Nationell specialistsjukvård och stärkt kommunalt vårdansvar
En ny regering nationellt ska tillträda. Jag tror att den har stora möjligheter att på allvar ta tag i några av Sveriges största problem. Inte minst att få stopp på arbetskraftsinvandring till ”enkla” jobb och öppna upp för självförsörjande specialistinvandring. Det blir en komplex borgerlig regering starkt beroende av Sverigedemokraterna. Bra att Kristersson lyckades få in L i regeringen så att de kan balansera bort allt för konservativa idéer. Det nationella styret är dock betydligt mindre komplex än den som Alliansen i Uppsala trodde skulle fungera. I Uppsala hade fyra partier i minoritet, som är komplext i sig, vara beroende av SD och UP för att uppnå majoritet. Och till skillnad från den nationella förhandlingens 50-sidiga avtal hade Alliansen i Uppsala några klatschiga beskrivningar av politikens innehåll på mycket hög nivå. Det förväntades UP vara nöjda med. Obegripligt att SD kunde tänka sig att acceptera det och att inte ha en strukturerad form för ett nödvändigt samarbete. Bra att Kristersson förstår att avtalandet varit viktigt för att under mandatperioden minska haveririskerna i regeringsunderlaget. En mandatperiod i lågkonjunktur. En mandatperiod som blir full av omprövningar. Inte minst att stoppa höghastighetsbanan, omförhandla Uppsalapaketet och förändra styrningen av svensk specialistsjukvård.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/senaste-nytt-om-svensk-politik-och-valet-2022
Karl Rydå, UNT, skriver mycket läsvärd ledare om komplexitetens risker med svaga regeringar som jag bifogar nedan.
”Nu har dock ett politiskt block, åtminstone på papperet, egen majoritet i riksdagen för första gången sedan den första alliansregeringen 2006-2010. Tidöavtalet innehåller också reformer som tar sikte på landets strukturella utmaningar. Det ger, i teorin, stora möjligheter att fatta impopulära men nödvändiga beslut – och att därmed långsiktiga ta itu med de många problem som vårt land står inför. Men det är just det, i teorin. För om det ska fungera måste ju också regeringen hålla ihop – och vid sidan av alla de samhälleliga problemen, kommer detta att bli regeringen Kristerssons största utmaning.”
”Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, uppbackade av Sverigedemokraterna är inte alliansen. Här finns inte alls samma enighet. Tvärtom finns stora inneboende spänningar mellan främst Liberalerna och Sverigedemokraterna. Sannolikt var det just de som gjorde att regeringsförhandlingarna drog ut på tiden. De stora inskränkningarna i svensk flyktingpolitik som Jimmie Åkesson fick presentera i början av pressträffen kan till exempel inte ha varit lättsmält för Liberalerna.”
”Ulf Kristersson inledde med att förklara att Tidöavtalet är bra för Sverige. Återstår bara att se om de fyra partierna orkar hålla ihop tillräckligt länge för att också genomföra det.”
https://unt.se/ledare/artikel/enigheten-blir-ulf-kristerssons-storsta-utmaning/jpqxv7kr
När den nya regeringen mötte pressen trivdes Ebba Busch som vanligt i strålkastarljuset. Och hon uttryckte ambitionen om en kraftfull vårdreform. Det behövs. Specialistsjukvården ska vara likvärdigt tillgänglig för alla svenskar. Och primärvården behöver bli en del av kommunernas ansvar. Smart äldreomsorg har mycket att tjäna på att samma huvudman, kommuner, också får ansvaret för primärvården. Och kommuner som idag inte klarar av ytterligare viktiga uppgifter får gå ihop med andra kommuner.
Som av en händelse har jag under min Londonvistelse haft flera möten om hur britternas NHS är uppbyggt. Personligen ingen effektiv organisation och på tok för stor i sin dåliga organisationsform. Ändå bättre än i Sverige. Gör om! Gör rätt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar