torsdag 8 december 2016

Stupstock

Det möjligas konst
Politik sägs vara det möjligas konst. Vad sätter gränserna för det möjliga? Ambitionsnivå, kompetens, finansiering (pengar) och en majoritet som strävar åt samma håll. Tänk att det är så enkelt att skapa framgång.... Höga ambitioner, en demokratisk majoritet samt tillräckligt med kompetens och pengar för att kunna nå ambitionerna. Vad väntar vi på i Sverige? Vill vi att våra barn ska få leva i ett rikt samhälle med gott om möjligheter för alla att nå sina drömmar? Vill vi att den lägsta levnadsnivån ska vara på en rimligt anständig nivå? Vill vi leva i ett sekulärt samhälle? Vill vi att jämlikhet ska vara en självklarhet? Vill vi att människor ska vara och känna sig trygga på vårt territorium? Vill vi att våra företag ska vara globalt konkurrenskraftiga? Vill vi säkerställa en demokrati som klarar av att företräda det folk den ska företräda? Vilka är det som driver på för att detta ska bli en verklighet i Sverige?


Jag vill leva i ett rikt och rättvist närsamhälle. Jag och övriga svenskar kan mycket marginellt påverka hur andra länder väljer att driva och utveckla sina territorium. Jag vill som det uttrycks i Centerpartiets partiprogram leva i ett socialliberalt och grönt samhälle. Ett sådant samhälle måste byggas och när det är byggt måste det försvaras samt ständigt utvecklas. Många svenskar är liberaler av olika grad utan att känna till det. Partivalen har ofta helt andra förklaringar än ideologi. Anna Dahlberg beskriver väl varför några av oss, som ser oss som pragmatiska socialliberaler, hela tiden verkar för en hållbar politik inom alla områden. Visst ska olika samhälle ha en chans att bygga unika samhällsstrukturer? Det tycker jag. Vi kan och vi måste nutids och framtidsanpassa Sverige ordentligt. Det kräver att vi tänker större och vågar förändra mycket mer än hittills.
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/ni-maste-forlata-oss-for-att-vi-hade-ratt/


Demografiska utmaningar
Som jag beskrev i förrgår har vi en mycket stor demografisk utmaning framför oss med ordentlig start valåret 2018. Representanter från Sveriges kommuner och landsting gick så långt att de sa att "utmaning är fel ordval, det beskriver inte magnituden i det som stundar, det ska kallas för vad det är och det är stora problem". Ja, ja, ja men vi som varit med ett tag i både goda och dåliga tider vet att oavsett läge är det hårt målmedvetet arbete som kan lösa de mest svåra situationerna bara man inser läget. Frågan är hur många "strutsar" vi har i maktställning och om den mycket svaga nationella regeringsförmågan klarar av att göra det som krävs? Det klarar de till exempel inte i Italien.
http://stefanhanna.blogspot.se/2016/12/lugnet-fore-stormen.html


Obekvämt ansvarstagande
Jag är inte imponerad över hur Sverige leds. Särskilt allvarligt tycker jag det är att den nuvarande regeringen försämrar villkoren för välståndets grundpelare, företagarna. Lika allvarligt är det att den destruktiva politiken släpps fram. Samtidigt lyfter jag på hatten för att regeringen vågat vidta tuffa åtgärder för att försöka försvara det svenska samhällskontraktet, rimligt bra kunna hjälpa de som bedöms ha flyktingstatus och försöka bekämpa en växande organiserad brottslighet som gottar sig på offentliga medel. Att Sossar och miljöpartister försämrar för funktionshindrade och vissa sjukskrivna tror jag inte enbart handlar om att vi ekonomiskt måste "rätta mun efter massäck". Jag tror att de också, utan att våga vara tydliga med det, ser detta som ett sätt att bryta trenden med en allt starkare organiserad brottslighet. Om det är ett av skälen borde de våga vara tydliga med det. Jag tror de allra flesta svenskar håller med om att ett samhälle som tillåter organiserad brottslighet att bli allt mäktigare går en dålig framtid till mötes. Samtidigt är det lite "komiskt" att den nuvarande regeringen tog bort det så kallade bortre gränsen i sjukförsäkringen men nu istället överprövar väldigt många sjukskrivningar.... Suck. Helt klart är att redan innan vi gått in i 2018 så ställs olika gruppers intressen allt hårdare mot varandra. Och staten skjuter allt mer ofinansierade problem ut till kommunerna. En mycket utsatt grupp i Sverige är våra garantipensionärer.
http://www.gp.se/ledare/f%C3%B6r%C3%A4ndringar-som-f%C3%A5r-konsekvenser-1.4024726
http://www.expressen.se/ledare/sverige-behover-stupstocken-lofven/
http://www.expressen.se/dinapengar/pension/allt-fler-pensionarer-ar-fattiga-i-sverige-i-dag/
https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension/sa-fungerar-pensionen/garantipension-om-du-har-lag-pension
http://www.dn.se/ekonomi/pensionsskolan/sa-manga-far-den-lagsta-pensionen/

onsdag 7 december 2016

Vem vill du jobba med

Guld som glimmar
Är allt guld som glimmar? Nej. I arbetet att kompetensförsörja en verksamhet har de flesta chefer varit med om att det som man trodde var "guld" visade sig vara en betydligt mindre värdefull "metall". Ibland handlar det om ren oförmåga att klara det uppdrag personen tagit på sig att sköta. Ibland om personkemi som helt enkelt inte fungerar i ett lag när verklighetens prövningar visar sig. Även om mycket arbete och pengar läggs på att genomföra intervjuer och psykologiska tester inträffar misstag efter misstag. Inte minst i våra större bolag. Misstagen visar sig till exempel i att företag gör större misslyckanden. Det är bland annat faktumet att personkemi har stor betydelse som gör att det inte alltid är så enkelt att helt gå efter meriter.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Meritokrati
http://www.synonymer.se/?query=personkemi
https://se.41q.com/personkemi.41q
Professionell
Hur klassar man professionalism? Inom ditt kompetensområde, håll med om att du kan avgöra om någon är mer eller mindre professionell i att sköta sitt uppdrag?
https://sv.wiktionary.org/wiki/professionell#Adjektiv




Goda egenskaper för hög prestation
Visst kan du hålla med om att du helst ingår i ett lag som är väldigt duktigt? Det måste vara mycket få personer som föredrar att spela i division 5 om man har chansen att spela i division 1. Det är inte så konstigt att de flesta av oss väljer division 1 då det bjuder på den mest utvecklande miljön som just ditt specialistområde kan bjuda på. Ständig utveckling är det som gör att de flesta människor känner stor tillfredställelse. Att kunna kombinera ständig utveckling med att dagligen få mäta sig mot de bästa är mycket stimulerande.
http://www.metro.se/artikel/10-egenskaper-som-kollegerna-gillar-mest-xr


Ständiga förändringar
Vi lever i en tid med snabbare förändringar än någonsin tidigare. Visst är det roligt. Vi lever också i en tid där du har fler möjligheter än någonsin tidigare att byta karriär ett antal gånger under livet. Visst är det fantastiskt. Politiker idag, frikyrkopräst i morgon och spinnare på sociala medier i övermorgon kanske? Vid varje skifte av verksamhetsfokus kan du bli väldigt duktig om det som krävs inte är kopplat till fysiska färdigheter som du inte behärskar. Men även då kan det finnas hjälpmedel som gör att du kan överkomma de tidigare upplevda fysiska hindren. Stepen Hawkins är ett utmärkt exempel på att det omöjliga är möjligt. Han har förvisso varit en duktig vetenskapsman, författare och föreläsare länge men sedan en längre tid tillbaka också en mycket handikappad person. Ett funktionshinder han med hjälp av teknikens möjligheter besegrat. Din ambitionsnivå och din träningsvilja kommer att ha väldigt stor påverkan på hur lång du kan komma mot att spela inom den högsta divisionen. Oavsett gren du väljer att tävla inom, har du det som krävs? Är du en "high potential"?
https://hbr.org/2010/06/are-you-a-high-potential

tisdag 6 december 2016

Lugnet före stormen


Tripple dip
Igår deltog jag på ett mycket bra regionalt möte där ledande politiker och tjänstemän från Uppsala läns kommuner, landstinget och regionförbundet deltog. Inte minst i ljuset av den havererade Storregionsambitionen krävs ett bättre samarbete för att lösa de stora utmaningar vi står inför. Av de presentationer vi fick ta del av råder ingen tvekan om att vi befinner oss i "lugnet före stormen", och då upplever sig redan många befinna sig i storm. Särskilt i våra mest utsatta utanförskapsområden. Redan 2018 ökar styrkan i de ekonomiska utmaningar samtliga offentliga verksamheter får att matcha intäkter och kompetens mot behov från befolkningen. Från år 2020 ökar dessutom styrkan i behov av stöd samt vård för människor som är +80 år.

Ur det offentligas perspektiv är det i huvudsak i början av våra liv, 0-19, och i slutet av våra liv som skatter och avgifter ska finansiera mycket. Demografiskt är det nu tre större händelser som inträffar parallellt och som kraftigt anstränger det offentliga Sverige och dess möjligheter att möta människors förväntan på service. Det föds många barn. Vi blir allt äldre och särskilt andelen +80 åringar ökar kraftigt. Dessutom har vi en lång rad år av misslyckad inkluderingspolitik av asylinvandrade. Tillsammans kan dessa tre demografiska perspektiven beskrivas som en "tripple dip". Problem säger vissa och möjligheter säger andra. Som vanligt är det både och. Självklart är det positivt att det föds fler barn i vårt land. Självklart är det positivt att vi får leva allt längre liv. Självklart kan ännu fler av alla invandrade bidra till att fylla kompetensbrister och stärka vår ekonomi. Inte minst kan många invandrade bidra till att vi kan göra fler viktiga affärer runt om i världen. Allt detta positiva och möjliga förutsätter dock kraftiga reformer om det ska vara ekonomiskt hållbart. Reformer som inkluderar människor från utanförskap i betydligt högre grad än idag. Reformer som automatiserar det som kan automatiseras. Reformer som stärker praktiska utbildningsprogram med mera. I ljuset av de stora problem vi står inför är det skrämmande att regeringen inte vidtar mer omfattande och nytänkande åtgärder. I de dystra prognoser som visades på regionkonferensen hade ingen lågkonjunktur vägts in. Det är ingen överdrift att påstå att reformarbetet brådskar.

Reformarbete
Det går att effektivisera väldigt mycket. Bara i Uppsala kommun finns ett effektiviseringsutrymme på över en miljard kronor. Den miljarden kan göra större nytta än idag för Uppsalas invånare. Men effektivisering utan nytänkande kommer inte att räcka i ljuset av den demografiska utveckling vi möter. Nu krävs nytänkande och entreprenörskap för att hitta lösningar som klarar av reptricket att möta kraftigt ökande behov utan att intäkterna från höga skatter kan öka. Bland professionella råder en stor konsensus om att de negativa effekterna av ännu högre skatter på jobb blir förödande. Det är bara vänsterkrafter som vill gå den vägen. De kommuner som är kloka börjar omgående sitt reformarbete. Samtidigt krävs också att staten reformerar mycket av det den styr över för att AB Sverige i sin helhet ska klara denna kraftiga omställning som nu krävs.  

Nytänk inom vården 
80-85% av kostnaderna inom omsorg och vård är kopplade till kroniska sjukdomar. Det fick vi höra på gårdagens regionkonferens. Med den insikten föreslogs vi genomföra radikala förbättringar som stöttar det förebyggande hälsoarbetet för att fler ska undvika kroniska sjukdomar som till exempel typ 2 diabetes. Bland annat såg föredragshållaren framför sig typ en "App" som hjälper oss att ha koll på hur kroppen egentligen mår. En "app" som till exempel hjälper hjärnan att inse att den inte ska äta mer när kroppen säger "jag har fått nog". Digitala läkare som till exempel IBMs "Watson" som ersätter och kompletterar läkare. Vårdens grundjobb kan utan tvekan kraftigt förbättras och effektiviseras med hjälp av artificiell intelligens. Anamnäs är som gjort för en digital avatardoktor som kan felsöka och komma med förslag på åtgärder. Digitala doktorn kommer att vara mycket mer "påläst" om dig än någon människa någonsin kan vara. Du slipper träffa stafettläkare utan historik och lokal förankring. Den digitala doktorn Greta kan med fördel vara lokal överallt, även i en ort med 100 invånare. Region Halland tycks vara duktiga på att driva rationaliseringar och ta till sig nytänkande. Det var väl därför de inte såg behovet av att ingå i en större mer byråkratisk storregion? 

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=6478881
+55
I takt med att vi blir allt fler äldre är det självklart att även årsrika är med och driver utvecklingen. Det borde vara självklart i en demokrati att den kloke försöker skapa beslutsgrupper som speglar samhället i stort. Då kan vi både fånga upp generella olika perspektiv men också hitta bättre lösningar framåt. Att dumpa +55 åringar med massivt av erfarenhet men kanske mindre förmåga att surfa på Internet är oklokt. Av många skäl. Lika viktigt som det är att den äldre delen av befolkningen är med och bestämmer är det att våra barns perspektiv tas på största allvar trots att de inte har rösträtt. Inte minst för att tillgodose våra barns intressen kan ny teknik med fördel användas för att göra våra icke röstberättigas röst starkare.

Empati
Är det möjligt för en tolvåring att sätta sig in i en 85 åring med kroniska sjukdomars situation? Är det möjligt för en 57 åring som invandrat från Sudan att sätta sig in i en tio årings situation i Sverige? Hur enkelt är de för dessa personer att föreställa sig hur människor i helt andra situationer än den egna känner? Oavsett ska väl 57 åringen utan att attackeras kunna få tycka att tioåringar är respektlösa mot äldre, om det underbyggs med ett antal exempel? Visst ska väl en invandrare få tycka något om vissa "svensksvenskar" även om hen inte själv är "svensksvensk"? Om det är väl underbyggt och respektfullt kan det väl vara positivt för vår samhällsutveckling om hen till exempel ger exempel på hur otydliga budskap och oförmågan att tydligt stå upp för det detta samhälle anser vara "rätt och fel" kraftigt försämrar nysvenskars inkludering i vårt gemensamma samhälle. Nedan artikel är välskriven och läsvärd. 

"Men det gynnar vare sig kampen mot rasism eller samhällsklimatet när avsändaren blir viktigare än argumenten." http://www.expressen.se/ledare/naomi-abramowicz/hall-kaften-naomi-du-ar-alldeles-for-vit/

Väntrum

Har du suttit i ett väntrum på ett sjukhus och väntat på ett provsvar någon gång? Jag har hört vänner berätta om när de suttit i väntrum på Onkologen, canceravdelningar. De flesta utstrålar ångest. De sitter och väntar på svar eftersom de av olika skäl bedömts kunna bära på något farligt. Dessa människors oro är på riktigt och jag tror mig kunna förstå ångestkänslorna i det läget. Den oro som många invånare i Sverige känner inför framtiden måste respekteras. Många märker redan stora och negativa personliga effekter av en utmanande demografisk utmaning. Det är klokt att ta denna oro på största allvar och börja reformera Sverige mot en ny och modern storhetstid. Det är möjligt. Det krävs bara ledarskap och samarbetsvilja. Hur svårt kan det vara....  


måndag 5 december 2016

Vem håller i hammaren

Bygg, bygg och bygg
Vi talar mycket om det stora behovet av nya bostäder. Visst är det viktigt men enligt Stockholm/Uppsala handelskammare motsvarar planerad nyproduktion enbart 1% av bostadsbeståndet. 99% av alla bostäder är mer eller mindre gamla. Det är därför de som tänker till parallelljobbar och försöker se till så att befintligt bostadsbestånd ska nyttjas klokare och nya prisvärda bostäder ska byggas. Särskilt i tider när priset för nyproduktion är för högt i förhållande till betalningsförmågan bland de flesta som önskar bostad måste fokus skifta från nyproduktion till smartare nyttjandegrad av befintligt bestånd och stimulering av miljösmarta flyttkedjor. Håll med om att det är dumt att vi har många flerrumsbostäder där en person bor ensam och flera av rummen är "nedstängda" samtidigt som allt fler lever destruktivt trångt. Framtidskommissionen drog denna slutsats redan under förra regeringen.... Men händer något i positiv riktning? Nej...
http://www.di.se/artiklar/2016/6/22/bostadsbehovet-fortsatt-akut/
http://www.regeringen.se/contentassets/c709bf195f8a48278ec51d02cdbc82cf/framtidskommissionens-slutrapport-svenska-framtidsutmaningar

Skuldberg
Trots att många kloka enskilda personer ropat varg, och både svenska och internationella institutioner tydligt varnat för ohållbar skuldutveckling i Sverige, fortsätter vansinnet. I grunden är det inte ett problem som borde vara föremål för tyckande. Den som följer skuldutvecklingen bland främst storstadsbor kan snabbt se att gapet mellan skuldsättningsgrad och de flesta människors betalningsförmåga kraftigt ökat. Det innebär att räntekänsligheten är mycket stor och vid sjukdom eller separationer är fallhöjden kraftig om man vid kommande prisnedgångar tvingas sälja till stora förluster. En räntekänslighet som fort leder till kraftigt minskande sparande och konsumtion. Så varför gör inte politiker något åt problemen när det ändå blir de stackars skattebetalarna som får vara med och sanera i ekonomin när det "smäller"? Många människor förstår inte ekonomi och är "glada optimister" och ser inte vad som händer. Det som krävs för att ordentligt kyla av marknaden kommer att kännas bland berörda och göra dem sura. Trots att det är bra både för dem själva och många andra om de verkligen får hjälp att inse vad som händer. Så länge som politiken inte har en bred överenskommelse går ingen fram med förslag som kostar kortsiktiga röster. Särskilt i demokratiskt dåliga tider som nu blir motståndet att göra liknande insatser än större.
http://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/hushallens-ekonomi/hushallens-skulder/
http://www.ekonomifakta.se/fakta/ekonomi/hushallens-ekonomi/hushallens-skulder/

Ekonomiskt oförsvarligt
När man tittar på ekonomiska fakta och prognoser framåt ser vi sannolikt olika saker. Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, har enskilda idag ett bra sparandenetto, staten mår utmärkt ekonomiskt och kommunerna mår uselt. Kommunernas skuldsättning ökar kraftigt och rör sig mot enorma skulder. Och även om nettosparandet per arbetande är relativt högt, hur matchar det allt dyrare bostäder? Ja, ja, det kanske är en liten fråga eftersom alla inte ständigt flyttar och alla köper inte nyproducerade bostäder. De som är på bostadsmarknaden är ju med både på upp och nedgång. Den som går in på topp klarar sig länge om man inte blir arbetslös och om inte räntekostnaderna rusar. Så vi kan hoppas att de flesta även klarar nästa lågkonjunktur. Men är det sunt att staten har en bra ekonomi samtidigt som kommunerna mer och mer går på knäna? Det är ju på många sätt statliga lagar som styr vad kommuner måste tillhandahålla. I bostadsbyggandets kris skulle det vara lämpligt att den rika staten tar ett större ansvar. Redan NU är bristen på byggarbetare och prisbilden på nya bostäder så hög att det inte längre är möjligt att räkna hem många investeringar. Vad tror du händer då, oavsett efterfrågan eller ej? Arbetskraftsbrist är arbetskraftsbrist. Brist på byggverktyg är brist på byggverktyg. Även om staten skulle avlasta kommunerna med bostadsinvesteringar hjälper det inte till att lösa resursbristerna som nu är ett faktum. Vem kommer att bygga i Sverige framöver om den ekonomiska kalkylen inte kan bäras av köpare till bostäderna eller hyresgäster? Kompetensbristen är en verklighet sedan över ett år tillbaka. Även om jag tycker att staten ska finansiera delar av nyproduktion av bostäder löser inte det kompetens och övriga resursutmaningar. Visst lever vi i en spännande tid!
http://www.mynewsdesk.com/se/industrifakta-ab/pressreleases/svaarigheter-med-rekrytering-kan-bromsa-bygginvesteringar-1224105



söndag 4 december 2016

God eller ond

Musiker, idrottare och andra underhållare
Igår hamnade jag i flera sammanhang där det talades om musiker, idrottare och andra underhållare. Det var en bedrövlig upplevelse och gav mig en viktig signal om att jag på allvar måste lära mig mer om vår samtids stjärnor. Jag kan namnen på massor av tidigare stjärnor i dessa sammanhang men väldigt få av dagens. Jag är inte så förvånad eftersom jag ägnar stor del av min tid åt att läsa artiklar om Samhällsutmaningar och alla ärenden till kommunstyrelse- och nämndmöten. Men det duger inte. För att vara mer i många människors verklighet måste jag uppdatera mina kändiskunskaper. Kul!
http://www.posh24.se/kandisar

Snabbare mot självförsörjning 
Bifogad artikel är mycket läsvärd. När den statligt finansierade  etableringsfasen för så kallade nyanlända är över är det kommuninvånarna som får bära ansvaret för försörjningsstöd. Under 2017 och fram till valen 2018 kommer väldigt många människor gå från etableringsfinansiering från staten till att vara kommuners ansvar att stötta. Det brådskar att bland annat uppdatera socialtjänstlagen så att tillexempel det Centerpartiet i Uppsala kallar Inkluderingsjobb blir en självklarhet för kommuner och landsting/regioner att nyttja.

Om vi inte reformerar flera av våra system och slutar upp att kräva åratal av utbildningar för alla typer av jobb kommer slitningarna mellan svaga grupper i samhället att kraftigt öka. C Uppsala har många bra förslag som förhoppningsvis blir verklighet. Och vi fortsätter att ta fram nya. Regeringen nationellt och lokalt får gärna "stjäla" förslagen. Det brådskar. Jag gillar särskilt följande citat i bifogad artikel: – Vi måste sluta se människor som offer, de är resurser, säger Frölander. Har vi en rullstolsbunden person är vi snabba med att bygga en ramp. Men vad gör vi för den som har språkproblem?
http://arbete.story.aftonbladet.se/chapter/de-nyanlanda/

Fri rörlighet
Många av Sveriges delar har stora utmaningar med att försöka lösa bostadsbrist och åstadkomma betydligt bättre integration än hittills. Om nödvändiga reformer kommer inom kort har vi goda chanser att lyckas. Tror du de kommer? Parallellt med dessa omfattande utmaningar skapar EUs fria rörlighet också möjligheter för kriminella att fritt röra sig inom unionen. Anna Dahlberg belyser nedan några perspektiv på de problemen. I flera länder runt om i världen är man inte välkommen om man är straffad för brott. Om EU-samarbetet överlever de stora problem unionen nu har är det väl rimligt att Sverige skapar en lag som går i den andan, det vill säga om en icke svensk EU medborgare straffats för brott i Sverige är man inte välkommen tillbaka inom X år. Om du inte håller med, vilka är dina argument för att inte göra så?
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/utvisa-ligorna-som-ranar-aldre-och-stjal/

Ond eller god
De som känner mig vet att jag i vart fall inte är en ond person. Definitivt är jag en lösningsorienterad person som inte "tittar bort" från problem och jag älskar att förstärka möjligheter. Även nedan artikel är läsvärd för dig som vill hjälpa till att hitta positiva vägar framåt istället för att fokusera på fel saker.
http://www.gp.se/ledare/heberlein-sluta-dela-in-människor-i-onda-och-goda-1.4006494


lördag 3 december 2016

David vann

Statens oansvar
Imponeras du över hur staten klarar sina åtaganden idag? Anser du att Polisen klarar sina uppdrag? Anser du att vårt försvar är tillräckligt avskräckande? Har staten kraftigt förenklat och sänkt lägsta kravnivån för bostadsbyggande? Låter staten skolan få arbetsro? Tycker du att våra nationella spårsystem fungerar tillfredställande? Hur har till exempel Vattenfalls och Telias värde utvecklats? Upplever du att staten skött och sköter migrations- och integrationspolitiken väl? Vi är rätt många som svarar nej, nej, nej, nej och åter nej på frågorna. Ändå har staten mage att peka finger på kommuner och påtvinga kommuner allt större belastningar för att försöka lösa riksdagens och nationella regeringars tillkortakommanden! Det är riksdagen och dess ledamöter som bär ansvaret för statens förmåga att lösa sina uppdrag väl!
http://www.val.se/val/val2014/slutresultat/R/rike/index.html

Kommunala bördor
Istället för att driva kärnuppdragen väl och avveckla alla statliga verksamheter som ligger utanför kärnuppdragen plågar staten kommunerna allt mer. Det är oacceptabelt att staten retirerar mer och mer från sitt ansvar kopplat till tillexempel asylinvandrare som saknar självförsörjning. Jag anser det rätt att bland annat ändra föräldraförsäkringen och sänka dagersättningen kopplad till ensamkommande, men vad tror du blir effekten i berörda kommuner?
Med all rätt ska till sist möjligheten till retroaktiva och omfattande barnbidrag stoppas och begränsas. Men om inte berörda människor kan försörja sig själva vilka får då stå för behovet av mer stöd för att klara socialtjänstlagens krav? Kommuninvånarna! När nu staten tvingar kommuner utan bostäder att ändå ta emot och prioritera tillfälliga bostäder för asylinvandrade med permanenta uppehållstillstånd, vad tror du händer då? Självklart kommer några i arbete under de få år som statliga skatter finansierar stödet men vad tror du händer efter den så kallade etableringsperioden? Tror du kommunerna bara kan vräka dem och inte ge dem någon form av försörjningsstöd? Även om de formellt kan göra det, tror du det händer? Tror du berörda kommuners utmaningar med utanförskapsproblem minskar? Självklart ska vi hjälpas åt så gott vi kan men staten borde absolut få bära kostnaderna för sin förda politik under betydligt fler år än nu. Det är bland annat rimligt för att dess företrädare själva får svettas över konsekvenserna av egna beslut.

Visst måste vi solidariskt försöka reda ut den svåra situation vi försatts i genom en sedan länge misslyckad migrations- och integrationspolitik. Samtidigt har nästan alla kommuner slut på bostäder och särskilt våra kommuner med större städer brottas med allt allvarligare utanförskapsproblem. Eftersom staten inte heller ger kommuner de undantagsregler på boendestandard som staten ger sig själv blir utmaningarna ännu svårare än de redan är. Väldigt många asylinvandrade lyckas inte hitta boende efter några års etableringsperiod (inte konstigt då det är svårt för alla) och har i verkligheten svårt att inom några år komma in på arbetsmarknaden. Vilka tror du får betala försörjningsstöd och fixa bostad om dessa nya krafter riskerar att hamna på gatan? Särskilt under vintern.... Och vilka signaler sänder staten när delar av den fattar avvisningsbeslut och ska utvisa många samtidigt som kommuner och landsting ska tillhandahålla skolplatser, akutvård och akut härbärge?

Är det rimligt att en person som fått avslag på till exempel en asylansökan men vägrar lämna landet samtidigt får hjälp av andra offentliga verksamheter? Självklart svåra och känsliga frågor men håll med om att våra system måste vara entydiga! Men, men det är klart att det orimliga kommunala utjämningssystemet uppmuntrar alla kommuner att ha mycket problem utan att lösa dem, som i Malmö. Men vad händer när de flesta kommuner blir lika vanskötta som Malmö? Varifrån ska fördelningspengarna komma då? Från Kina? Vi kanske får hjälp från Schweizarna? Eller Ingvar Kamprad kanske har testamenterat sin enorma förmögenhet till AB Sverige..... David vann enligt legenden kampen mot Goliath. Kommuner i en eller annan form vinner till sist över oansvarig rikspolitik, det är i kommunerna politiska beslut, eller oförmåga att fatta beslut, märks i verkligheten.
http://timbro.se/samhallsekonomi/evenemang/kommunalrad-utan-ansvar

Opposition i form av förbättringsförslag
Om man ska fylla någon värdeskapande politisk roll måste ett parti ständigt klara av att ta fram nya finansierade förslag som löser problem eller stärker möjligheter. Dessutom ska oppositionspartier förhålla sig till regeringars förslag och beslut som man tycker leder mot fel framtid. Vilken roll fyller annars ett oppositionsparti? Både i Uppsala och nationellt är det främst Centerpartiet som matar på med konkreta förslag som leder oss mot en bättre framtid. Och Centerpartiet har modet att inte köpa att vinstbegränsningar är rätt fokus. Fokuset ska vara på valfrihet, prisvärdhet och kvalitetssäkring. När kommer fler förbättringsidéer på bordet från andra partier? När förhandlas nationellt kompromisser fram runt nya och viktiga reformer som möter våra största problem? Det demokratiska systemet är dysfunktionellt.
http://www.di.se/opinion/annie-loof-nu-ar-det-vi-mot-socialdemokraterna/
http://kvartal.squarespace.com/artiklar/de-goda-foresatserna
http://www.gp.se/ledare/teodorescu-valfrihet-som-rätten-att-få-välja-bort-1.4010637

Medborgarskapet
Bifogad artikel är läsvärd. Har Lars Trädgård mer rätt än fel i sitt resonemang om att Sveriges riksdag tydligt måste välja modell för Sverige? Vad representerar ett medborgarskap? Ja, ja vi har ett nytt Sverige oavsett vilka beslut som fattas. På många sätt är jag säker på att vi kan bli ett roligare, bättre och fortsatt rikt samhälle. Men för att det ska bli verklighet krävs nu många reformer och ett tydligt värdegrundsförankrat ledarskap runt om i hela landet.
http://www.gp.se/ledare/lars-trägårdh-ett-val-mellan-två-modeller-för-sverige-1.171357


fredag 2 december 2016

Grupp mot grupp

Dåligt för Sverige
Handelskammaren gör mycket bra för att försöka säkra ett bra näringslivsklimat i Sverige. Under en av Handelskammarens flera presentationer jag lyssnade till igår radade de upp försämringar för svenskt näringsliv som regeringen genomför. Trots att oppositionen kan stoppa den destruktiva näringslivspolitik som bedrivs. Självklart skadar det kraftigt politiska partier som säger sig vara emot många av försämringarna men inte använder den kraft de har för att stoppa dem. Moderatledaren Anna Kinberg-Batra gjorde ett anförande hos Handelskammaren men hon klarade inte att trovärdigt argumentera för varför hon, och den övriga Allians hon förväntas leda, inte driver en mer framgångsrik opposition. I värsta fall är Alliansen ett minne blott inom rikspolitiken. I värsta fall innebär det också att destruktiva vänsterkrafter släpps fram trots att det kan undvikas. Inte imponerande. Sverige är i gungning, ordentlig gungning. I USA brukar svenskättlingar och stand-up artister använda "don't wreck the boat" för att beskriva svensk konflikträdsla och kompromissvilja. Det är dags för icke vänsterkrafter att samla sig med fokus på att reformera Sverige till ett företagsamt, socialt hållbart och klimatsmart land. Det går men kräver öppna respektfulla debatter även mellan Allianspartierna. Inom de politiska områden där regeringsdugligheten hos Alliansen ifrågasätts måste snart kompromisser uppnås. Om det inte är möjligt är det snart hög tid att släppa den nuvarande blockpolitiken, den har då nått vägs ände.
http://www.expressen.se/kronikorer/k-g-bergstrom/det-borde-vara-en-kalldusch-for-m/
http://www.expressen.se/ledare/kinberg-batra-sumpar-ett-gyllene-lage-for-m/


Två krafter som stärks
Självklart tycker jag att det är positivt att Centerpartiet i opinionsmätningar går bättre än i det historiskt dåliga valet 2014. Precis som Handelskammarens VD Maria Rankka sa igår behöver fler partier än Centerpartiet ösa på med reformidéer! Att drömma sig tillbaka till förr eller att tro att status quo kan ge våra barn ett välstånd är dumt. Men även om C får 12% hjälper inte det om Allianslaget inte kan bli betydligt större än nu och håller ihop. Men, men den nuvarande destruktiva företagarpolitiken tycks som sagt tillåtas fortsätta....



Främst är det SD och V som växer i politisk styrka. Man kan skratta eller gråta över det faktumet. Skratta ur ett tragikomiskt perspektiv. På olika sätt, men utan tvekan, är dessa partiers politik företagsfientliga. Vänstern påstår sig vara näringslivsvänliga men visar ständigt att det i bästa fall bara är i ord. I handling gör de allt för att försvaga svensk konkurrenskraft och därigenom försvaga allt det vänstern säger sig värna. Och SDs politik splittrar, söndrar och visar inte minsta tecken på att förstå Sveriges stora demografiska utmaningar. Inte minst många svenska företag har stora kompetensförsörjningsproblem som bara klok migrations- och inkluderingspolitik kan lösa. Hur kan det vara svårt att inse? Med all rätt kan man attackera den historiska migrationspolitiken och den misslyckade inkluderingspolitiken MEN sluta gruppera människor i bra och dåliga bara utifrån vilken etnicitet eller religion de tillhör! Det finns bra och dåliga människor inom alla större grupper så det är ett obegåvat förhållningssätt. Sverige och många av dess delar behöver attrahera bra människor för att säkra vårt välstånd. Självklart är vår sekulära värdegrund bärare av det klister som kan förena människor från vitt skilda bakgrunder att skapa välstånd och fred tillsammans. För sitt eget bästa och för barnens bästa. Personligen tror jag att över 70% av SDs väljarstöd är uttryck för generellt missnöje mot övriga partier. I alla de möten jag har med invånare är väldigt få rasister men många är allmänt missnöjda.
http://www.di.se/nyheter/m-tappar-stort-i-scbs-undersokning/
http://www.di.se/nyheter/loof-till-attack-mot-akesson-du-kan-inte-sitta-pa-laktaren/


Grupp mot grupp
Utan reell tillväxt ställs alltid grupper mot varandra när politiker prioriterar. Det förstår nästan alla. Så har det alltid varit. Men inom politiken vill få vara tydliga med det. Att tydligt ställa grupper mot varandra anses inte PolitisktKorrekt. Varför? Är inte det ett utmärkt sätt för olika partier att visa vilka prioriteringar man vill göra och varför? Men det är ju klart att man kan förlora en och annan röst om man är tydlig... Det enda sättet att hållbart slippa göra tuffa prioriteringar mellan grupper är att säkra reell tillväxt och samtidigt kostnadskontroll. Då finns lite mer att "dela ut" utan att någon annan får mindre.
http://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/svaga-grupper-maste-stallas-mot-varandra/