Tryggare kan ingen vara
På kommunstyrelsen den 25/8 2021 hade jag ett så kallat nämndinitiativ där jag uttryckte önskemål om att Uppsala kommun ska genomföra en analys om hur utbredd tystnadskulturen är även i Uppsala. "Även" är kopplat till att det framkommit mycket tydligt i Göteborg att de har stora problem med en tystnadskultur som bland annat göder kriminella nätverk. Eftersom jag genom åren ägnat mycket tid åt att vara ute i de verksamheter som kommunen och regionen är ansvariga för vet jag att det finns en tystnadskultur även i Uppsala. Det är självklart oacceptabelt och vi måste på många olika sätt få stopp på det. Den finns främst inom Socialförvaltningen, skolverksamheterna och inom äldreomsorgen.
I GP ger Ann-Sofie Hermansson, som fick sparken som kommunalråd i Göteborg, nedan intressanta reflektioner som är värda att lyssna på.
"I rapporten ”Finns det en tystnadskultur i Göteborg?” som beställdes av kommunstyrelsen och presenterades för några veckor sedan konstaterar rapportförfattaren Anna Ekström att kriminella strukturer haft stor påverkan på stadens verksamheter och att förtroendeklyftorna i vissa områden är djupa. Ett tydligt exempel är när medarbetare drar sig för att polisanmäla en händelse de blivit vittne till eller själva utsatts för, av rädsla för repressalier från kriminella."
"Boendefrågor, heder, kriminalitet och extremism är alla områden där personal riskerar att utsättas. I de fall där en anställd gjort en polisanmälan och fått stöd av organisationen, så har denne däremot ofta, trots omständigheterna, gått stärkt ur händelsen. När chefer har hjälpt till att anmäla, säkerställt tryggheten för den anställde samt följt med till rättegång, då har den utsatte medarbetaren trots allt återhämtat sig relativt väl."
"Ledarskap utövas aldrig i en perfekt värld. Det är tvärtom ofta man tvingas ta beslut i ett oklart läge. När du inte blir uppbackad av det formella regelverket måste man som ledare ibland lita till magkänslan – ett annat ord för erfarenhet. Det innebär inte att man hejvilt kan strunta i reglerna. Bara att man måste våga se fler perspektiv samtidigt. Jag skulle också säga att det är ett sätt att stötta de tjänstemän som sliter med frågan. Att ge dem råg i ryggen."
"Det är jätteviktigt att kommunens chefer i alla lägen backar upp sina medarbetare. Men ytterst måste det politiska ledarskapet med tydliga beslut signalera var gränserna går. Hur man ser på problemen med klaner, kriminalitet, hedersförtryck och extremism. Det skapar förutsättningar för tjänstemän att våga fatta rätt beslut. Det är när det politiska ledarskapet vågar tala klarspråk i dessa frågor man skapar rimliga förutsättningar för den anställde."
Nu är det ännu mer fart på brottsdebatten efter att BRÅ, Brottsförebyggande rådet, tydligt visat att en stooor andel av dagens brott begås av första eller andra generationens invandrare. Själv har jag invandrarbakgrund från tiden då det inte fanns en massa bidrag, och det var studier eller arbete som gällde, för människor som flyttade till Sverige och bidrar. Väldigt många invandrare har gjort, och gör, stora värdefulla insatser för vårt gemensamma samhälle. De allra flesta invandrare är skötsamma och trevliga. Det är viktigt att förstå. Samtidigt har jag under många år sagt att svensk migrationspolitik och integrationspolitik är mycket misslyckad. Så är det. Som jag tjatat om hur viktigt det är att förstå volymproblem. Nedan artikel av Gudmundsson, Bulletin, avslutas med lite volymperspektiv. Och just nu har runt 200 bilar i Märsta brunnit upp! När fattar de flesta Uppsalabor och svenskar att vi behöver nya politiska krafter som bland annat aldrig blundar för problem samtidigt som de kämpar för alla möjligheter som finns?
”Mer än halva brottsligheten i Sverige härrör numera ifrån personer med utländsk bakgrund. Utrikes födda förekommer i genomsnitt 2,5 gånger oftare i brottslighet än den inhemska befolkningen. Variationen mellan ursprungsregioner är stor. Invandrare från Kina och övriga Ostasien begår färre brott än infödda svenskar, medan människor födda i exempelvis Nordafrika återfinns mer än tre gånger så ofta i brottsliga sammanhang. Överrepresentationen bland dem med utrikes bakgrund är större i särskilt allvarlig brottslighet.”
”Tendensen har två dimensioner. Å ena sidan har brottsligheten generellt sjunkit över tid. Statistiken visar en tydlig nedgång från runt 2009–10. Gissningsvis har den med utbredningen av internet, dataspel och sociala medier att göra. Samtidigt har andelen med utländsk bakgrund ökat i Sverige, i minst gällande män i brottsaktiv ålder.”
”Även om Brå inte anger med hur mycket, går det utifrån de tre studierna att fastslå att en avgörande del av Sveriges totala brottslighet härrör från den invandringspolitik som har förts – och fortfarande förs. Den inhemska befolkningen står för en krympande del av brotten, både i absoluta och relativa tal.”
”Den positiva nyheten är att det är en mycket liten del av befolkningen som står för lejonparten av brottsligheten. De flesta människor är laglydiga, oaktat ursprung. Brå konstaterar att hälften av brotten hänförs till 0,3 procent av den undersökta populationen.”
”Den som vill reducera brottsligheten med hälften – ett fullt rimligt mål – behöver således inkapacitera ungefär 24 000 personer. Tyvärr har Sverige bara drygt 5 000 anstaltsplatser. Sverige är inte byggt för att hantera de problem som politiken har genererat.”
https://www.expressen.se/nyheter/hundra-bilar-i-brand-i-garage-i-marsta/
Där jag får ansvaret att leda är jag tydlig med vad som gäller och vart vi vill komma. I det arbetet backar jag mycket aktivt upp verksamhetens medarbetare för att bidra till att vi lyckas. Och jag accepterar inte tystnadskulturer och förväntar mig mätbara förbättringsresultat. Vi behöver politiska ledare som ägnar mycket mer tid bland de invånare som ska företrädas. Bland annat det krävs för att laga Uppsalas och Sveriges havererade trygghet och för att bättre bekämpa att tysthetskulturer tar över.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar