Självstyre

Egenmaktens kraft

Vad innebär decentralisering? Decentralisering innebär en ambition att flytta så mycket handlingskraft som möjligt så nära den enskilde människan som möjligt. Beslutsmakten om det som berör oss och rimlig lokal infrastruktur är enkla exempel för att beskriva vad decentralisering handlar om. Det nya partiet Utvecklingspartiet demokraterna, UP, har bland annat skapats som en motkraft mot allt mer centralisering och överhetstänkande. Att centralisera makt över frågor som lämpar sig bäst att beslutas om av dem som närmast berörs är oftast dumt. Mycket dumt, av många skäl. Historiskt har imperier byggts upp så. Den tiden gäller inte längre för samhällen som vill bli framgångsrika. Förr var det lätt för kolonisatörer att erövra och utrota lokalbefolkningen. Bland annat algeriernas kamp mot Franska staten,  vietnamesernas kamp mot USA, både ryssar och amerikaners försök att bestämma över folket i Afghanistan fungerar inte längre. Decentraliserade celler som stöttas av olika globala nätverk är dagens modell för att folk själva ska få bestämma över nu och sin framtid. Även om det i Afghanistan innebär ett styrsystem väldigt annorlunda från vårt.

PJ Anders Linder skriver föredömligt i GP nedan.

”Vad är poängen med demokrati? Att makthavarna är valda av folket? Eller att människor får bestämma över sig själva? Frågeställningen är förstås hopplöst förenklad. Även majoritetsvalda beslutsfattare förväntas visa respekt för minoriteter, och så fort det handlar om kollektiva beslut kommer det alltid att finnas personer som inte får som de vill.”

”Ändå säger den något viktigt om i vilken riktning man vill att demokratin ska sträva. Är det mest angeläget att skapa handlingskraftiga styren som driver på samhällsutvecklingen i en riktning som majoriteten accepterar? Eller att människor kan påverka situationen där de lever och verkar?

”Om man sätter stort värde på självbestämmande blir grundregel nummer ett att det som enskilda människor kan ta ansvar för själva inte bör bli föremål för kollektiva beslut över huvud taget. Grundregel nummer två blir att där det behövs kollektiva beslut ska de fattas av rätt kollektiv.”

”Jag fick en aha-upplevelse på det här temat när jag för några år sedan läste Fårbondens dagbok av James Rebanks, som är en fin självbiografisk reflektion över ett kärvt lantbrukarliv i en naturskön del av norra England."

”Författaren beskriver kontrasten mellan fårböndernas slitsamma vardag och de romantiska naturupplevelserna hos turisterna som kommer för att vandra litet grand och campa en dag eller två.”

”De båda grupperna finns för ett kort tag i samma terräng men i helt skilda verkligheter och Rebanks blir litet skärrad när han kommer att tänka på hur oändligt många fler människor som finns i besökarnas hemmiljöer än i hans egen: ”Jag såg det som ett hot mot själva vår existens i en tid när vi i allt högre utsträckning var tvungna att göra vad politiker och allmänhet sade åt oss.”

”Turisterna från storstaden är bara flyktiga besökare i landsbygdsbornas miljö, men i kraft av sitt antal och den politiska centraliseringen har de förra ändå makt över de senare och kan styra och ställa med dem. Parlamentsledamöter som aldrig har satt sin fot i Lake District kan stifta lagar som detaljreglerar livet för Lake District-invånare som aldrig har varit i London. De kulturella avstånden må vara kortare i Sverige än i Storbritannien, men fenomenet finns även hos oss. Gång på gång fattar riksdagen beslut som gäller likadant i hela landet trots att förhållandena skiftar från plats till plats och trots att de som bor på många av dessa platser inte har fått ha ett ord med i laget.”

”Det kan handla om att reglera skogsbruk så hårt att skogen blir värdelös, rätten för aktivistiska organisationer någonstans långt borta att överklaga och omöjliggöra lokala byggprojekt, (o)möjligheten att bygga vid vatten trots att det finns miltals med oexploaterade stränder eller, som nu senast, förslag om upphävd rätt att tacka nej till monstruösa vindkraftsparker."

”I många fall är problemet att kollektiva beslut har gått före den enskilda äganderätten. Men i andra är det som skaver att fel kollektiv har fattat besluten. Att demokratin har blivit maktutövning i stället för självstyre.”

https://www.gp.se/ledare/demokratin-måste-lämna-utrymme-för-självstyret-1.50529027

I OS tider kan vi konstatera två saker. När hjärnan och kroppen samtidigt tränas kan människan åstadkomma underverk. Sett ur ett individuellt perspektiv finns massivt stöd för att det är så. Redan ”de gamla grekerna” visste det. De som vill bli över genomsnittet kloka kan sannolikt lära av nedan kunskaper om de grekiska olympierna. Min personliga övertygelse är att en person som mår bra i kropp och själ också besitter mycket egenmakt. Vad tror du?

”The Ancient Greeks believed it was the duty of citizens to perfect mind and body together. Athletic activity was seen as another form of wisdom (sophia), comparable to the creative arts, philosophy, mathematics or astronomy, so it made sense that exercising the brain and muscles was performed in the same place.”

https://www.bbc.com/future/article/20210804-how-to-train-like-an-ancient-greek-olympian

Även Håkan Boströms, GP, reflektioner om våra splittrade världsbilder talar för maximal decentralisering där vi ändå kan hållas ihop av gemensamma värdegrunder och lagar. Många av oss människor kommer aldrig ha en liknande världsbild. Den formas av var och hur vi växer upp. Av vilken trosuppfattning/ideologi som är dominant där vi växer upp. Av vilken utbildning vi har. Av vilka intressen vi har. Av vilka människor vi umgås med. Av var vi arbetar. Av våra unika upplevelser genom livet.

”Men den stora förändringen beror på tekniken. Antalet mediekanaler har mångdubblats, och därmed också antalet infallsvinklar och perspektiv. Var och en kan nu göra sin röst hörd.”

”Men det kan också ses som en förklaring till den allt starkare misstron mot officiella berättelser och sökandet efter nyheter och åsikter som bekräftar den egna världsbilden. För det är långt ifrån säkert att vi på ett psykologiskt plan och i längden står ut med det kritiska förnuftets alla invändningar och perspektiv. Många byter då bort den inre splittringen mot yttre polarisering och börjar drömma om en värld där bara den egna berättelsen finns att tillgå.”

https://www.gp.se/ledare/den-trygga-ensidigheten-i-en-förljugen-världsbild-1.52477391

Utvecklingspartiet demokraterna, UP, är för ett starkt decentraliserat samhälle. All beslutsmakt som med stora fördelar kan ligga hos varje individ och i lokalsamhället ska ligga där. Så skapas också modern styrka.