söndag 28 augusti 2016

Trygghetsmatchen

Trygghetsperspektiv kommer att stå i centrum i nästa valrörelse. Huvudfrågor som "vågar jag röra mig fritt i min egen stad?", "vågar jag låta min dotter röra sig ute ensam?", "vad ska jag leva på om garantipensionen och bidrag försämras?", "kommer polis, ambulans och brandkår till mig på landet om jag behöver den hjälpen?", "kommer min bil att brinna upp inom kort?", "kommer mitt barn få en tillräcklig skolning när det är så oroligt i klassrummen", "kommer jag få bra sjukvård om det behövs?", "kommer morfar få en plats inom äldreomsorgen om han blir beroende av det?", "kommer det finnas förskoleplatser så att jag kan börja jobba enligt plan?", "kommer jag någonsin ha råd att flytta hemifrån", "hur kommer samhället utvecklas om den organiserade brottsligheten tillåts växa sig allt starkare?" och "kan vi försvara oss mot ryssen" är några trygghetsperspektiv som oroar många svenskar.

Enkelhet positivt
Anna Dahlberg går på kraftigt anfall mot C och Anni Lööf i bifogad artikel. Hon ifrågasätter Lööfs trovärdighet inom trygghetspolitiken. Kortfattat anklagar hon Lööf för att inte förstå vad som är "hönan eller ägget" när det gäller hur brottsligheten utvecklas i Sverige. Personligen undrar jag över varför Dahlberg går på så stark attack. Hon upplevs som irriterad över mer än att trygghetspolitiken inte anses hänga ihop. Några idéer om vad mer det är som gör henne upprörd? Oavsett hennes frustration över trygghetsperspektivet är det helt klart att massor av hårt arbetande och seriösa företagare avlastas enormt av regelförenklingar. Centerpartiet har gjort och gör mycket viktigt arbete för att försöka underlätta alla småföretagares tuffa vardag. Det arbetet är mycket viktigt och kommer att fortsätta!
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/annie-loof-saknar-all-trovardighet-mot-buset/

Ett liberalt samhälle
Hur många varianter av kristna tolkningar finns det? Många! Hur många varianter av tolkningar finns inom islam? Många! Så är det inom de flesta religioner. Och striderna inom och mellan dessa trosuppfattningar har genom mänsklighetens historia mycket "blod på sina händer". Du tror väl inte att det är så mycket annorlundare mellan olika ideologiska trossamfund?

Visst är du medveten om att det till exempel finns gott om olika tolkningar och grupperingar under "liberalt" flagg? Tro mig, det finns många sådana. Är det ett demokratiskt problem? Om man är liberalt orienterad kan det vara det eftersom kraften bakom den liberala livsåskådningen, ur ett generellt perspektiv, tappar politisk kraft. Möjligen är det inte så konstigt om just liberala krafter är splittrade då ideologin starkt bejakar individens rätt och möjligheter att gå sina egna vägar, om det inte påtagligt inskränker andra människors möjligheter att göra det samma.

Dagens ledare i UNT är välskriven och viktig. På ett relativt enkelt sätt beskriver Holmberg grunderna inom liberalismen, oavsett vilken av dess tolkningar man gillar mest. Många, av de få, som läser artikeln tycker nog att de håller med om de fyra liberala pelare som beskrivs, samtidigt väljer de att lägga sin röst på partier som inte driver en politik som i huvudsak går ut på att just försvara och utveckla de fyra pelare som bär upp det fria samhälle som de allra flesta av oss vill leva i. Där var och en, oavsett i vilket socialt sammanhang du blivit född, har en chans att nå sin fulla utvecklingskapacitet och kunna förverkliga sina drömmar. Ett samhälle byggt på dessa fyra liberala pelare erbjuder också den bästa vägen mot trygghet, för alla. Jag är en pragmatiker men mitt politiska kompass styrs utifrån dessa fyra liberala pelare. Rösta på Centerpartiet i Uppsala ; )
http://mobil.unt.se/ledare/den-liberala-modellen-4347596.aspx


lördag 27 augusti 2016

Vilka är alternativen?

Att regera är svårt
Det är lätt att tycka saker och ge löften när man är i opposition utan risk att få löftena synade? Det kan vara ett perspektiv på ett enskilt partis förda politik. Ett annat kan vara att politik ska vara en drömfabrik som människor får rösta på och om de kollektiva drömmarna får en chans att prövas i kompromisser med andra partiers drömmar så är kompromisser och ansvarstagande pragmatiska offer. MP är ett lysande exempel på att ett parti som hållbart vill föra en politik som val efter val kan stärka partiet inte kan agera så. Visst ska man ha drömmar och tydliga ambitioner. Men om man översäljer sig som politisk kraft blir det bara kortsiktiga vinster. I en så komplex parlamentarisk situation som nu är det sannolikt klokt att ha sina "mycket begränsat förhandlingsbara" kort klara. Jag tycker vi invånare är värda den respekten. Utan "ryggrad" inom politiken kan man inte förvänta sig annat än ett ökat politikerförakt.

Nästa regering
Blir nästa regering en egen M regering? De kan sannolikt förhandla med alla förutom Fi och V. De har en liknande politik som S i några för väljarna mycket viktiga frågor. Det är inte ett osannolikt scenarie. Särskilt inte om nästa lågkonjuktur snart slår in, eller inflationen börjar rusa.

Om inte C på riksnivå mycket snart gör upp migrationspolitiken inom Alliansen så ser jag det som omöjligt att kampanja ihop. Den enda fråga Kinberg-Batra, AKB, kommer att få är vad som gäller inom migrationspolitiken om Alliansen "vinner" 2018. Om AKB skulle svara måste Lööf svara.. Hur mediatränad  man än är kommer man inte runt de frågorna. De måste alltså lösas ut mycket snart. Självklart kan C gå till val helt själva eller ihop med Alliansen. Vägvalen har dock stor betydelse för vilken politik man seriöst kan kommunicera. Att ha en egen partilinje är självklart, det har alla partier. Beroende av hur invånarna röstar fördelas inflytandet olika mellan partier som samarbetar. De med flest röster har också fått mest folkligt stöd för att just deras politik och deras företrädares röster ska få mest genomslag. Om den senaste opinionsmätningen blir verklighet 2018 är det sannolikt peggat för en mycket liten minoritetsregering som får ha en stor stab av förhandlingsstöd. Vad tror du?
http://www.expressen.se/ledare/mp-har-infort-sveriges-mest-korkade-skatt/
http://www.expressen.se/nyheter/flera-partier-nara-fyraprocentssparren/

Kraftiga försämringar
Samtidigt som politikens vardag i praktiken blivit mycket komplexare och tuffare än förr försämras villkoren för politiskt fullt engagerade kraftigt. Är det bra eller dåligt för att försöka få bra och befolkningslojala politiker? Vad är en rimlig ersättning till människor som saknar arbetstider men där de i ledarroller måste lägga många, många arbetstimmar per vecka? Och alltid vara tillgängliga för media och få acceptera personangrepp? Nyligen ändrades det mycket generösa fallskärmssystemet, "livstid", för politiker som tjänstgjort på heltid under 12 år. Från "livstid" till max två års fallskärm. Nu flaggas även för att stänga möjligheten för att bygga firma under de åren. Det gäller självklart inte nuvarande politiker... Om det blir verklighet blir det en enorm skillnad mellan politikers ersättningssystem förr och nu.

Jag tycker att det är märkligt att det inte problematiseras mer runt politikers ersättningssystem. Hur stor integritet får dessa politiker? Hur påverkas riskerna för korruption i olika former? Om medborgarna får en bättre förståelse för hur många timmar, obekväma arbetstider, hur utsatta politiker är och hur stort ansvar de har tror inte jag att de flesta anser dem överbetalda. Jag tycker att de förändringar som gjorts är bra, även de förslag på ytterligare försämringar som nu dykt upp. Samtidigt anser jag att det är fel att dessa förändringar inte balanseras med till exempel betydligt högre tydliga ersättningar. Om kraven och komplexiteten i uppdragen aldrig varit större, är det logiskt att kraftigt försämra villkoren? Är det opportunt att tala om dessa frågor? Sannolikt inte. Men tänk efter, hur klokt är det att försämra villkoren utan att hitta modernare och bättre ersättningssystem som inte nödvändigtvis måste vara kraftigt ekonomiskt sämre? Kommer dessa förändringar förbättra möjligheterna för oss att få bra demokratiska företrädare? Förutom de risker jag beskrivit ovan, riskerar det inte också att göra politiken än mer till en livstidssysselsättning där verklighetsförankringen blir allt svagare och inställsamheten allt starkare? Hur tror du vårt samhälle utvecklas då? Om vi nu ska ha nya större regioner som ersätter dagens landsting och län, då kanske antalet riksdagsledamöter kan halveras? Varför inte? Då skulle till exempel de som blir nya riksdagsledamöter kunna få 50% högre månadsarvoden än de som har tidigare villkor. Vad tycker du?

Om man nu har alternativa sysselsättningsmöjligheter, varför väljer man ändå politik i en utsatt position? För att man brinner för att kämpa för att just de man företräder ska få en bättre framtid och för att man gillar att ha en stor påverkansmöjlighet över hur framtiden blir. Politik är viktigt. Vad är bättre alternativ?
http://www.dn.se/debatt/inkomst-till-eget-bolag-ska-minska-statsradspensionen/


fredag 26 augusti 2016

Mot mer individuell frihet


Inkluderingsprogram
Sedan flera år har jag efterfrågat en målgruppsanpassad integrationspolitik. Det driver också C i Uppsala sedan många år. Håll med om att det är dumt att tro att ett inkluderingsprogram kan passa alla eftersom många "nysvenskar" kommer från mycket olika kulturer. Självklart är det nödvändigt med skräddarsydda inkluderingsprogram. Ett generiskt program blir för lamt och uddlöst. Det minsta vi behöver är ett generiskt inkluderingsprogram per kultur som många kommer ifrån och där vi tydligt jämför generella perspektiv från deras tidigare hemländer med våra svenska perspektiv kopplade till viktiga värderingsfrågor. Hur kommer det sig att detta självklara inte är självklart i Sverige?



Skolan ett stort misslyckande!

För att klara av att vända Sveriges svåra situation med bättre inkludering och behov av kompetent arbetskraft måste våra skolor prestera mycket bättre än nu! Det är både skandalöst och tragiskt att ta del av den svenska skolans förfall. Att vi tappar så mycket i global konkurrenskraft är allvarligt och besvärande. I skolan och hemma läggs grunden för hur väl just vårt samhälle kan försvara och utveckla sitt välstånd framöver. Var det inte den erfarne Fridolin som skulle "fixa" skolan på 100 dagar.... 

Tyvärr är det ett kollektivt politiskt misslyckande att skolan blivit så dålig på att stötta elever mot omfattande och god kunskap. En skola där varje elev ges möjlighet att nå sin fulla potential. Det är bedrövligt att inte våra barn får bästa möjliga start i livet och en rimlig chans att nå sin fulla potential.

För att lyckas vända den negativa inkluderingspolitiken till något bra är skolan central. Känns det hoppfullt?...

Läs gärna bifogad artikel där en professor på ett bra sätt beskriver hur han tyvärr själv bidrog till skolans flumförfall. Hur kan vi vända den negativa skolutvecklingen utan nya reformer? Inom skolan har reformsjukan en stor skuld till varför vi tappat så mycket i konkurrenskraft.

Det finns lösningar som är rättvisa och rimliga
För att inkludera många fler som idag lever i utanförskap i samhällsbyggandet, och snabbare, krävs främst tre åtgärder; 
1) många fler lärlingsutbildningar
Alla kan inte, eller vill inte, gå långa teoretiska utbildningar. Tjat om utbildningars stora värde hjälper inte för denna grupp människor. De är inte mottagliga för det budskapet. De vill börja jobba så snart som möjligt.

2) stärk Vuxenskolan
När människor kommer på vad de vill göra eller vill vidareutbilda sig utan att ha fullständiga eller tillräckligt bra betyg ska chansen att göra omstart i livet finnas.

3) Inkluderingsjobb
Nysvenskar med asylkoppling, eller svenskar som länge varit arbetslösa, och fullt beroende av försörjningsstöd måste inkluderas mycket fortare eller överhuvudtaget mot självförsörjning. De "enkla" jobben blir sannolikt färre och färre. Dagligvaruhandeln automatiseras mer och mer, fordon blir självstyrande etc. Därför behövs ett alternativ från 100% meningslöst bidragsberoende till 50% uppdrag kopplat till offentliga åtaganden. De "låglönejobben", ersättning motsvarande försörjningsstödet, kallar vi Inkluderingsjobb. 

Vad väntar vi på?



onsdag 24 augusti 2016

Endorfiner och frihet

Stunder av lycka
Endorfin utsöndras i vår kropp bland annat vid skratt, stress, motion, men även av sex och förälskelse. Eftersom endorfiner oftast gör att vi människor mår bra borde det innebära att det är klokt att fylla livet med just mycket skratt, förälskelse, sex, motion och stress. Stress kan absolut även vara positiv. Personligen känns det smartare att försöka producera mycket egna endorfiner istället för att använda narkotika som kan ge samma känslor, vad tycker du? Egen endorfintillverkning måste rimligen leda motvett hälsosamt liv. Ett liv som narkoman brukar däremot inte vara så hälsosamt och dessutom väldigt dyrt. Mer idrott i skolan och mer egenproducerade endorfiner åt folket! Då får vi garanterat en bättre folkhälsa. Eftersom mer idrott i skolan också kraftigt höjer vår förmåga att lära oss mer är det sjukt att vi inte inför det! Vad väntar våra skolpolitiker på?
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Endorfin
http://www.jp.se/article/debatt-mer-idrott-i-skolan/

Det finns krafter som verkar för att "lättare" narkotika ska legaliseras och säljas som till exempel alkohol i Sverige. Runt om i världen ser vi en sådan trend. Personligen anser jag att det är mycket bättre med mer träning i livet. Jag anser också att "bara" för att den organiserade brottsligheten vinner drogkriget mot Polisen så är det fel väg att gå att legalisera narkotika. Det jag tror händer om vi går den okloka vägen framåt är att vi ökar brottslingarnas marknad för tunga droger som till exempel cocain och heroin. Det är en mycket olycklig väg framåt för väldigt många fler människor och för samhället i stort. Den vägen kommer att skörda ännu fler liv än idag. Vad tycker du? Intressanta tider vi lever i där narkotikan blir allt mer tillgänglig och hårdföra samt svagt demokratiska ledare tar över land efter land. Har vi utomjordingar som driver med oss?...
http://www.gp.se/ledare/sveriges-narkotikapolitik-sk%C3%B6rdar-liv-1.3685784 

Frihet
En lösning för att låta de som vill ha fri narkotika köra det är att dela upp Sverige i flera nya länder. Då kanske något av de nya blir en fristat för droganvändning. Vad tror du om det? Varför inte göra det nya regionförslaget Svealand till ett fritt land? Då blir vi väl lyckligare?.. Möjligen kan vi få en fungerande Polis, mindre styrning av universiteten, betydligt bättre skolsystem, möjlighet att införa undantagstillstånd och ett system där alla arbetsföra som lever på försörjningsstöd också bidrar till landets bästa. Du vet väl att det finns gott om små länder som är mycket framgångsrika? Jag tycker vi ska försöka visa på politiskt ledarskap och lösa de problem vi har med reformer och uppföljningskraft. För varje dag som går utan det ledarskapet och de reformerna blir våra utmaningar allt större. Ja, ja... Det kanske är dax att dra till Amsterdam och tända på, då blir jag väl lycklig oavsett politisk inkompetens eller ej.. (Jag är ironisk).
http://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/kronqvist-populism-raddar-inte-norrland/
http://mobil.corren.se/nyheter/linkoping/infor-lokala-utegangsforbud-om4262570.aspx
http://www.expressen.se/ledare/patrik-kronqvist/utspelssjukan-goder-foraktet-for-politiker/

Guppig psykologi

Psykologi
Ekonomer försöker inte längre styra utifrån historia och tidigare viktiga nyckeltal. Psykologi bland befolkningen tycks få styra bland annat penningpolitiken runt om i världen. Prognostiserade psykologiska beteenden bland befolkningen i stort avgör vilka metoder man väljer för att hålla upp konjunkturen. Varför inte eftersom det samma gäller inom övrig politik? Men varför är då Riksbanken fristående....
Om över 2% av Sveriges tidigare tillväxt är intimt kopplad till den dyra migrationspolitiken är sannolikt en stor baksmälla att vänta. Lägg därpå till det låga priset på pengar så blir det en våldsam baksmälla runt hörnet... Misströsta inte! Politiken tycks oförmögen att genomföra tuffa prioriteringar och tuffa ställningstagande om det inte är absolut nödvändigt tyvärr. Vi behöver uppenbarligen en tydlig och kännbar lågkonjunktur för att reformera Sverige på alla sätt som krävs.
http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/hogkonjunktur-eller-lagkonjunktur/

Metaforer
Jag avslutar snart en fantastisk kryssning på "Harmony of the sea". Miljön, showerna och personalens servicebeteende har varit av högsta klass. Städerna vi ankrat till vid har bjudit på trevliga upplevelser och historiska berättelser. Bara överfulla pooler där även barn fick bada som var mindre bra.

Personalen på båten, flera tusen, kommer från över 50 länder runt om på jorden. Alla talar engelska och alla lyder under en kapten, en norrman. Alla är rekryterade med tydliga uppdragsbeskrivningar. Befälsordnigen är glasklar. De flesta arbetar i många månader i streck. Helt klart kan flera tusen med väldigt olika bakgrund prestera på topp tillsammans när reglerna och uppdragen är glasklara. Du trodde väl inte annat? Om kaptenen och hens besättning inte håller skeppen flytande, då sjunker det. De ska klara den bedriften även om båten drabbas av stormar.
https://www.royalcaribbean.se/?gclid=CKWD9fyB2s4CFYuQcgodpRwGdw#!/vara-fartyg/fartyg/harmony-of-the-seas

Ledarskapskris
Om svensk integrationspolitik inte helt ska haverera när vi möter nästa lågkonjuktur måste nu ledande politiker ta sitt ansvar och LEDA mot en mycket bättre inkludering än hittills. Parallellt måste de återvinna förtroendet om att inte svaga svenskar behandlas orättvist. Visst är det rimligt att asylsökande och icke medborgare får mycket lägre samhällsstöd? Om du inte tycker det, hur motiverar du det? Var är alla nödvändiga reformer? Är det facken som stoppar nödvändiga förändringar? Hur ska utvisningen av alla som fått avslag på sina asylansökningar verkställas? Vad tror du händer med alla de som "går under jorden" och hur kommer det att påverka oss andra? På "Harmony of the seas"är säkerheten på och av båten rigorös. Och minsta tecken på sjukdom isolerar de skyndsamt. "Besättningsflockens" väl och ve ska skyddas. Visst är det samma uppdrag en nation har i förhållande till sina medborgare? De politiska ledare som kraftigt brister i sitt ledarskap har mycket att lära av hur ett mycket mångkulturellt samhälle på denna båt kan fungera lysande. Tror du de mesar runt sitt säkerhetsuppdrag? Det vet jag att de inte gör.

Finns inget dåligt med båtresandet som närmar sig sitt slut? Jo, jag har svag karaktär vad gäller mat så jag har ätit på tok för mycket... Gott just då men det blir jobbigt att komma i form igen......
http://www.faa.se

P. S Har team Erdogan gått in i Syrien nu? Vilken agenda har Ryssland och Turkiet enats om nu?




tisdag 23 augusti 2016

Förtroende

Är det viktigt för dig att du känner förtroende för de människor du umgås med? Att du känner förtroende för de politiker som du röstar på? För de allra flesta av oss är det viktigt, mycket viktigt. Förtroende skapas genom att vi förtjänar det gentemot varandra. Förtroende vinns också genom att man är tydlig med vad man vill och att man också levererar utifrån det man säger. Det tar tid att vinna människors förtroende men går snabbt att förlora det.

Politikens värld kallas för en förtroendebransch. Det är så det ska vara. Det är ju vi politiker som ska företräda de invånare som valt att rösta på ett parti eller i bästa fall också kryssat den person man känner mest förtroende för. Med tanke på att politiker fattar viktiga beslut, som hela tiden påverkar människors vardag, är det viktigt att ta möjligheten att kryssa de personer du tror bäst kan företräda dig på största allvar. Tro mig, det har stor praktisk betydelse vilka politiker som får ledande politiska uppdrag. Samtidigt är det viktigt att förstå att inget parti har egen majoritet i till exempel Uppsala kommun eller i Sveriges riksdag. Därför tvingas självklart partier kompromissa för att vi ska hitta vägar framåt som bedöms som acceptabla. De partier som samarbetar får ge och ta för att samarbetet ska fungera. Att kompromissa är inte att svika löften då det pragmatiskt krävs. Jag anser dock att varje parti måste ha tydliga frågor där man inte är beredd att kompromissa. Om det är frågor där man gör sig omöjlig att samarbeta med så får man ta konsekvenserna av det. Det vill säga att man aldrig i praktiken kan påverka den framtid som skapas inom många sakområden.

Det är mycket oroande att förtroendet för politiker minskar. Det är en allvarlig indikator om att många människor upplever att politiker inte klarar av att förankra sina beslut i den verklighet människor upplever. Det indikerar också att många upplever att man inte kan lita på att enskilda politiker och partier lever upp till de starka löften de givit för att försöka bli valda. Särskilt allvarligt är det när inte partier lever upp till sina hjärtefrågor. De är frågor som jag anser att man inte kompromissar om. Miljöpartiet och dess främsta företrädare är skrämmande exempel, särskilt Gustav Fridolin på att kraftiga löften inte levs upp till. MP har haft många skäl att faktiskt lämna regeringen om de levt upp till det förtroende de fått kopplat till sina hjärtefrågor.
http://www.svt.se/nyheter/svtforum/dalande-fortroende-for-politiker-och-fack
http://www.dn.se/kultur-noje/stort-fortroendefall-for-politiken/

Grattis!
Idag är det 25 år sedan Internet blev tillgängligt för allmänheten! Det har inneburit stora samhällsförändringar. Mycket till det bättre. Och Åsa fyller 50 år! Hipp, hipp hurrra! Nu ska vi fira ida!


måndag 22 augusti 2016

Döden

Finns något mer jämlikt än döden? Finns det något som är mer säkert i våra liv än att vi kommer att dö? Döden är något naturligt och borde inte vara något som många av oss känner en så stor skräck inför. Ingen av oss vet när vi möter "liemannen". Vissa får korta liv och andra långa. Visst spelar gener och levnadssätt generellt stor betydelse för hur långa liv vi får. Samtidigt kan vi dö när som helst genom att vara på fel ställe vid fel tillfälle. När en tsunami slår till. När en terrorist spränger sig själv och andra i närheten. Eller när vi blir påkörda av en kraftigt drogpåverkad. Men ett liv levt där man går och oroar sig för att vara på fel plats vid fel tillfälle blir ett onödigt dåligt liv.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Döden
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Liemannen

Personligen har jag varit med många människor när de tagit sitt sista andetag. Under några år jobbade jag mycket som extravak till människor i slutskede. Oftast äldre människor. Några gånger människor som fick för korta liv. Jag minns som igår alla existentiella frågor som rusade i min hjärna när jag gav de första döende så mycket trygghet och närhet jag kunde. Det var i de sammanhangen som jag bestämde vilka meningar jag ser med livet. Att ständigt försöka utvecklas så mycket som möjligt och att föra det mänskliga livet vidare.
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Livet_efter_detta
Olika kulturer har olika sätt att förhålla sig till döden. Vissa sörjer medan andra firar det liv den döda fick. I Sverige tycker jag vi har en onödig rädsla för döden och att vi anstränger oss mycket för att gömma den. Det tror jag bidrar till att så många fruktar den. Trots allt får vi generellt många längre, friskare och rikare liv idag än någonsin tidigare. För oss som gillar livet och allt som dess "smörgåsbord" bjuder på är det härligt. Om vi har glädjen att leva långa liv ökar för varje år sannolikheten att vi möter livets slut. 
På det kommande Äldrenämndsmötet ska beslut fattas om övergripande riktlinjer för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun. Riktlinjerna inkluderar en rubrik som heter "prioriteringar". Det som slår mig är att de enda prioriteringar som kan vägleda berörd vårdpersonal är att de mest kostnadseffektiva metoder och medicinerna ska väljas. I övrigt sägs "bara" att alla ska få lika mycket hjälp men att de i "störst behov" ska få mest hjälp. Jag förstår att det är extremt känsligt att uttrycka ordentliga prioriteringsinstruktioner till berörd personal. Samtidigt har vi begränsade resurser. Är det rimligt eller orimligt att prioritera en 25-åring före till exempel min älskade snart 95 åriga morfar? Och varför tillåter inte Sverige dödshjälp under mycket strikta former? Jag tycker absolut att vi borde få dödshjälp om vi till exempel lider mycket av smärta och bara har chans till en mycket smärtsam eller helt neddrogad sista tid. Vad tycker du?
https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Dödshjälp
http://www.svd.se/fakta-och-argument-om-dodshjalp

Oskyldigt drabbade
Ett sätt att dö på är att vara på fel plats vid fel tillfälle. Det finns allt fler som tydligen vill bli martyr för något de tror på. Och våldet inom den undre världen blir allt våldsammare. Även när de gör upp kan man ha oturen att vara på fel plats vid fel tillfälle. Vissa tycks tro att man kommer till "paradiset" om de spränger sig själva i luften och tar med sig en massa oskyldiga människor i döden. Ingen död man hoppas några ska behöva råka ut för. Vi vet inte än säkert vad som hände i den lägenhet som nyligen sprängdes i Göteborg. Bedrövligt med det eller de barn och oskyldiga som drabbats. Jag besökte bland annat Biskopsgården under mina studieresor i våra mest utsatta "utanförskapsområden" i våras. Tro mig, det är ett mycket segregerat område och där finns utan tvekan radikaliserade individer och organiserad brottslighet som måste hanteras smartare än hittills! Vilket Sverige vill vi ha? Jag vill i vart fall inte leva i ett land som är laglöst och där parallellsamhällen tillåts växa sig allt starkare. I vilken typ av samhälle vill du leva?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/krim/article23385117.ab
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/polisens-kris-hotar-rikets-sakerhet/