Åldersförakt
Vissa kan säkerligen tycka att den snabba teknikutvecklingen motiverar arbetsmarknaden att så tidigt som möjligt dumpa äldre människor. Det är tveklöst svårt för många äldre att effektivt ta till sig den senaste tekniken eftersom de allra flesta äldre inte växt upp med alla varianter av digitala verktyg och mjukvaror som idag styr stora delar av vår tillvaro. Även om jag under hela mitt vuxna liv levt i digitaliseringens framkant på IBM, Industri-Matematik, Ericsson och egna IT-företag är min dotters digitala användarförmåga bättre. Jag växte upp med en gammal analog telefon, hon föddes in i den digitala världen och har sedan mycket ung ålder lärt sig att utnyttja teknikens möjligheter. Det underlättar förstås att hon är mycket teknikintresserad.
Att åldersrika slängs på skräphögen är ett stort resursslöseri och ett lika korkat förhållningssätt som alla varianter av generell diskriminering. Personligen anser jag att åldersdiskrimineringen är den värsta varianten av diskrimineringar. Även äldre är enskilda individer med unika erfarenheter och individuell drivkraft. Precis som det finns 20-åringar som är lata, som inte klarar att få något gjort, som inte är bra på att använda modern teknik och som slarvar mycket finns det 80-åringar med liknande personlighet. Det är individuella egenskaper, kunskaper och engagemang som avgör mycket. Som jag skrev i min bok, "En stund på jorden", inkluderade mitt första chefsuppdrag att säga upp kollegor som först var 60 år och därefter till och med 55 år. Min arbetsgivare hade valt att göra uppsägningarna och erbjuda "golden handshakes" enbart utifrån ålder. Tro mig, det var en tuff uppgift för en ung man att utföra dessa jobbiga separationssamtalen.
Hur kommer det sig att vår del av världen, särskilt Sverige, har en så stark ungdomskult? I stora delar av världen är respekten för de årsrika väldigt stark och det är de äldre som har ansvaret för att leda samhället framåt. De unga driver på inom och genom näringslivet men det gemensamma leds väldigt ofta av människor med omfattande livserfarenhet utifrån deras verkligheter. Hur kommer det sig att vissa tycks tro att unga och oerfarna är bättre på att bygga en stark framtid än vad erfarna kan bidra till? Flera av Utvecklingspartiet demokraternas, UP, medlemmar är mycket kompetenta, engagerade och årsrika. De är mycket engagerade i att vi måste förbättra skolan, näringslivsvillkoren, socialtjänsten, sjukvården, fritidsverksamheterna, äldreomsorgen och så vidare. De har också personlig integritet som är värt mycket inom ett parti och i rollen att företräda oss invånare. De är inte karriärister, de är engagerade för att bidra till ett bättra framtida samhälle, för oss alla. Många har barn och en hel del har även glädjen att ha barnbarn. Och istället för att vara på "en skräphög" är de med och bidrar aktivt till en positivare framtid för alla generationer. Utvecklingspartiet demokraterna uppskattar kunskaper, omfattande livs- och arbetserfarenheter samt ett starkt samhällsengagemang! UP har till och med i sina stadgar att för att genom partiet få ledande uppdrag måste man ha med sig minst tre års riktig arbetslivserfarenhet i bagaget. Till "riktig arbetslivserfarenhet" räknas inte politiska uppdrag. Titta gärna på nedan korta film.
https://m.youtube.com/watch?v=hxuLlzd7yVk
Kopplat till ovan resonemang om diskriminering av våra årsrikaste är nedan TT nyhet läsvärd. Återigen vill regeringsföreträdare försöka gömma problem och hitta enkla lösningar som förbättrar pinsam statistik. Det är ett oacceptabelt resursslöseri och förödmjukande av många äldre som till exempel slängs på skräphögen mot sin vilja genom att till exempel sjukvårdsförsäkringen aktiveras för att få bort +55 års invånare från arbetslöshetsstatistiken. De som är slutkörda, allvarligt skadade eller sjuka ska få bättre stöd än idag genom sjukförsäkringen. Alla andra, som ofta vill jobba, behöver nya kreativa upplägg för att fortsatt uppskattas på arbetsmarknaden. Ett sätt är att hitta flexiblare ersättningsupplägg där inte pensionskostnaderna är så starkt kopplade till ålder. Att göra som S och MP regeringen tycks vilja göra nedan är inte att konstruktivt hjälpa alla som vill fortsätta att arbeta att få bättre förutsättningar för det, det är att för statistikens skull offra dem på skräphögen. Det är förskräckligt! Och det är samhällsekonomiskt illa att vi inte bättre kan hitta värdeskapande uppdrag, och sociala sammanhang, för alla som vill bidra till vårt gemensamt bästa genom att arbeta.
"Regeringen vill i det tysta göra en revolution i sjukförsäkringssystemet. Nu ska inte enbart sjukdom avgöra om personer har arbetsförmåga, utan även deras ålder. ”Ålder är inte ett sjukdomstillstånd och sjukförsäkringen är ingen yrkesförsäkring”, säger försäkringsexperten Catharina Bäck."
Catharina Bäck är även kritisk till att regeringen försöker runda lagstiftningsprocessen.
– Att regeringen går fram med förslaget innan utredningens betänkande ens har gått ut på remiss och att man kunnat ta del av remissvaren är otroligt märkligt. Det är ju inte helt uteslutet att regeringen faktiskt kommer att få synpunkter och invändningar som är värda att beakta.
Efter att ett betänkande är överlämnat brukar gången vara sådan att regeringen skickar ut förslaget på remiss till berörda instanser innan en proposition läggs fram i riksdagen. Den här gången handlar det dessutom om ett omfattande och genomgripande betänkande, påpekar Catharina Bäck.
– Här skulle alla verkligen behöva sätta sig ner och fundera över konsekvenserna av en sådan här reform. Det är anmärkningsvärt att Ardalan Shekarabi inte vill ta till sig remissinstansernas yttranden innan han går vidare och reserverar utrymme för en sådan här reform i budgeten.
På Gotlands Allehandas ledarsida frågar sig Isak Rutqvist om ”Shekarabi gör en Göran Persson” och försöker förtidspensionera bort arbetslöshetssiffrorna. Han drar paralleller till början av 2000-talet då över en halv miljon svenskar var förtidspensionerade. Göran Persson fick då kraftig kritik från Riksrevisionen för att han ”friserade arbetslöshetsstatistiken genom att gömma folk i förtidspension”.
”Det var enklare att förtidspensionera människor än att vidta konkreta åtgärder för att människor skulle kunna vara aktiva på arbetsmarknaden”, skriver Isak Rutqvist."
https://www.tn.se/arbetsmarknad/expert-regeringen-vill-klassa-alder-som-sjukdom/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar