Vapenskrammel

Egenskapat läge

Inte långt efter att finansvärldens härdsmälta kopplat till att Lehman Brothers föll har sedelpressarna gått varma och räntan bara blivit lägre och lägre. Den har till och med varit negativ.... Att priset på pengar är lågt är bra då det stimulerar till investeringar istället för att spara pengar på banken. Som vi har kunnat se har dock mycket av de tillgängliga pengarna gått till en sedan flera år hög tillgångsinflation på fastigheter och rimligt kvalitativa aktier. Vad skulle en räntehöjning få för avkylningseffekt? Det skulle definitivt kyla av fastighets- och aktiemarknaden. Det skulle vara välkomnat. Men går inte det att göra på något annat sätt än att göra priset på pengar dyrare vilket då direkt slår kraftigt mot många hushåll med lån samt att alla belånade företag får högre kapitalkostnader vilket sannolikt slår mot prisutvecklingen (inflation). Ett faktum i detta läge är att Sverige inte är en ö som kan göra som man vill utan att det får mer eller mindre allvarliga konsekvenser. En sak är jag dock säker på och det är att höjda räntor kommer inte att hjälpa vanliga hårt arbetande svenskar. Det som framförallt eldar på inflationen i dagens Sverige är drivmedelspriserna (olja och el). Om inte staten sänker skatterna på drivmedel finns inte mycket Riksbanken kan göra för att motverka denna inflation. Vapenskramlet om räntehöjningar blir sannolikt inte mycket mer än vapenskrammel. Samtidigt måste andra metoder hittas för att dämpa inflationen.

https://www.riksbank.se/sv/om-riksbanken/historia/historisk-tidslinje/

https://www.riksbank.se/sv/om-riksbanken/historia/historisk-tidslinje/1900-1999/borskrasch-pa-wall-street/

Det påstås mycket om varför vi just nu har väldigt dyr el. Jag tillhör dem som anser att det är fel att lägga ner väl fungerande kärnkraftverk. Det påverkar självklart utbudet av el och därför prisbilden men den stora förändringen av elmarknaden har våra EU- och rikspolitiker skapat genom att redan 2015 följa EU parlamentets uppmaningar till EU-länderna att koppla samman sina elnät. Ur ett svenskt perspektiv korkat då billig el länge varit en konkurrensfördel för vårt nordliga lands näringslivsutveckling. Nu styrs priset på en EU marknad. Att Sverige dessutom subventionerar världens rikaste företags extremt elkonsumerande serverhallar för deras tjänster i Europa gör inte läget bättre. Hur bra är våra riksdagsledamöter, EU parlamentariker och regeringar på att kämpa för svenskarnas bästa? Hans Albertsson, en aktiv del av bensinupproret, skriver bland annat nedan läsvärda.

"Totalt sett exporterar vi mer el än vi importerar och rent logiskt borde det innebära att vi skulle kunna hålla låga priser. Om vi hade haft ett nationellt elnät så hade det säkert varit så men eftersom elmarknaden är internationell så blir även priserna det. Därför kan man säga att kärnkraftsnedläggningen som pågår i Tyskland har större effekt på de svenska priserna än de avvecklingar som skett i Sverige. I Tyskland ökar koldioxidutsläppen och behovet av energi är oförminskat så när de lägger ner kärnkraftverk så förvärras deras problem och drar med oss i fallet. Detta talas det naturligtvis tyst om även från oppositionen. Man vill inte riskera att det väcks en opinion mot EU.

Oavsett om man bygger kärnkraft eller inte om tio år så finns det åtgärder som man kan vidta för att hålla elpriserna på en lägre nivå men det inskränker på något av det allra heligaste för de liberala partierna: EU och fri marknad. Beslutet att vi svenskar ska subventionera andra länders elpris och själva drabbas av högre pris togs redan 2015.

https://www.europarl.europa.eu/.../parlamentet-uppmanar...

Syftet var att sänka elkostnaderna för exempelvis tyskar och engelsmän samtidigt som den ökar för oss. Att den totala kostnaden minskar spelar ju mindre roll för oss som drabbas av högre priser. Våra politiker hade i vanlig ordning inga problem med att sälja ut det svenska folket. Förevändningen var att man skulle nå klimatmålen men alla som inte är politiker förstod ju givetvis att effekten skulle bli den motsatta."

Torbjörn Hållö skriver en intressant och läsvärd krönika i GP som jag bifogar nedan.

"Inflationen i december var över fyra procent. Det är den högsta nivån på 30 år. Inflationen är i allt väsentligt en spegelbild av mycket höga energipriser. För många villaägare gräver elräkningen för december djupa hål i plånboken. Men räknar man bort energipriserna är inflationen på en måttlig nivå om 1,7 procent. Höga inflationstal har väckt diskussion om behov av ekonomisk åtstramning. Krav har framförts att Riksbanken snabbare ska höja styrräntan. Men är verkligen åtstramningrätt medicin när svensk inflation drivs av skenande energipriser? På vilket sätt kan vindmöllorna leverera stabilare elproduktion om man höjer riksbanksräntan? Hur återstartas nerlagd kärnkraft om skatterna höjs och bidragen sänks?"

"Att strama åt ekonomin nu är feltänkt. Höjd riksbanksränta och stramare finanspolitik skulle tvärtom höja inflationsförväntningarna och pressa upp löneglidningen. Rätt medicin är i stället att stimulera ekonomin med fokus på ökade offentliga investeringar."

"Sveriges stora samhällsproblem är arbetslösheten. Långtidsarbetslösheten är historiskt hög. Antalet arbetade timmar har inte återhämtat sig till nivån före pandemin. Löneökningarna är måttliga. Inflationen exklusive energipriser är låg. Sverige behöver ökade investeringar, inte åtstramning."

https://www.gp.se/ledare/h%C3%B6jd-riksbanksr%C3%A4nta-biter-inte-p%C3%A5-h%C3%B6ga-elpriser-1.64222934