fredag 31 januari 2020

Vad är klassförakt

Fattigstuga eller guldsked
Om jag gissar kommer över 90% av oss ha större respekt för en person som från enkla förhållanden blivit en mästare inom någon "gren" jämfört med någon som fötts med "guldsked". Om den grenen är inom akademin, idrotten, kulturen, näringslivet, sjukvården eller någon annan "bransch"spelar ingen roll. Ärvda ”titlar” imponerar på allt färre.

Meritokrati är inte bara det mest rättvisa systemet för tillsättning av uppdrag. Meritokrati är också det mest rättvisa ekonomiska systemet. Därför ska bland annat småföretagsamhet gynnas före andra företag då de positiva nationalekonomiska effekterna av det är mycket större än olika "smörande" till stora företag som ska klara sig utan annan hjälp än att ett samhälle säkrar högpresterande skolor, fungerande infrastruktur (bland annat tillgång till bostäder, verksamhetslokaler, kollektivtrafik, forskning etc).
Ann- Charlotte Marteus, Expressen, skriver läsvärt om att kritiken mot Stefan Löfvens ledarskap är relevant och att den handlar om ledarskapsförmåga och inget annat. Meritokratin har helt enkelt inte fungerat inom Socialdemokraterna. Som vanligt kan allt för många debattörer inte skilja mellan "äpplen och päron". Finns klassförakt? Ja, det gör det. Olika klasser lever i olika kulturer. Kulturella skillnader skapar lätt förakt mellan människor från olika världar. I synnerhet när det är stora kulturella skillnader vi talar om. Tro mig, en ensammstående mamma med två små barn och som är undersköterska har det inte fett hemma om hon inte ärvt en massa pengar. Eller vunnit på Lotto. Hennes svenska värld är något helt annat än arvtagaren Helena som är gift samt har två barn. Helena och hennes man är högutbildade och höginkomsttagare. Det generella föraktet mellan olika grupper i samhället kan vara stort. Och det går åt båda håll. Som vanligt när vi talar om människor måste vi dömas individuellt då det finns gott om undersköterskor som inte föraktar rikingarna som haft materiell räkmacka från födseln. Och det finns gott om rikingar som inte föraktar lågutbildade som brottas med svag ekonomi. Oavsett om ett generellt förakt riktas mot dem som är högre eller lägre på den socioekonomiska kartan är det en oklok inställning. Den bästa inställningen är att vi hjälps åt att säkerställa ett mer rättvist samhälle där alla invånare får en bra chans att bilda sig och att meritokrati därefter har störts avgörande på vilka som lyckas förverkliga sina drömmar.

"Stefan Löfven är född 1957. Han gick på gymnasiet och tre terminer på Umeå universitet. Han är knappast produkten av ett benhårt klassamhälle även om den sociala snedrekryteringen till högre studier fortfarande är en realitet. Om Löfvens statsministerskap kan man tycka olika. Jag tycker inte att han håller måttet. Han verkar inte ha pli på sitt kabinett och gör taktiska misstag. Han hattar mellan inbördes oförenliga ståndpunkter, förenklar det komplexa och sätter sin tillit till önskescenarier som alla andra har övergivit.   Det är problemet med Löfven. Inte att han en gång i tiden svetsade ihop delar till rc-lok på Hägglunds i Örnsköldsvik." 
https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/det-ar-inte-klassforakt-att-kritisera-stefan-lofven/
https://www.synonymer.se/sv-syn/klass
Dagens besvikelse
De som sprider mycket rädsla för Corona viruset. Ordentliga influensor har vi haft i alla tider. Mer eller mindre kraftiga. Svaga människor har i alla tider dött av virussjukdomar. Om, eller när enligt experter, det kommer en luftburen smitta som också dödar annars fullt friska människor är det en riktigt stor kris. Som med allt annat blir människan allt bättre på att både förebygga och behandla sjukdomar. Är det ändå klokt att ta liknande sjukdomsspridning på allvar? Ja!
https://www.expressen.se/nyheter/kina-isoleras-fa-blir-friska-fran-coronaviruset/

Dagens stjärna
Håkan Boström, GP. Ja, strukturomvandlingen kopplat till var människor permanent bor kommer att fortsätta. Många orter som ligger mer än cirka 10 mil från en större stad med minst 100.000 invånare kommer i bästa fall bli rekreationsorter. Tills omvandlingen är ett faktum måste vi säkra rimlig samhälls service för de allt färre i huvudsak äldre personer som lever på alla mindre glesbygdsorter runt om i det geografiskt stora Sverige.

”I Tyskland och Frankrike finns postkontoren kvar. Även i mindre städer och byar. Vi hade en gång i tiden också råd med samhällsservice för hela landet – trots att vi var fattigare. Sådant kostar såklart. Det är en prioriteringsfråga. Vi skickar allt färre brev. Man kan rentav av hävda att digitaliseringen gjort brevutdelning onödig. Men många äldre har svårt att hantera datorer. Om inte annat borde en speciallösning för dessa vara möjlig – exempelvis rabatt om man höjer priserna för avlägsna orter. Pakethanteringen följer ett liknande mönster. I storstäderna lönar det sig för butiker att ta över verksamheten - vilket har ökat tillgängligheten - på landsbygden har det ibland blivit tvärtom.”
”Postnords bekymmer är inte bara ännu ett utslag av Maud Olofssons dåliga affärssinne – glöm inte Nuonaffären som kostade skattebetalarna 53 miljarder kronor. Postnords problem är framförallt ett exempel på att Sverige måste inse att viljan att ständigt ligga i framkant när det kommer till effektiviseringar och rationaliseringar också har ett pris – i synnerhet utanför storstäderna. Det priset kan vara värt att betala i många fall - att minska antalet postkontor var i huvudsak försvarbart. Men man kan inte låtsas som att det inte finns en baksida av att driva på rationaliseringar utan att ta hänsyn till hur de slår eller kompensera de som drabbas.”
”Priset för att inte ha tänkt igenom konsekvenserna kan bli mycket högt, högre än man tänkt sig. När den fysiska infrastrukturen i form av postkontor, järnvägskontor, bankkontor och butiker försvinner runt om i landet får det konsekvenser för människors tro på framtiden. Och i takt med det synliga förfallet faller även tilliten till de styrande.”

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar