Uppmuntra bra och missgynna dåligt
Det finns starka vetenskapliga bevis för att det finns konsumtionsprodukter som är dåliga för oss som enskilda människor och för samhället i stort. Ibland handlar det om riktigt farliga produkter som redan i små mängder gör stor skada. Ofta handlar det om volymproblem, det vill säga om de konsumeras i för stor omfattning leder de till allvarliga problem för enskilda individer och samhället i stort.
Nedan läsvärda debattartikel i DN, skriven av fem läkare, är i sammanhanget mycket läsvärd. Redan under årsskiftet 2020/2011 bloggade jag om vikten att ta den ökande övervikten och fetman på större allvar om vi bryr oss om människors välbefinnande. Mitt resonemang runt frågan landade i att en värdefull åtgärd borde vara att införa någon form av sockerskatt för att bland annat finansiera ett bättre folkhälsoarbete. Misstolkningarna av mina blogginlägg haglade och det blev minst sagt ett lärorikt mediadrev och andra lärorika erfarenheter som en följd av dessa blogginlägg. Nu när finansminster Magdalena Andersson sannolikt måste matcha små skattesänkningar med höjningar för att glädja vänstern kan sockerskatt på läsk vara ett bra alternativ.
"Fem läkare och forskare: Flertalet studier har visat att sockerhaltiga läskedrycker oberoende av allt annat ökar kroppsvikten hos barn. Fetma bland barn och unga har femdubblats sedan 1980-talet. Det är hög tid att regeringen upprättar en plan mot fetma – liknande den som finns inom området för alkohol, narkotika, dopning och tobak – och inför en läskskatt."
"Det går emot WHO:s rekommendation om införande av sockerskatt på sötade drycker för att hejda fetmaepidemin. Sockerskatt i olika former har redan etablerats i ett 40-tal länder i världen, och har rekommenderats av WHO sedan 2016. Dessutom är en stor majoritet av allmänheten i Sverige positiv till konkreta åtgärder som kan styra matvanorna i en sundare riktning."
"Övervikt och fetma börjar ofta i barndomen: i Sverige är 11 procent av 4-åringar överviktiga och 3–4 procent har fetma. Övervikt och fetma är viktiga riskfaktorer för ohälsa generellt och är bland de främsta orsakerna till förlorade friska levnadsår i Sverige. Barn med fetma i Sverige har tre gånger högre dödlighet än normalbefolkningen redan före 30 års ålder."
"Sverige har i dag en betydligt högre halt av socker i samma produkt jämfört med andra länder – exempelvis i läskedryckerna Fanta och 7Up. Således är sockerhaltiga läskedrycker ett möjligt mål för riktad reglering för att komma åt en viktig riskfaktor för barnfetma."
"Om regeringen menar allvar med att sluta hälsoklyftorna inom en generation bör den upprätta en åtgärdsplan mot fetma liknande den som finns inom området för alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT). En internationellt beprövad åtgärd är läskskatt och vi menar att det är hög tid att Sverige följer internationella rekommendationer på området."
Karin Pihl, GP, skriver också nedan läsvärt om att vi måste ta de växande problemen med övervikt och fetma på mycket större allvar. Det talas mycket om "barnens bästa". Om man menar allvar med att företräda barnens bästa måste vi som samhälle göra mer för att bryta en mycket negativ utveckling som drabbar allt fler barn och som påverkar många av dessa barns hälsa negativt under hela deras liv. Det är inte acceptabelt för mig.
"Denna hälsokris debatteras med jämna mellanrum. Det finns ett politiskt och medialt intresse för frågan. Men allt som oftast är den enda lösningen att såväl barn som vuxna måste röra på sig mer. I fjol tillsatte regeringen en utredning som ska ta fram förslag på hur svenskarna kan bli mer fysiskt aktiva. Det uttalade syftet är att kraftsamla mot övervikt och fetma."
"Det ökade problemet med övervikt beror inte främst på att den fysiska aktiviteten har minskat. Det beror på att energiintaget har ökat. I dag äter varje person i genomsnitt 70 000 kilokalorier mer per år jämfört med år 1980 enligt Jordbruksverkets siffror. Konsumtionen av läsk har tredubblats. Det är detta som är orsaken till övervikten och fetman, såväl bland barn som vuxna."
"Politiker som på allvar vill förändra livsvillkoren för barn som växer upp med övervikt och fetma kan inte nöja sig med att föreslå mer skolgympa eller mer pengar till barnidrotten. Det är kosthållningen som måste förändras. Ur politisk synvinkel är det svårare. Det innebär svåra avvägningar mellan att å ena sidan förebygga sjukdom och för tidig död, å andra sidan att inte genomföra reformer om uppfattas inskränka människors vardagsliv. Som sockerskatt på läsk, vilket fem läkare och forskare föreslår i en DN-debattartikel (27/8). Men det är en diskussion som måste föras."
https://www.gp.se/ledare/enbart-motion-l%C3%B6ser-inte-fetmaepidemin-1.53632413
Det är bra att vi i Sverige har ett barnbidrag, särskilt till ekonomiskt svaga föräldrar, och att alla våra barn har skolplikt. Och mycket generösa möjligheter för föräldraledighet. Det kan beskrivas som ”bonus”. ”Malus” måste vara att kraftfullare jaga bidragsfuskare. Om nedan artikel i Expressen stämmer är det ytterligare ett exempel på oacceptabel svensk naivitet. Barn som ”inte finns” ska inte få bidrag eller ska hittas och som alla andra barn i Sverige få hälsokontroller, vaccineras och lära sig svenska så tidigt som möjligt.
”Kassan uppskattar att mellan 6 000 och 12 000 barn oupptäckt flyttas utomlands varje år. Föräldrarnas bidragsfiffel kostar minst 158 miljoner kronor, men sannolikt mer än 319 miljoner, om året. Andra utflyttare upptäcks av Försäkringskassan. Från november 2019 till oktober 2020 förhindrade kontrollavdelningen felaktiga utbetalningar av barnbidrag på 209 miljoner kronor. Främst för barnens skull, men också för tilliten till socialförsäkringarna, måste arbetet med ”försvinnandena” skärpas.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar