En ny värld, eller?
Min mentor är en mycket erfaren och klok person. Jag har lärt mig väldigt mycket av honom. Inte minst att uppskatta tiden vi lever på vår jord. När jag valde att växla om från en näringslivskarriär till att bli en företrädare för Uppsalaborna var han inte förtjust i vägvalet. Bland annat argumenterade han för att jag skulle kunna göra mycket mer nytta för en positiv samhällsutveckling med mina kunskaper och min energi inom näringslivet. Det är sällan jag inte köpt hans resonemang och hans coaching, den gången gjorde jag det inte. Den gången lyssnade jag mer på min morfar. Min morfar tyckte att jag redan lyckats framgångsrikt i näringslivet och att jag om hjärtat kände så skulle ägna en tid åt att kämpa för invånarnas bästa. Inget kan vara finare än att få tjäna invånarna som dess företrädare när det är invånarnas bästa det handlar om. Morfars coaching vann den gången. Ångrar jag mig? Nej, det är det mest hedersvärda jag gjort. Det har dock visat sig att både min mentor och min morfar fick rätt. Morfar fick mig att våga att ta ett stort personligt beslut baserat på mitt djupa samhällsengagemang och vilja att bidra till ett bättre samhälle. Min mentor fick rätt, entreprenörer, mäktiga företagsledare och finanshajar påverkar i verkligheten de stora skeendena mycket mer än vad politiker gör.
Ylva Nilsson, Expressen, skriver läsvärt om hur mäktig "finansmarknaden" är
”Storbritannien är inte ett investerbart land längre,”löd en marknadsaktörs" hårda dom. Många var annars övertygade om att just en sådan reaktion väntade Italien. En populistisk post-fascistisk regering vann då makten från den stabile, förutsägbare Draghi-regeringen. Men, nej. Marknaden reagerade med ett axelryck."
"Inkommande premiärminister Giorgia Meloni hade, till skillnad från Liz Truss, helt klart för sig att inte ens en regering för ett välbeställt västland har fria händer. Italien har ju varit boxboll åt marknaden många gånger de senaste decennierna. Nej, inget land har ensam kontroll över sitt öde i denna globala tid. Inte USA. Inte Tyskland. Inte Storbritannien. En regerings uppgift i vår epok är anpassning till omvärlden och anpassning till omständigheterna."
"Det är nu man som väljare skulle önska sig en valkampanj som erkände faktum och diskuterade samhällsfrågor inom de ramar som vi faktiskt lever… Och att regering och opposition kunde samsas om att få bästa möjliga utfall när omvärlden tränger på. Men något sådant ser vi ännu inte skymten av i USA, i Tyskland eller Storbritannien. Eller Sverige."
https://www.expressen.se/ledare/ylva-nilsson/tre-smockor-avslojar-politikers-minskade-makt/
Jag är i London. Det är intressant att se hur illa Storbritannien verkar utvecklas. Efter Brexit, pandemi och politisk kaos märks det brittiska samhällets tillbakagång tydligt. Och den nya premiärminister har snabbt misslyckats då finansmarknaden inte uppskattade hennes allt för dyra skattesänkningsambitioner i en svår tid. Ingen politisk ledare är mäktigare än den samlade finansmarknadens makt. Liz Truss blir inte långvarig som premiärminister.
https://www.bbc.co.uk/news/uk-politics-63250796
Du tror väl inte finansmarknaden hade gillat om Uppsala skulle få en svag minoritetsregering i en mycket svår tid? Nej. De är krassa. De tänker med hjärnan och inte hjärtat. Framtida forskare får vetenskapligt sätta UPs val in i sitt sammanhang. Då kanske fler förstår varför UPs val är det minst dåliga. Inte minst i en lågkonjunktur. Är det något nytt att kapitalet styr och sätter ramar för det möjliga? Nej. Så har det alltid varit. Vissa förstår det bara inte. Andra tror att man som offentlig verksamhet kan mer än att balansera den kraften. Det kan man inte. Balanseringen är dock viktig och bra. Det uppnår man genom god ekonomisk hushållning.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar