Vad skapar högt välstånd i ett samhälle?
Svaren på frågan är enkla. Ett starkt och välmående näringsliv, en väl fungerande skola, en infrastruktur av hög kvalitet för till exempel transporter och väldigt få vuxna som inte är självförsörjande. Tyvärr fokuserar väldigt många politiskt aktiva mest på kostnadssidan av den offentliga verksamheten eller enbart på höjda skatter för att lösa problem som anses bero på brist på pengar. I ett samhälle där näringslivet utvecklas starkt och näringslivsklimatet är på topp samt där självförsörjningsgraden är mycket hög blir skatteintäkterna högre och samhällsproblemen lägre. Tänk att inte det är självklart! Och glöm inte att Sverige redan har bland de högsta skattetrycken i världen.
Nu har en ny ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner presenterats av Svenskt Näringsliv. När man äntligen trodde att Uppsala inte kunde bli sämre blev kommunen det. 212 av 290 kommuner talar sitt eget språk och borde leda till att det vänsterorienterade kommunala styret borde avgå. Det är inte förvånande att ett vänsterstyre presterar så uselt. Vänstertänk är på många sätt näringslivsfientligt och dess företrädare prioriterar aldrig den tid som aktivt krävs för att politiken ska göra positiv skillnad. Det är mycket allvarligt för Uppsalaborna att detta viktiga nyckeltal ligger på så usla nivåer. Ett väl fungerande näringsliv och en skola som utbildar konkurrenskraftiga människor har avgörande betydelse för ett samhälles välståndsutveckling. När näringslivet så tydligt uttrycker sitt missnöje menar jag allvar med att den politiska ledningen borde ta sitt ansvar och avgå. Uppsala har en enorm outnyttjad potential som garanterat kommer till sin rätt om näringslivsklimatet kraftigt förbättras. Det skulle inte bara gynna lokal- och regionalbefolkningen mycket utan hela Sverige. Därför är denna centrala välståndsfråga också högt prioriterad inom det Uppsalafokuserade partiet Utvecklingspartiet demokraterna.
https://www.foretagsklimat.se/uppsala
Johan Rudström, UNT, skriver om misslyckandet i nedan ledare. Precis som han skriver är näringslivet med på "ett hörn" och det arbetas inte i närheten så professionellt som en kommun måste göra med att stötta det lokala näringslivet. Huvudproblemet är att de ansvariga politikerna varken väljer att prioritera den tid som krävs samt saknar förmågan att stötta det så avgörande för vårt generella välstånd, näringslivet. Om Uppsalaborna röstar fram Utvecklingspartiet demokraterna till stora valframgångar 2022 kan jag garantera att kommunens invånare snabbt kommer att få uppleva en fantastisk förbättring. Den förbättringen leder till förbättringar inom alla andra verksamheter, så enkelt är det. Men tyvärr ändå så svårt när man inte prioriterar arbetet tillräckligt mycket.
”Det brukar heta att det är svårt att jämföra kommuner då det är många faktorer som samverkar. Stark tillväxt kan å ena sidan betyda en positiv anda och bra kompetensförsörjning, å andra sidan köer och långa handläggningstider för sådant som räknas som bra service, exempelvis bygglov och olika tillstånd. De ansvariga politikerna i Uppsala ska alltså inte gräva ned sig på grund av förra årets 212:e plats, av 290 kommuner.”
”Men i så fall borde det vara ytterst oroande att en kommun har en nedåtgående tendens under en följd av år, att företagens förtroende bara minskar.”
” Anna-Lena Holmström, regionchef för Svenskt Näringsliv, kommenterar undersökningen med att de kommuner som får bra betyg, och ökande betyg, är de som inte lovar mer än de kan hålla, som ”har en bra balansgång mellan löften och verkstad”. Hon tycker också att det är positivt att företagen i länet pekar på parametrarna ”bättre dialog” och ”bättre förståelse för företagande” som sådant kommunerna kan satsa på att förbättra.
"Dialog och förståelse? Hur skapar man det till undersökningen nästa år? Hade det inte varit lättare med ytterligare några tjänstemän på stadsbyggnads- eller miljökontoret för att förbättra servicen? Tack, hade företagaren sagt och delat ut ett högre betyg. Men hur gör man med kommunföreträdare som har svårt att förstå villkoren för företagande? Som alltså inte vet vem man är och därför inte förstår vad man vill ha. Det låter som en överhängande risk för att man pratar förbi varandra.”
” Offentlig sektor, skola, vård och omsorg, det är kommunernas huvuduppgift och står för runt 80 procent av budgeten. Inte så konstigt då om man väljer företrädare som brinner för detta, som profilerar sig som skolpolitiker eller äldrepolitiker. Näringslivet finns med på ett hörn. Det är många fina ord, men kanske också ett grävarbete utanför dörren så att inte kunderna kommer fram. Risken för ett dåligt betyg bland företagen kommer att bestå.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar