Bildning, bildning och åter bildning
Skolans huvuduppgift är att ge varje elev maximal bildning utifrån varje enskild elevs förutsättningar. Förväntningarna ska alltid vara höga på varje individ. Förväntningarna måste dock vara individuellt anpassade. Höga förväntningar på en person kan vara för enkla förväntningar för någon annan. Hur bra är det då om en skola drivs i aktiebolagsform? Idén med ett aktiebolag är att det ska ge aktieägarna god avkastning på sitt satsade kapital. Är dessutom skolbolaget på en börs förväntar sig många ägare inte bara någon form av aktieutdelning utan även att aktien över tid minst ska utvecklas med inflationen. Är det bra eller dåligt att en rektor i en skola som drivs som ett aktiebolag garanterat har tydliga ekonomiska krav på sig som inkluderar en god vinstmarginal? Personligen har jag alltid resonerat så att om de kommunala skolorna är tillräckligt bra, och kommuner blir smartare på att upphandla tillsammans, så borde det inte vara möjligt att tjäna särskilt mycket pengar på att driva en skola som mätbart måste hålla vissa kvalitetsnivåer.
Johan Rudström, UNT, skriver läsvärt om att Sverige allt mer närmar sig någon form av tuffare förhållningssätt till aktiebolag som ägandeform för skolor. Personligen är jag kluven i denna fråga. I grunden är inte ägandeformen huvudproblemet utan det som varit och är problemet är 1) Att kraven på dem som velat starta en skola länge var oacceptabelt låga, de måste vara höga. 2) Processerna för uppföljning av att skolorna håller acceptabla kvalitetsnivåer har kraftigt brustit. Det vill säga staten myndighet Skolinspektionen har gjort ett dåligt arbete. 3) Formerna för hur en privat dåligt skött skola snabbt kan tas över av en kommun (som enligt lag alltid måste kunna tillhandahålla undervisning) är fortfarande dåliga, de måste förbättras. Den som gnäller på att skolan spårat ur i Sverige ska främst rikta sin kritik mot Sveriges riskdag och de myndigheter som hanterar skolfrågor. Det är där som de stora förutsättningarna för skolans verksamheter bestäms. Makten över skolan i en kommun handlar i princip om att tillsätta och avsätta rektorer, fördelningen av budgeten (i stort sett halva Uppsala kommuns budget går till skolverksamheter) och att säkerställa bra arbetsmiljöer i form av tillgängliga skollokaler och digitala hjälpmedel. När man inser detta borde man också inse, som Utvecklingspartiet demokraterna, att vi behöver erfarna och meriterade politiska företrädare för att det en kommun kan påverka ska skötas tillräckligt bra. Hur kan det vara svårt att förstå?
https://www.skolinspektionen.se/
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/skollagen-och-forordningar
Nu när skolbolagen känner att trycket på privata skolor ökar tycks en trend för de välfinansierade privata skolorna vara att försöka köpa sina skolfastigheter. I den praktiska världen innebär det att även om en skola drivs i stiftelseform kan den som äger fastigheten som skolan bedriver sin verksamhet i ta ut vilken hyra den vill. Marknaden för skollokaler är inte särskilt konkurrensutsatt så prislappen kan garanterat inflateras fort om man vill flytta pengar från en stiftelse till ett fastighetsbolag. Vad vill jag säga med detta?
"Skolan har enorma utmaningar under 2020-talet, likvärdighet och segregation är några av de främsta. Det kommer att krävas hårdare kontroller och en skärpning av kösystemet, sådana förslag finns. Men framför allt krävs det nya idéer om vad skolan ska vara, idéer som inte kan värkas fram vare sig på partikanslier eller i Skolverkets korridorer."
"Därför kan det vara en farlig väg att strypa inflytandet från föräldrar som vet sina barns bästa, och från nya Barbara Bergströmar som vill gripa in och förändra. Det ligger i vågskålen om S-kongressens förslag blir verklighet. Ännu mycket mer står på spel om privata initiativ förbjuds i hela välfärdssystemet. Skattepengar ska inte gå till sämre skola, vård och omsorg, om det kan alla vara överens."
https://unt.se/nyheter/artikel/re0mqdzl
Än en gång väljer jag att bifoga Håkan Boströms, GP, senaste artikel om skolan. Skolan har på många sätt havererat med sitt viktiga uppdrag. anledningarna är många men sättet på vilket privata vinstdrivande alternativ tillåtits agera har gjort mer skada än nytta. Invånarnyttan ska stå i fokus, inget annat, för ansvarsfulla politiker.
"Det finns en rad rent tekniska problem med hur det nuvarande friskolesystemet är utformat – den fria etableringsrätten skapar överetablering av skolor, ersättningsnivåerna är inte anpassade till det faktiska uppdraget eller kommunens behov av beredskap för nya elever om en friskola plötsligt lägger ned, kösystemen är svåröverskådliga. De två förstnämnda faktorerna skapar merkostnader för kommunerna som går ut över skolsektorn som helhet. Men allt detta går i princip att rätta till."
"Vi vet sedan länge hur man bedriver god undervisning. Behovet av innovation är lågt. De bästa skolorna bedriver i regel traditionell undervisning. Det är förutsättningarna som är avgörande. Mot bakgrund av alla dessa skillnader mot en vanlig marknad är talet om att det skulle vara samma sak ”att bygga skolor som att driva skolor” höggradigt nonsens.
"Det svenska systemet är tämligen unikt i det att det tillåter vinstdrivande och därmed expanderande, skolkoncerner. Aktiebolags syfte är att gå med vinst. Problemet med detta är inte primärt vinstuttagen från skattemedel i sig – de utgör bara en halv procent av skolans totala kostnader. Problemet är vilka drivkrafter det skapar i skolan."
"Betygsinflationen är också det starkaste argumentet emot vinstdrivande friskolor. Den är djupt orättvis och står i strid med grundläggande meritokratiska principer i ett liberalt skolsystem. Även om betygsinflationen skulle vara begränsad (det är omstritt exakt hur man ska mäta) så får det stor betydelse även med en ”låg inflation” då antagningen till universitetet sker på marginalen. Bara misstanken om betygsinflation underminerar trovärdigheten i systemet. Resultatet är förödande om ”den fattige men begåvade” upplever systemet som riggat."
"Varför tar då inte den maktägande borgerligheten detta på större allvar? En förklaring kan vara att man givit upp hoppet om att Sverige kan formas till ett borgerligt samhälle. Att skapa frizoner för sina egna blir då det återstående, om än torftiga, alternativet. Men de flesta borgerliga väljare har inte tappat sin känsla för samhällsansvar. Inte minst Liberalerna har här försuttit sin chans att kunna vara det relevanta skolpartiet."
"Ett betydligt bättre alternativ för samhället är att stiftelser, industriföretag på den lokala orten eller föräldrar startar friskolor utan vinstintresse. Underlätta gärna för sådana initiativ. Det innebär mångfald och kvalitet på riktigt. Men koncernmodellen leder med nödvändighet till något annat."
"Skolan är det främsta exemplet den svenska partiborgerlighetens misslyckande."
Utvecklingspartiet demokraterna,UP, har politiken och de politiska företrädarna som kraftigt förbättrat skolan i Uppsala. Rösta klokt i kommunvalet 2022!
https://youtube.com/watch?v=xVEUT9KYuO0&feature=share
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar