Renodla och fokusera
Min utgångspunkt i mötet med människor som arbetar är att de gör sitt bästa utifrån de uppgifter och resurser de har till sitt förfogande. I de flesta fall stämmer det. Problemet är inte människorna. Problemen inom offentlig sektor är mängden uppdrag och uppdragens utformningar.
Petter har en låt där han sjunger ”det går bra nu”. Den sången fungerar inte när man idag beskriver svenska välfärdens kärnverksamheter. Det kommer att ta tid och för många vara en smärtsam process när Sverige reformeras för att åter leverera välfärdens kärnverksamheter med hög kvalitet och snabbt när behoven finns. Inget annat är acceptabelt i världens tyngsta skatteland. Förvånansvärt många svenskar förstår inte hur mycket direkt och indirekt skatt vi betalar på intjänade pengar. Störst problem i nuläget är dock att vi har väldigt många vuxna som inte är självförsörjande. Det är av många skäl inte hållbart. Tills god kvalitet och hög tillgänglighet är säkerställd inom till exempel skolan och sjukvården måste offentlig sektor renodlas och fokuseras på kärnuppdragen.
Den politiska hanteringen av Arbetsförmedlingen är ett tydligt exempel på hur illa Sverige idag sköts. En statlig verksamhet som har en så viktig roll måste skötas mycket bättre och den måste prestera väldigt mycket bättre verksamhetsresultat.
Nedan artikel är läsvärd om AF även om jag inte håller med om mycket.
”Arbetsförmedlingens uppdrag enligt myndighetens instruktion (förordning 2007:1030) är att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt genom att ”matcha” den arbetssökande med den som söker arbetskraft, att med olika insatser prioritera dem som är eller riskerar bli långtidsarbetslösa och att långsiktigt bidra till att öka sysselsättningen. Så har det varit och den statliga arbetsförmedlingen har varit central för att genomföra en aktiv arbetsmarknadspolitik. Steg för steg har dock arbetsmarknadspolitiken rustats ned. Under flera årtionden har politiken präglats av en utbudsfixerad aktiveringspolitik med ensidig press på de arbetslösa; ”arbetslinjen gäller”, ”gör din plikt” och med påståenden och antydningar om att arbetslösa inte söker jobb tillräckligt aktivt, vilket bevisligen inte stämmer.”
https://www.dagensarena.se/essa/arbetsformedlingen-och-den-tappade-kompassen/
Svensk offentlig sektor har av politiker tillåtits växa enormt inom områden som inte tillhör kärnverksamheterna. Det måste vi självklart ändra på! Offentlig sektor ska inte konkurrera ut näringslivet med högre löner och onödiga jobb! Offentlig sektor ska inte slösa bort våra skattepengar. Varje sparad skattekrona som inte satsas på kärnverksamheter som skola, vård och omsorg kan istället göra nytta inom kärnverksamheterna. Till och med en mindre begåvad i matematik förstår också att om icke värdeskapande offentliga tjänster avvecklas och de personerna istället gör nytta inom till exempel näringslivet så stärks vårt unika samhälle kraftigt. Pia Clerté skriver läsvärt i GP om hur inkompetent politiskt ledarskap tillåtit onödiga kostnader skena inom den offentliga sektorn. Bättre för invånarna med trygghetsskapande ljus än till exempel sjukt många så kallade kommunikatörer.
”En stor del av belysningen längs statlig väg står i dag där det enligt dagens krav inte ska finnas belysning och Trafikverket anser att den därför bör rivas. Att den kan ses som en service till kommuninvånarna verkar vara bortglömt. Sverige riskerar att bli mörkt.”
”I en debattartikel i Expressen (27/7) skriver nationalekonomen John Gustavsson om risken för kommuners förestående konkurs. Även om just kommuner faktiskt inte kan begäras i konkurs är många kommuners budgetunderskott ändå en verklighet som förtjänar diskussion. Enligt Kommuninvest låg den totala låneskulden i kommunsektorn i slutet av 2019 på 726 miljarder kronor. En siffra som växer varje år.”
”Samtidigt har vissa kommuner utgifter som borde ifrågasättas till förmån för grundläggande tjänster för kommuninvånarna. Det handlar exempelvis om antalet kommunikatörer anställda av kommunen eller om offentlig konst som kan utmanas. Slöseriombudsmannen Josefin Utas skriver i Dagens Samhälle (7/7) om att många kommuner tappar huvudet vid inköp av konst eller olika sorters utsmyckningar av den offentliga miljön. Hon efterlyser frågeställningen om detta verkligen är vad invånarna vill ha för sina skattepengar.”
”Det är nog troligt att invånarna hellre vill ha gatubelysning än att bidraga genom det kommunala utjämningssystemet till en rosa enhörning i Malmö som 170 kommunanställda kommunikatörer kan twittra om.”https://www.gp.se/ledare/lägg-kommunpengarna-på-riktiga-utgifter-1.52408872
Hur högt är skattetrycket på en intjänad krona? Väldigt högt i Sverige. I nedan information från föreningen Skattebetalarna lyfter de fram inkomstskatten och den dolda arbetsgivaravgiften. Det är dock långt ifrån den vardagliga skatt alla skattebetalare betalar. På toppen av det betalar du också transaktionsskatt, moms, på allt du köper. På till exempel bensin betalar man 25 procent moms utöver den koldioxidskatt och energiskatt som också finns med i ekvationen. Jag tycker att det är bra med en koldioxidskatt. Det är inte i fokus i detta blogginlägg. Jag vill ”bara” försöka få fler att förstå hur enormt högt skattetryck vi har i Sverige och ändå får vi allt sämre leveranser av välfärdens kärnuppdrag. Antag att du tjänar 45.000 kronor per månad. På varje krona, 45.001, 45.002, 45.003 och så har du betalat minst 75 procents skatt på din lön när du tankat bilen. Tro inte att det är så mycket billigare med elbilar när du gör kostnadsanalysen. Det är inte ok! Vi måste få fler vuxna att bli självförsörjande, basinfrastruktur måste uppgraderas och vi måste tills välfärdens kärnverksamheter levererar med mycket god kvalitet prioritera bort allt annat som skattepengar slösas bort på. Borde inte det vara självklart för de flesta? I vart fall för skattebetalare.
https://skattebetalarna.se/kampanj/vad-tjanar-du-egentligen/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar