Forskningen behöver vara fristående
Forskningen i Sverige måste få en väldigt stor andel av sin finansiering för valfri grundforskning inom de fackulteter de har, allt annat är korkat. Eftersom världens främsta högre lärosäten ständigt konkurrerar om hur många vetenskapliga artiklar deras forskare får publicerade i ansedda tidskrifter, hur attraktiva de är för doktorander, hur de kan behålla de skickligaste forskarna, hur de kan attrahera duktiga studenter, hur många Nobelpristagare de har (och haft) samt hur de rankas i världen så finns en självreglerande kvalitetsstyrning som bäst gagnar lärosätets förmåga att säkerställa attraktion och konkurrenskraft. Att inslagen av samarbetsprojekt med företag och offentliga verksamheter ökar är en del av förmågan att vara konkurrenskraftig i en värld där utvecklingstakten är allt snabbare och förmågan att snabbt omsätta vetenskapliga framsteg i framgångsrika affärsmöjligheter blir allt viktigare. Men finansieringen av dessa styrda forskningsprojekt måste vara på toppen av en ordentlig basfinansiering. Också viktigt att inte tillfälliga politiska smaker ska styra vilka som får forskningsanslag eller ej.
https://www.dn.se/debatt/sag-nej-till-vardegrund-som-villkor-for-fri-forskning/
https://www.tidningencurie.se/debatt/akademisk-frihet-behovs-aven-for-utbildningen/#
Widar Anderssons artikel måste ses som mycket positiv av bland annat Uppsala universitets ledning. Gång efter gång på möten med dem lyfter de sin oro över allt mer politisk styrning. ”Hands off!”
”Det akademiska åtagandets oväld är frihetens fundament. Universiteten ska inte vara en förlängning av politikens fladdriga opinionsanpassning och/eller dess strider mellan partier. Partipolitiker vill alltid förbjuda det ena eller andra. Det ligger i sakens natur. Statliga myndigheter i allmänhet och universiteten i synnerhet ska inte dras med i de bataljerna.”
https://folkbladet.se/artikel/r127me1l
Jag ska inte lägga ord i munnen på finansoraklet Connie Jonsson, EQT. Det är dock viktigt att lyssna på honom när han varnar för en växande negativ inställning till företagare som tjänar mycket pengar på sitt affärsrisktagande och hårda slit. De allra flesta företagare sliter massor utan att bli rika. Han lyfter också upp riskerna med att den svenska skolan underpresterar och, antar jag, att dräneringen av resurser till våra bästa universitet kraftigt hotar svensk konkurrenskraft. Inte minst viktigt är det att vi i anslutning till de hetaste lärosätena också kan säkerställa grund- och gymnasieskolor på engelska, med engelsk/amerikansk hög klass och behörighet, om globala företag och universiteten ska lyckas rekrytera tillfälliga experter att under en tid vilja flytta till Sverige. Inte minst jag själv hade det som en av de viktigaste frågorna när jag valde att flytta till Malaysia och Japan. Att min son fick möjlighet att studera i en mycket konkurrenskraftig grundskolemiljö.
https://www.di.se/analys/eqt-s-ordforande-europas-mest-valinformerade-investerare/
Anna-Karin Wyndhamn skriver läsvärt i GP om hur sjukt det blivit på svenska universitet. Politikens nycker ska hållas långt ifrån våra universitet!
”Att tänka själv och stå emot trycket från flocken, är kärnan i den pågående debatten om våra högskolor och universitet. Det senaste årets diskussion om akademisk frihet har rymt vittnesmål om trånga åsiktskorridorer och låga/lågt i tak i stället för meningsbredd och tankerymd.”
”När Sara Kristoffersson, professor vid Konstfack, ifrågasatte påståenden om rasism i salsbeteckningen ”Vita Havet”, genomförde kollegorna namninsamlingar. Man tog inte diskussionen, argumenterade inte sak, utan valde en massprotest för att få tyst på en enskild kollega. En motstrategi ovärdig akademin. Arbetskamraterna nöjde sig emellertid inte där. Också till stora grupper av studenter skickades mejl, i vilka Sara Kristofferssons kritiska resonemang markerades som grava och oacceptabla felsteg (Kvartal, fredagsintervjun, 26/3). Så som denna lärare resonerar, så får man inte tänka, skulle studenterna ha klart för sig. Bruka inte eget förstånd, vi gör det gärna åt er.”
”Episoden på Konstfack är inte unik, utan är en del i den förändring som på allt fler fält förvrider utbildning till politiska projekt. På kvinnodagen i år slog Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) på stora trumman. Från och med höstterminen 2021 ska samtliga utbildningsprogram innehålla en obligatorisk del med baskunskaper i genus och intersektionellt perspektiv. Anna Wahl, med särskilt ansvar för värdegrunden, beskriver det hela som en brytpunkt: ”Idag är det ovanligt att ifrågasätta jämställdhetsarbetet. De flesta är med och säger: Nu kör vi!”. Wahl har flera gånger varit tydlig med sin ambition att inte bara reformera KTH, utan hela samhället. Fredrik Bondestam, numera föreståndare vid Nationella Sekretariatet för genusforskning, höll i samband med kvinnodagen 2017 ett brandtal för rätt sorts kunskap och perspektiv: ”Hur ska vi få barn i förskola, skola, gymnasieskola och sedan vuxna studenter på högskolan att ta till sig ett feministiskt kunskapsperspektiv på världen och sig själva? Det är den stora frågan.” Jo, nog är det en stor fråga om utbildningens syfte inte längre är att bemyndiga och frigöra, utan drilla studenterna i en på förhand fastslagen vision och sedan verka för att vrida världen i dess riktning. Vilka står i vägen? Folk som tänker själva. Folk som ställer kritiska frågor. Folk som säger ”vänta lite”. När aktivismens logik och metoder blir lärarens devalveras studentens eget förstånd.”
”Självständighet i tanke och handling kostar, och långt ifrån alla mäktar med priset. Hade du orkat gå tillbaka till jobbet efter att det utfärdats en varning för vem du är och vad du tycker? Fortsätter du säga emot, även när alla andra tycks eniga?”
https://www.gp.se/ledare/låt-inte-aktivismens-logik-styra-universitetet-1.46339855
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar