Äntligen ett rimligare betygssystem
Under många samtal med ungdomar om skolan har de lyft fram hur korkat dagens betygsystem är. Inte bara korkat utan också en orsak till att allt fler unga drabbas av psykisk ohälsa då betygssystemet enkelt uttryckt ständigt kräver goda provresultat. Det är inte en rimlig ordning. Självklart ska det vara möjligt att termin efter termin bli allt bättre och då förtjäna ett bättre betyg än vad man nådde upp till tidigare. I dagens system straffas man oacceptabelt hårt om man inte varit tillräckligt studiemotiverad redan från början. Självklart ska samma system tillämpas både på högstadiet och gymnasiet. Och självklart ska tydliga kunskapskrav ställas.
I ärlighetens namn ska jag medge att jag inte trodde att även Utvecklingspartiet demokraternas, UP, skolpolitik skulle bli så bra att vi "bara" på den kan vinna många lokala röster. Den grupp av skolpolitiskt duktiga UPare som tillsammans med övriga medlemmar, och med inspel från olika relevanta experter, arbetade fram politiken har gjort ett enastående bra jobb. När till exempel en obligatorisk skola inte klarar av att ge elever med lagstadgad rätt till stöd för att ha en chans att nå sin fulla potential och klara för den människan godkända betyg är ett stort misslyckande. Dagens skola underpresterar kraftigt och det är på grund av uppenbara systemfel som också UP adresserar i vårt politiska program. Dagens skola är en oacceptabelt dålig arbetsmiljö för både elever och lärare, det måste skyndsamt åtgärdas. I Norstedts juridik kunde vi 2020 bland annat läsa följande:
"Skolinspektionen har bland annat funnit allvarliga brister gällande undervisning samtidigt som elevers behov av särskilt stöd inte har utretts i tillräcklig omfattning. Vidare saknar eleverna trygghet och studiero i en skolvardag som präglas av psykiska och i vissa fall även fysiska kränkningar."
https://www.nj.se/nyheter/allvarliga-brister-i-kommunala-skolor
I nedan SVT-reportage ges en liten förklaring om förändringarna. Viktigt att även grundskolans betygsystem blir rimligt ur elevperspektivet. Det ska alltid löna sig att bli duktigare. Det är inte rimligt med ett bedömningssystem som gör att tidiga dåliga resultat kraftigt påverkar bedömningen av ämneskunskaperna under senare terminer.
”Ersätt kursbetygen med ämnesbetyg, och slopa gymnasieskolans kurser. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss som presenteras i dag.”
”Syftet är ett betygssystem som mer balanserat väger in elevers styrkor och svagheter vid betygsättning. Betygen ska på så sätt bli mer rättvisande enligt den kunskap eleven besitter vid slutbedömningen.”
”Behovet av att rätta till bristerna i dagens betygssystem är känt och förslag om ämnesbetyg och kompensatoriska inslag vid betygssättning är efterfrågade av både lärare och elever”, skriver regeringen.”
”Lagförslaget innebär att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskola, gymnasiesärskola samt inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Skillnaden är att ämnesbetyg ger en helhetsbedömning av kunskaperna i ett ämne medan kursbetygen avspeglar insatserna i en specifik kurs – det vill säga i en del av ämnet. Det betyder också att nuvarande kursutformning tas bort, samt att betyg ska bestämmas med hjälp av betygskriterier i stället för med hjälp av kunskapskrav i samtliga skolformer och årskurser där betyg sätts.”
https://www.google.se/amp/s/amp.svt.se/nyheter/inrikes/lagforslag
Expressens ledare nedan skriver läsvärt om de ändringsförslag kopplat till skolan som regeringens utredare presenterat. Även om mycket i förslaget till förändringar är bra får självklart inte kunskapskraven för att kvalificera sig till högre studier. Att rucka på kunskapskraven slår mot alla våra barn och unga.
”I lagförslaget är kunskapskraven borta. Puts väck. I stället är formuleringen att eleven ska ”uppfylla betygskriterierna eller kriterierna för bedömning av kunskaper”. Varför detta omständliga jommel? Förklaringen finns i lagförslaget. ”...ordet kriterier (har) ett annat signalvärde än ordet kunskapskrav. Ordet kriterier anses mindre strikt än kunskapskrav.” Svensk skola premierar redan storpratarna.”
”Kravet på sakkunskaper borde snarare bli striktare. Nu vill regeringen alltså regeringen göra tvärtom. Och ändå talar utbildningsminister Anna Ekström (S) ständigt om kunskapsskolan. Det är illustrativt - snacka går ju. När ämnesbetygen införs ska också ordet ”kurs” försvinna. Eleverna ska i stället läsa ”nivåer”. Det är att kasta utbildningshistoria på sophögen. Kurs har används om utbildningsdelar sedan mitten på 1700-talet. Gymnasisterna hade säkert klarat att använda ordet kurs också när det vet att de får ämnesbetyg. Förresten ska ett slutbetyg inte nödvändigtvis räknas vid ansökan till högskola. Ta en blivande samhällskunskapslärare som läst matematik tre och blivit underkänd, fått F i ämnesbetyget. Hen får alltså söka in på sitt högre betyg från matte 2, eftersom antagningskravet är att ha läst andra kursen. Förlåt, nivån. Ämnesbetyg är bra. Att ta bort formuleringarna om att nå kunskapskraven är dåligt. Men förändringen räcker inte. Vi måste tillbaka till ett relativt betygssystem där skolornas betygsnivå bestäms av resultaten på de nationella proven, som ska rättas centralt. Annars finns ingen ände på glädjebetygen.”
https://www.expressen.se/ledare/nu-vill-skolministern-slopa-kunskapskraven/
Även Lärarförbundets ordförande, Johanna Åstrand, reflekterar nedan läsvärt över utredningsförslaget kopplat till skolan.
”Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand tycker dock att det kan vara vettigt att se över dagens system.
– Det är i grunden ett systemfel med en obligatorisk grundskola där eleverna kan bli underkända, trots att de har lagstadgad rätt till stöd för att kunna nå godkänt och nå toppen av sin förmåga.
Men, tillägger hon, med det sagt måste eventuellt sänkta behörighetskrav kopplas till tydliga krav på resurser.
– Inga kravsänkningar för att ursäkta bristande förutsättningar. Skolan är underfinansierad och det finns stora brister i likvärdigheten. Man måste vara noggrann och se vilka förutsättningar som ges på olika skolor, säger Johanna Jaara Åstrand.”
https://bulletin.nu/skolan-sankta-betygskrav-sagas-destruktivt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar