Grov felbedömning av läget

Viktigt att ta den demokratiska krisen på stort allvar

Flera av mina vänner undrar varför jag inte struntar i att i det politiska systemet försöka göra samhället bättre för Uppsalaborna och övriga svenskar. Jag har självklart ställt mig frågan några gånger. Hittills har jag landat i att jag tycker det är mycket meningsfullt att kämpa för att mina och andras barn, och vi själva, ska få ett bra framtida samhälle att leva i. Att jag själv hade kunnat tjäna mycket mer pengar i näringslivet känns inte tillräckligt meningsfullt för mig då jag tycker att framtiden blir bättre för mig och mina kära om det samhälle vi lever mest i fungerar väl och är fritt än att vi badar i förmögenheter. Länge, även när jag jobbade inom näringslivet ville jag bidra till en stärkt demokrati. 

FOIs Rysslands expert beskrev nyligen väl, på konferensen ”Folk och försvar” att västs demokratier har problem då vi bland annat av Putin beskrivs som samhällen i förfall. Och ryssarna vill inte ens maktförhandla med EU utan enbart med USA och Kina. Det beskriver väl hur nödvändigt EU samarbetet geopolitiskt är. Sverige är totalt obetydligt geopolitiskt. Svenskarnas styrka har varit generell god bildning, en tidigare fungerande demokrati och ett företagsamt folk. Den styrkan måste återskapas och det brådskar. Det kräver nya politiska maktstrukturer i landet Sverige. De gamla partierna är fångade i sina interna maktstrukturer och externa beroendeförhållanden. Det är hög tid att sätta invånarnas bästa i fokus. Inte partiets bästa. Inte enskilda politikers bästa. Inte en viss näringsgrens bästa. Invånarnas bästa i fokus. Då fattar man att en väl fungerande skola, en väl fungerande sjukvård och ett starkt näringsliv är av avgörande betydelse för att politiken ska göra stor nytta. I Uppsala har de styrande politikerna lyckats försämra skolan och näringslivsklimatet kraftigt. Hur kan ”friska” väljare rösta på sådana partier? Det är hög tid för många fler svenskar att fatta allvaret i det som sker och att vi leds dåligt.

https://m.youtube.com/watch?v=EHhUj-wMcw0&feature=youtu.be

Viktor Barth-Kron, Expressen, går ordentligt snett i sin analys av det politiska läget i Sverige. Och han beskriver i nedan artikel inte heller USAs politiska system korrekt. I grunden är USAs politiska system, med val varannat år, designat bland annat för att stimulera kompromissvilja för den som vill få något gjort. Att en redan omfattande segregation och socialt svag klass tillåtits bli allt större och identitetspolitiken är USAs demokratiska huvudproblem. Det är bra att en stor andel svenskar är kloka och inte uppskattar extrema politiska inriktningar. Barth-Kron har dock fel om att konsensuskulturen fortsatt är stark i broilerpolitikernas land. Alla maktpolitiska spel i Sverige har kraftigt skadat den värdefulla konsensuskulturen mellan de partier som fått flest röster. Och trots att SD fått väldigt många röster jämfört med till exempel MP, L och C anser fortfarande flera partier att de inte ska få full representation i linje med sitt missnöjesstöd. Det är demokratiskt fel! Och det stämmer inte att många svenskar söker information och reflekterar seriöst över åsiktsmotståndares artiklar och andra debatter.

”Tongivande demokrater och republikaner låter i dag mer som Feministiskt initiativ respektive Alternativ för Sverige än som några socialdemokrater eller moderater med regeringsanspråk.”

”Allt detta kan naturligtvis förändras. Mycket som börjar i USA brukar ju leta sig hit. Men borde det inte ha hänt vid det här laget, i så fall?”

”Grundförutsättningar saknas, anser forskarna, för en destruktiv utveckling av amerikansk typ. De främsta skälen är att vi har en konsensusinriktad politisk kultur, det proportionella flerpartisystemets tröghet och att svenskarna överlag har en god och allsidig nyhetskonsumtion. Det där sista är intressant, eftersom det går stick i stäv med den i kulturdebatten populära bilden av ett folk som sitter och radikaliseras i var sin bubbla på Facebook.”

”Av allt detta följer en uppenbar slutsats: Svenska val vinns ännu år 2022, och sannolikt även framöver, i den stora, breda, gråa mittfåran. Vilket alla partier – även de som kanske drömmer om att vara mer radikala – har att förhålla sig till. Lite tråkigt, kanske, men sannolikt en frälsning jämfört med alternativet.”

https://www.expressen.se/kronikorer/viktor-barth-kron/nej-sverige-blir-inte-som-usa-i-ar-heller/

Man får tycka vad man vill om SD men ett faktum, som alla demokrater bättre borde reflektera över, är att i den senaste opinionsmätningen väljar fler SD före MP, L och C tillsammans. Många svenskar litar inte längre på den professionella politikerklassens seriösa vilja att lyssna på starka invånaropinioner. Då väljer många att idag proteströsta på det enda riksdagsalternativet trots att även deras politiska ledning är broilerpolitiker.

https://www.svt.se/special/valjarbarometern/

Den kloka Alice Teodorescu twittrade nyligen:

”Vi bor i ett av världens rikaste och mest moderna länder men man tvingas ha det mörkt och kallt hemma under årets kallaste och mörkaste månader, ett högskatteland där man drar sig för att söka akutvård pga långa köer. Resan från i-land till u-land gick snabbt. Var är folks vrede?”

Självklart lyckas hon attrahera en ”shit storm” från vänster- och naivistfolk och reflekterar:

”Fascinerande apropå min tweet om utvecklingen i Sverige: vänstern rasar över ordet ”u-land” men som vanligt inte över problemen jag beskriver. Måste vara bekvämt att vara så upptagen av ”bilder”, ”ordval” och ”narrativ” att man missar den verklighet som är människors vardag.”

Spännande tider är det. 2015 skrev jag, Lars V Kylberg och Sören Gyll en debattartikel i Di där vi varnade för att Sverige styrdes mot kraftig försvagning jämfört med välstyrda länder. I samma artikel lyfte vi också att den demokratiska behandlingen av SD bara skulle försvaga Sverige ytterligare. Vi har tyvärr fått väldigt rätt. Och Annie Lööf och hennes gäng tålde inte att jag återkommande var kritisk mot Cs vansinniga migrationspolitik och odemokratiska hantering av SD så jag blev utesluten ur det partiet. Tack och lov för det. Annars hade jag inte fått chansen att ge demokratin en nytändningschans genom Utvecklingspartiet demokraterna, UP.

https://www.di.se/artiklar/2015/6/11/debatt-nyval-ar-battre-an-pakten/

Jag håller med Alice T om att det är förvånande att inte svenskarna kraftfullare uttrycker sin vrede över det dåliga politiska ledarskapet. Att SD i mätningar blivit näst största parti är en stark misstroendeförklaring mot övriga. Den som bryr sig om sin egen framtid (om den mest planeras vara i Sverige) får vakna upp och fatta att årets val har stor betydelse för hur vår framtid blir. Snart ska jag luncha med en debattör som jag ofta tycker gör kloka analyser av vad som händer kopplat till viktiga frågor, Malcom Kyeyune.