Varför känns det bra att stiga upp ur sängen varje dag?
Allt fler av våra yngsta invånare känner hopplöshet och meningslöshet. Inte minst många unga i våra utanförskapsområden. Allt för många, men ändå få, hittar meningen i gängtillhörighet som leder dem in i en livsstil som är livsfarlig både för dem själva och för sin omgivning. Det är en tragisk svensk utveckling som vi måste bryta. I gårdagens SVT Agenda handlade hela programmet om hur Sverige nu toppar Europaligan i antal skjutningar och allt fler med dödlig utgång. De senaste åren dör även personer som inte varit måltavlor för att de varit på fel plats vid fel tillfälle. Enligt en amerikansk professor som är med i Agendan som jag bifogar en länk till nedan handlar framförallt våldet kopplat till gäng om gängkultur och enskilda människors relationskonflikter snarare än om krig om knarkterritorier. Det var intressanta perspektiv och viktiga att ta till sig i kampen mot den allvarliga våldsutveckling vi har. Om jag förstod honom rätt är det viktigt att fokusera på att bryta upp de gäng som skapat den värsta våldskulturen för att få stopp på den våldsutveckling som kan drabba ett samhälle. Han var också tydlig med att det alltid rör sig om en mycket liten andel människor av de totala invånarna. Att vi mycket bättre lyckas hitta metoder som gör att personer som har det socialt svårt och som saknar studiebegåvning att ändå känna mening utan att lockas in i kriminella gäng är ett viktigt gemensamt samhällsuppdrag. The Economists artikel nedan om skjutningarna i Sverige är ingen upplyftande läsning.
Jag minns ett längre samtal med några Burmesiska munkar om meningen med livet. Samtalets slutsatser kan sammanfattas med att "Om du bryr dig om vad dina närmaste tycker om dig när du dör, vad vill du att de ska tycka? Om man kan svara på den frågan får man också en hel del vägledning om hur man bäst ska leva sitt liv. Jag minns också en middag i Bromma för många år sedan där två var strax över 50 år gamla och två av oss i 40 års åldern. Alla välutbildade och mycket hårt arbetande. Inga som gick till jobbet för att tjäna pengar utan för att skapa resultat för det uppdrag vi tagit på oss. Två av dem fick inte uppleva sin 75 års dag. Två Uppsalabor, läkare, som gjorde många mycket meningsfulla insatser under sitt liv var Hans Levander och Hans Rosling, ingen av dem fick uppleva sin 75 års dag. Både samtalet i Bromma och resonemang med Levander och Rosling gjorde stort intryck på mig och fick mig att bättre inse att det för mig blev viktigt att känna stor mening med det jag gör för att maximera glädjen av att få leva. Ingen av oss vet hur långa liv vi får men alla kan söka efter meningsfullhet och därigenom också öka den personliga tillfredställelsen av att leva. Och de som kan känna meningsfullhet i något positivt ökar också sina chanser att få en god stund på vår jord.
Saknaden efter min morfar är stor. Han fick ett rikt och på många sätt meningsfullt liv. Arne Back blev 98 år gammal och kände nyfikenhet och samhällsengagemang till sin död. Av honom lärde jag mig mycket. Framförallt lärde han mig allt mer konsten att på allvar lyssna på vad andra människor tycker och känner. Han lärde mig också att på allvar lyssna på alla, inte bara de duktiga och rika. Jag är honom evigt tacksam för det. I Agendas avsnitt om det dödliga våldet i Sverige lyfter också en mamma från Järva upp hur viktigt det är att samhället aktivt och klokt inkluderar, lyssnar på, lokalbefolkningen i arbetet att lösa de allvarliga problem som finns i våra utanförskapsområden. Att förstå värdet av bättre lokal förankring i samhällsbyggandet är också en viktig del av det nystartade lokala partiet Utvecklingspartiet demokraternas agenda. Det är tragiskt att allt fler unga dör av dödligt våld eller på grund av psykisk ohälsa. Meningslöshet måste bekämpas och framtidstro skapas bland hela vår befolking. Back, Levander och Rosling var härliga på att sprida hopp och framtidstro.
Varje människa kan finna en positiv mening med sitt liv. Det är min absoluta övertygelse. För de allra flesta handlar det inte om att kunna leva i materiellt överflöd utan att känna tillhörighet och meningsfullhet. Jag är övertygad om att vi i Sverige kan klara av att få många av våra vilse unga att hitta och välja den vägen istället för att riskera att inte ens få fylla 25 år. Vi måste bryta den allvarliga våldsutvecklingen i Sverige och det går genom att inte spä på våra problem i utanförskapsområden och genom att aktivt hitta metoder som erbjuder bättre inkludering och mening i annat än tillhörighet till ett kriminellt gäng.
https://www.svtplay.se/video/32066703/agenda/agenda-29-aug-21-15?info=visa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar