklig infrastruktur för att centrala handlare skall kunna erbjuda den komfort som många kunder kräver kopplat till sin shopping. Dessutom finns det människor som bor i Uppsalas centrala delar. Även om bilen skall användas så lite som möjligt blir ledtiderna orimliga ibland om man inte kan utnyttja förmånen att ha en bil för att t ex storhandla, besöka morföräldrar eller för att källsortera stort avfall. 30 km/h i Uppsala city kommer att bli toppen. Förhoppningsvis kommer även bussarna att respektera detta. Det gör t ex att barn och ungdomar som går på Katarinaskolan (Drottninggatan/nedre Slottsgatan) kommer att få det lite säkrare i framtiden.

Obamas fredspris

Ur ett principiellt perspektiv tycker jag att den norska Nobelkommittén har gått snett med sina utmärkelser till pristagare. Jag tycker att alla fantastiska insatser som görs av mindre kända personer skall ges uppskattning för att just uppmuntra oss alla att bidra till en fredligare värld. Det finns en hel del människor runt om i världen som förtjänar denna fina utmärkelse. Inte minst företagare som genom sitt engagemang bidrar till att fler kan få det drägligare och därigenom minska slitningarna mellan de som har mycket och de som har lite. Trots min principiella invänding tycker jag att Obama är ett bra val. Jag har under många år rest runt om i världen både i arbete och privat. Under Bush jr var världen väldigt mycket osäkrare genom hans inkompetenta hantering av utrikesfrågor och inte minst pga hans arroganta ledarstil. Obama som person och Obamas sätt att kommunicera har gjort världen mycket positivare, säkrare och intelligentare. Det är en påtaglig skillnad i samtalsklimatet i världen och det är definitivt värt ett Nobelpris trots att han fått ta över två stora krig och trots att kändisvalet strider mot hur jag tycker att kommittén skall agera i sin urvalsprocess. Jag tycker att våra norksa bröder och systrar fallit i fällan att vilja sola sig i glansen av olika kändisar i stället för att lyfta fram särskilt inspirerande och kraftfulla individer i fredens tjänst. De svenska utmärkelserna ges till personer som gjort fantastiska insatser men de ges också till personer som av de allra flesta är helt okända. Priset är då inte bara ett prestigepris med stora pengar kopplat till sig utan det är även några veckors offentlig och global hyllning av männsiskor som aldrig annars får den typen av uppskattning. Det tycker jag att de förtjänar. De har större betydelse för mänsklighetens utveckling och välbefinnande än alla idrottsstjärnor och rockstjärnor i världen. Vissa av dessa rockstjärnor är definitivt fredspriskandidater. Jag lägger gärna min röst på Bono eller Sting ; ).

onsdag 9 december 2009

Beskatta orimliga bonusar

Ett föregångsland vad avser kreativitet och företagsamhet inom den finansiella sektorn har även tagit ett föredömligt steg för att begränsa orimliga bonusar. England inför detta omgående då de förstår att finansbrasnchens personer är fullständigt tondöva vad avser allmänhetens acceptans. Det är orimligt att det kortsiktiga pyramidspelet med hjälp av våra samlade pensionsmedel skapar orimliga förmögenheter pga orimliga bonussystem. Det är orimligt att spekulationen gång efter gång skall skyddas av att vi skattebetalare får plocka upp girighetens dumheter. Jag är helt för prestationsorienterade löner. Det är bra att vi får betalt kopplat till prestation och inte för närvaro. Däremot tycker jag att finansbranschen tappat allt sunt förnuft och under en längre tid endast utnyttjat att orimliga möjligheter finns till höga avgifter kopplade till förvaltning av framförallt våra pensionspengar. Att tro att finansmarknaden skall reglera sig själv, dvs sänka sina egna ersättningar till rimligare nivåer är naivt. Skulle du frivilligt sänka din lön/ersättning från t ex 30.000 kr per månad till 23.000 kronor bara för att du håller med om att det du gör inte är värt mer? Knappast. Jag tycker därför att den engelska finansministerns förslag att införa en hög bonusskatt är toppen. 50% känns lite lågt. I vart fall känns den skatten låg kopplad till personer som redan tjänar en baslön som är högre än t ex tio medellöner i ett företag. Jag tycker att vi skall riskera att de skriver sig i ett kommunistland som värnar om eliten och i övrigt låter resten ha det lika dåligt.

Ett hållbart samhälle

Centerpartiet driver och utvecklar en politik som syftar till ett hållbart välståndssamhälle. För att klara denna utmaning krävs både krafttag för att utveckla fler miljövänliga energikällor som bl a kan ersätta olja och kol men även att fler av oss invånare jobbar med värdeskapande aktiviteter. För att vår del av världen skall ha en hållbar välfärd, för alla, krävs att den jobbutvecklande politiken fortsätter att få ett stöd bland oss invånare. Jag tycker det är tröttsamt och tragiskt att höra så kallade vänsterkrafters ständiga rop om slag på de svaga. Sanningen är att Sverige som land snart inte kommer att klara av att vara så solidariska som vi varit och vill vara om vi inte lyckas skapa fler värdeskapande jobb. Av dess jobb måste en hel del bidra till att vi kan sälja våra produkter och tjänster utomlands. Istället för att ropa varg, varg, varg och varg bör de vänsterkrafter som utmålar ansträngningarna att stärka Sverige både kortsiktigt och långsiktigt vara ärliga mot invånarna och tala om vilka som är de stora förlorarna om vårt välfärssamhälle kollapsar. Det är bara genom att skapa ett nytt starkt Sverige, ett nytt starkt Uppsala som vi kan värna våra svaga. Jag hoppas och kommer att jobba för att vi gemensamt skall finna dessa nya vägar till en försvarad och utvecklad välfärd. Det är viktigt inte minst för våra svaga. Jag hoppas att du också vill vara med och jobba för den utvecklingen. Vi kan, vi vill och vi vågar tänka nytt och annorlunda för att lämna en bättre värld efter oss.

måndag 7 december 2009

Privatisering leder till tuffare arbetsmiljö

I dagens UNT kan man läsa att privatiseringen av skattefinaniserade verksamheter anses skapa en tuffare arbetsmiljö. I artikeln framgår att kommunen som arbetsgivare nu är tydligare med vad det innebär att vara anställd och att man förväntar sig att de som får lön gör en bra arbetsinsats i utbyte. Vad positivt det är för oss som skattebetalare att knappa 25% privata producenter av skattefinansierade tjänster genom sin konkurrens med varandra och med kommunala alternativ skapar effektivare och jämförbara alternativ på marknaden. Utan problem kan alternativa driftsformer svara för närmare 50% så länge som vi säkerställer att vi inte bara ersätter ett monopol mot ett nytt i privat ägo. Konkurrens är alltid värdeskapande för utvecklingen och effektiviteten. De tre artiklar som berör frågeställningen andas tydligt ineffektivitet under en massa år. Äntligen får skattebetalarna och alla som arbetar inom vård, skola och omsorg alternativ att välja bland. Denna utveckling är väldigt bra. Det viktiga är nu att skärpa kvalitetskraven på alla dessa skattefinansierade tjänster och se till att dessa kravs efterlevs oavsett vem som producerar tjänsterna.

söndag 6 december 2009

Uppsala har en betydligt större potential

Uppsala har förutsättningar som få andra städer i norra Europa att utvecklas mycket positivt framöver. Snart är kommunen 200.000 invånare. Om invånarantalet fortsätter att växa med endast 2% per år kommer vi att vara ytterligare 100.000 om bara tjugo år! Med kraften hos de nuvarande 200.000, som kommer från landets och världens alla hörn, kan vi skapa en ännu mer dynamisk plats där välstånd kan försvaras och skapas. Det är bara vi själva som kan skapa ett bra nu och en välmående morgondag. Ingen annan kommer att göra det åt oss. Jag hoppas få stora delar av invånarna i Uppsala att ge mig sitt förtroende att företräda dem efter nästa val. Jag lockas av tanken att starkt bidra till att göra Uppsala till en av världens mest kreativa och värdeskapande platser. Om vi kan samarbeta bättre och skapa en enande vision är jag övertygad om att vi kan lyckas. Dynamiken och kunskapen har redan sina fästen i staden. Två universitet och studenter från hela världen skapar den plattform från vilken vi ännu bättre kan skapa en stad som erbjuder sina invånare utmanande och välavlönade jobb, stort urval och intressanta förnöjelser på vår fritid, grönområden för själslugn och övrig friskvård samt inte minst attraktiva boendemiljöer. Om jag får invånarnas förtroende i det kommunala valet 2010 skall jag bidra till att dessa möjligheter blir verklighet. Jag startar denna blog för att du skall få en chans att bilda dig en bättre uppfattning om vem jag är och vad jag tycker i olika frågor.