Fler praktiska yrkesutbildningar behövs
I en värld där artificiell intelligens och dess tillämpningar kommer att rationalisera bort många "pappersvändar-jobb", serviceyrken och chaufförsyrken blir det allt viktigare att skapa större förmåga till andra praktiska tjänster. Väldigt många av våra barn och unga, och invandrare, vill inget hellre än att få en snabb chans att praktiskt utbilda sig till något som fort kan göra dem självförsörjande. Vårt skolsystem måste sluta arbeta utifrån ambitionen att alla elever tidigt i livet ska få en högskolebehörig grundutbildning. Parallellt med att förstå att denna förändring är viktig måste vi se till så att människor som senare i livet vill skola om sig har en god chans att komplettera sina betyg inom KOMVUX för att kunna kvalificera sig till mer avancerade utbildningar om viljan och förmågan då finns.
Isak Skogstad skriver läsvärt om hur korkat det är att vi inom skolsystemet inte bättre kan matcha fram våra barn och unga med mer praktiska förmågor än teoretiska. Hur blev det så? Ett skäl är sannolikt att väldigt många politiska beslutsfattare de senaste åren själva inte är så praktiskt lagda.
”Om det finns elever i klassrummet som har problem med läsningen ska man i första hand utreda undervisningen – inte enskilda elever”. Så svarade lärarutbildaren Jan Nilsson på ett inlägg från en lärare som beskrev att hon hade vissa elever som läser fem gånger långsammare än alla andra i klassen. Kanske var det en harmlös kommentar, men det kan också vara ett uttryck för den destruktiva tendensen att skylla allt på läraren."
"Lärare har ett ansvar och undervisningen är viktig. Men de är inte magiker. En betydande del av elevernas förutsättningar att lyckas väl i skolan påverkas nämligen av genetiken. Skolans uppgift måste vara att säkerställa att alla elever, oavsett förutsättningar, får det stöd som behövs för att de ska uppnå sin fulla potential. Utöver det så avgörs kvaliteten i undervisningen i mångt och mycket av de förutsättningar som lärarna får. För att få kvalitet, ämnesdjup och välplanerade lektioner krävs det helt enkelt att de får den tid och de förutsättningar som krävs för att planera sådana lektioner. Men det kostar pengar, så ofta har fler lektioner pressats in i lärarnas schema."
"Det blir inte heller lättare av de högtravande kunskapskraven som Skolverket formulerade till 2011 års läroplan. Kraven består nämligen av otroligt höga förväntningar på att elever ska föra resonemang i flera led. Inte ens de ämnen som förr var praktiska har fredats. För godkänt i idrott och hälsa i årskurs sex ska eleven ”… kunna samtala om egna upplevelser av fysiska aktiviteter och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring hur aktiviteterna kan påverka hälsan och den fysiska förmågan”. Att vara bra på idrott är alltså inte tillräckligt för att få godkänt."
"Men grundskolan finns av en anledning; elever borde lära sig grunderna. Rätt ände att börja i är att bygga upp en stomme av ämneskunskap eller börja öva på praktiska färdigheter. Det senare är viktigt för att skolan inte ensidigt ska betona teoretiska färdigheter. Det finns elever som föredrar och presterar bättre i praktiska ämnen. Att tvinga in alla elever i samma mall är inte bra för dem."
"För två år sedan publicerade svenska forskare inom psykologi och psykiatri en studie som kunde visa att elever har olika förutsättningar att klara av kunskapskraven i skolan. Forskarna fann att många elever som inte får godkänt i ett eller flera ämnen hade signifikant lägre resultat på kognitiva tester. Slutsatsen var att det mycket väl finns elever som inte har den förmågan som krävs för att klara vissa av skolans krav på teoretiska färdigheter. Allt kan således inte vara lärarnas fel. I stället måste vi börja bejaka att det finns en mångfald av elever. Alla har inte samma intressen och färdigheter. Och tur är väl det!"
https://www.gp.se/ledare/skolsystemet-sviker-praktiskt-lagda-elever-1.46111482
Politikens intäktssida är främst skolpolitiken, näringslivspolitiken och infrastrukturspolitiken. Inom näringslivet är kompetenssäkring, konkurrenskraft och bra logistik kritiska perspektiv att ha för att skapa framgång. Kompetenssäkringen är i dagens samhälle det viktigaste. Att skolan skötts dåligt under många år är ett stort samhällsproblem. Ett svenskt samhällsproblem som drabbar många av våra barn och unga kraftigt. Särskilt dem från socioekonomiskt svaga förhållanden och dem med särskilda behov. För oss inom Utvecklingspartiet demokraterna, UP, är det viktigt att vi nu bryter skolans dåliga utveckling. Att ljuga om PISA resultaten är ingen framgångsväg. UP erbjuder en skolpolitik som leder oss mot en ljusare framtid. Vi tror på våra barn och unga! Vi tror framtiden kan bli väldigt bra för oss svenskar. Särskilt om vi får många fler politiker som fokuserar på intäktssidan och inte ständigt öser på med kostnader på utgiftssidan. Och särskilt om mer praktiskt inriktade skolprogram återigen får ett större utrymme inom vårt skolsystem.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar