Förtroendet för public service

Värna och främja demokratin

I den bästa av världar skulle public service vara mästare på att främja demokratin och som en konsekvens av det ständigt bjuda på olika perspektiv inom samhällsdebatten. Alla demokratiska krafter borde få utrymme, inte minst nystartade partier som ofta startats av goda skäl och som har engagerade medlemmar som ideellt kämpar för att deras hjärtefrågor ska få bättre genomslag i samhällsutvecklingen. I synnerhet tycker jag att public service borde vara mästare på att lyfta upp motargument från enskilda medborgare och mindre politiska rörelser än den massiva upprepning av argument som sker mellan väl etablerade partier. Etablerade partier med massiva skatteresurser till sitt förfogande. Ofta är de svagare rösterna mycket tidigare "på bollen" än de etablerade som ofta tycks landa i en samsyn som gör dem sena ”på bollen”. En senfärdighet som inte tjänar oss invånare väl. Talar jag för "min sjuka mor"? Det kan man tro. 

Det jag försöker säga är att jag tycker att SVT och SR skulle kunna rättfärdiga sin existens bättre om de utvecklar sin förmåga att lyfta fram även andra politiska krafter än dem som genom riksdagen finansierar deras verksamhet. Personligen är jag övertygad om att det gynnar hela vår samhällsutveckling eftersom en liten politisk rörelse är en opinionsbildande kraft som antingen får de etablerade partierna att lyssna och ta till sig samhällsproblem som invånarna vill få lösta eller så växer de små politiska krafterna och blir stora. I Sverige kan hanteringen av SD tjäna som ett bra exempel. Min övertygelse är att om de tidigt getts utrymme att få förklara sin sakpolitik och de etablerade partierna inte haft beröringsskräck till migrationspolitiken hade de sannolikt fortfarande varit ett parti runt 6 procents väljarstöd.

Emma Jaenson skriver i UNT en mycket läsvärd ledare om public service och förtroendet för dessa statligt organiserade medier.

"Att förtroendet är så pass uppdelat borde dock oroa. SVT ska vara till för hela Sveriges befolkning. Risken är att många väljer bort public service helt när samhället blir allt mer polariserat, och vi går på så vis i allt högre utsträckning mot en medieverklighet som liknar den i USA."

"I en välrefererad undersökning av professorn i journalistik Kent Asp från 2011, visades att 70 procent av SVT-medarbetarna sympatiserade med Miljöpartiet eller Vänsterpartiet. Självklart är de flesta journalister professionella och strävar efter opartiskhet. Men det spelar roll vad en person har för värderingar och för bakgrund, eftersom det riskerar att påverka ämnesval, vinklar och vilka berättelser som lyfts fram."

"I en senare rapport från Näringslivets medieinstitut (2019), där Carl-Vincent Reimers tittat på Granskningsnämndens fällningar mot public service framkommer att det mellan 2012-2019 fanns en övervikt för åsikter typiska för GAL (Grön, Alternativ och Frihetlig) när det kommer till fällningar som handlar om politik. Det är framför allt två områden som sticker ut: invandring och synen på SD."

"Ett av de mest uppmärksammade fallen av jäv inom public service, som avslöjades av Sofie Löwenmark på stiftelsen Doku, rörde en reporter på Ekot som inledde en relation med en misstänkt islamist, samtidigt som hon gjort granskande reportage om honom. Journalisten fick inte sparken, utan fick själv avgå och flera av inslagen togs inte bort. Hade SR agerat på samma sätt om inslagen handlade om en misstänkt högerextremist?"

"Förtroendeproblematiken tycks dessvärre ofta flyga public service förbi, men det är något som förtjänar uppmärksamhet. Fem miljarder skattekronor finansierar public service varje år och vi kan sedan 2019 inte längre välja bort avgiften, ens om man saknar tv."

"Åsikter och värderingar spelar roll. Inte minst med tanke på att förtroendet för public service tycks korrelera med hur mycket en väljare sympatiserar med public service-journalisternas egna åsikter." 

https://unt.se/asikt/ledare/artikel/asiktskonformismen-pa-svt-borde-oroa/l6p3n48j

Emma Jaenson, UNT, skriver också mycket läsvärt om en del av demokratins svagheter, om man tror att verklig demokrati är överlägsen andra styrsystem. Ett trovärdigt demokratiskt system måste också kunna hålla sina maktmänniskor ansvariga för de handlingar som görs. De ska inte enkelt kunna skydda varandra och komma undan rimlig rättspåföljd. De som avslöjar grova oacceptabla överträdelser är visselblåsare och hjältar i en demokrati och ska behandlas så. När man inte gör så ger man energi till alternativa maktsystem. Och i krig begås misstag. Då får man minst be om ursäkt om man inte själv valt att ”lägga korten på bordet” men blivit trovärdigt avslöjad. Jobbar media för den nuvarande makten eller för den mest trovärdiga sanningen och de olika perspektiven i en konflikt? Hur tycker du public service klarar detta viktiga uppdrag? Jaenson har helt rätt i att detta är en fundamental demokratisk fråga där västvärlden har trovärdighetsproblem. Den som på allvar, och trovärdigt, vill stå upp för demokratiska principer kan inte själv bevilja sig undantag.

”Vad betyder det för västliga demokratiernas förtroende? Och vad betyder en fällande dom mot Assange om grävande journalister och nyhetsorgan riskerar en liknande behandling?”

”Än i dag sitter Assange frihetsberövad efter att USA nyligen vann sitt överklagande för att få honom utlämnad. Fallet Assange handlar nämligen inte i första hand inte om att förfölja en person. Det handlar om att skrämma andra journalister från att våga granska makten.”

https://unt.se/asikt/ledare/artikel/julian-assange-har-offrat-sin-frihet-for-att-skydda-var/j8877opj