Kvalité, kvalité och kvalité
Hur blev Sverige så trasigt? Var Sverige lika trasigt förr? Om inte, berodde det på en starkare gemenskap och en tydligare yrkesstolthet förr? Eller är det i huvudsak bara en konsekvens av att de smartaste och mest ambitiösa av oss idag har betydligt flera yrkesalternativ än förr. För mig är det viktigaste skälet till mitt politiska engagemang att vi ska få god generell kvalité inom välfärdens kärnverksamheter. Det är bra för oss alla och för vårt näringsliv. Så är det inte idag. Trots höga skatter och allt högre tvingande avgifter är kvalitén inom mycket som det offentliga ansvarar för på tok för bristfälligt. Britta Svensson, krönikör i Aftonbladet, skriver en mycket läsvärd krönika om hur mycket som idag inte fungerar bra i Sverige.
”Det har börjat hända konstiga saker med mediciner, har jag vittnesmål om både från anhöriga och Facebook-vänner. Läkare skriver ut mediciner som inte finns på apoteken. Eller på ett enda, långt bort, som man måste kasta sig iväg till. Ingen annan än den sjuke 70-plussaren har ansvar. Allra minst läkaren, som skrivit ut en obefintlig medicin.”
”Vid valet för några veckor sen skulle man plötsligt ta valsedlar i hemlighet bakom en skärm, och där rådde en absurd oreda. En läsare har skrivit till mig om äldre som inte orkade köa. Själv var jag helt oförberedd på nyordningen. När jag väl kom bakom skärmen var det en enda röra bland valsedlarna. I varje fack satt en från Vänsterpartiet främst. Det fanns inte synliga valsedlar från alla riksdagspartier, och inte heller några blanka.”
”Ni är väl trötta på gnäll på SJ, men självklart är det likadant där. Man köper en resa, som sen inte fungerar. Mina utlägg för taxi vid senaste haveriet blev 1100 kronor. Ersättning från SJ: 271 kronor.”
”I Stockholm har bussar börjat ställas in i oacceptabel omfattning. En fredag hann vi inte till olika viktiga bokade tider eftersom bussen inte gick. Noll information i förväg. Bussen var plötsligt försvunnen från tidtabellen i appen. a, långt bort, som man måste kasta sig iväg till. Ingen annan än den sjuke 70-plussaren har ansvar. Allra minst läkaren, som skrivit ut en obefintlig medicin. Ni är väl trötta på gnäll på SJ, men självklart är det likadant där. Man köper en resa, som sen inte fungerar. Mina utlägg för taxi vid senaste haveriet blev 1100 kronor. Ersättning från SJ: 271 kronor. I Stockholm har bussar börjat ställas in i oacceptabel omfattning. En fredag hann vi inte till olika viktiga bokade tider eftersom bussen inte gick. Noll information i förväg. Bussen var plötsligt försvunnen från tidtabellen i appen.”
Och inom sjukvården får allvarliga kvalitetsbrister leva vidare år efter år. Den så kallade bemanningspersonalen, staffettpersonal, fortsätter att äventyra vårdkvalitén. Och läkare som bevisligen allvarligt brister i sin yrkesskicklighet kan gå från arbetsgivare till arbetsgivare och skada allt fler patienter.
Jag är urless på politiskt bladder! Jag vill att allt fokus i kommuner och regioner nu ska fokusera på att få till kvalité i välfärdens kärnverksamheter. Så länge jag orkar är mitt politiska fokus på kvalité inom välfärdens kärnverksamheten för alla de skattepengar och avgifter vi betalar. Vi har en lång väg kvar att vandra för att återskapa en rimlig generell kvalité. Det går. Det politiska tramset måste få ett stopp och fokus vara på att laga allt som gått sönder. Linda Jerneck, Expressen, bjuder på lite kvalitetsbristproblem i artikeln nedan.
"Oskickliga läkare, stjälande sjuksköterskor och undersköterskor som förfalskat sina meriter får snabbt nya jobb – på grannorten. Det är en skandal att arbetsgivarna inte tar referenser."
https://www.expressen.se/ledare/linda-jerneck/farliga-lakare-kan-aka--pa-turne-i-vard-sverige/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar