Utvecklingspartiet Demokraterna
Det är hög tid för framtidspositiva nya demokratiska partier att göra nytta för särskilda invånares bästa. Demokratins grundtanke är just den att alla fria människor ska få en chans att göra sin röst hörd och att de i ett avgränsat geografiskt perspektiv, eller gränslöst i en förening, löpande få inflytande över utvecklingen. Svårare än så är det inte. Och ändå så svårt i en värld där många makthavare har svårt att seriöst inkludera många i beslutsfattandet. En sak är säker och det är att Schweiz till stora delar direktdemokratiska system skapat ett betydligt starkare land än Sverige. Bland annat kan det mätas i värdet av våra valutor. Om du jämför svenska och schweiziska internationella köpkraft mellan 1970 och 2019 är den svenska utvecklingen usel. Mer inslag av direktdemokrati i Sverige leder oss mot en bättre framtid. I dagens digitala samhälle finns också fantastiska möjligheter att koppla mer direktdemokrati till folkbildande sakinformation. Gå gärna med i Utvecklingspartiet Demokraterna och bidra till att Uppsala ska utvecklas mycket bättre än nu.
https://updem.se/
Folkomröstning om kollektivtrafiken i Uppsala.
Det genomförs regelbundet folkomröstningar runt om i svenska kommuner. Ofta i samband med allmänna val. Det rör allt ifrån frågor som etablering av Systembolaget i Mullsjö 1994, Stadsbibliotekets placering i Lidköping 2010 till trängselskatt i Stockholm 2003, 2004 och 2006 samt i Göteborg 2014. I Uppsala genomfördes den senaste folkomröstningen 1998 och gällde Knivstas utbrytning ur Uppsala och bildandet av egen kommun. Omröstningarna har ofta rört beslut i för kommunen stora frågor som medför påtagliga förändringar och som påverkar oss i vår vardag under lång tid framåt. Val av kapacitetsstarkt kollektivtrafiksystem i Uppsala är en extremt stor fråga som kommer att påverka Uppsalabor under många år, både ur ett framkomlighetsperspektiv och ett ekonomiskt perspektiv. Vi kräver en lokal folkomröstning om val av systemlösning innan det slutliga beslutet fattas.
I en insändare i UNT den 9/12 2019 klargör docenten i företagsekonomi, Mats Åkerblom, att den kalkylerade kostnaden på 4,5 miljarder kronor för investeringen i spårväg som minoritetsstyret S, MP och L föreslår är en halvsanning. En kostnadsuppskattning på minst 10 miljarder inklusive kostnadsuppräkningar från 2015 för spårläggning, depå, fordon med mera är en betydligt mer realistisk summa. Till detta kommer kostnader i form av arkeologi, tågledningscentral, trafikomläggningar, rör- och ledningsomdragningar., förstärkningsarbeten med mera. Även uppskattningen 10 miljarder kronor är sannolikt i underkant.
Erfarenheten visar att få, om ens något, större infrastrukturprojekt i offentlig regi kostnadsmässigt varit i närheten av den planerade eller budgeterade nivån.
För att få grepp om storleken på spårvägsinvesteringen kan den jämföras med Uppsala kommuns totala budget för 2019 som var 11,9 miljarder. Vi talar alltså om en kostnad motsvarande cirka 85% av en hel årsbudget. 10 miljarder kronor motsvarar också en skuldökning per Uppsalabo på 45.000 kronor. Redan idag har varje Uppsalabo cirka 87.000 kronor i gemensam skuld. Det här sätter naturligtvis djupa spår i kommunens ekonomi.
För närvarande har vi en reporänta på noll procent. Kommunens räntekänslighet är mycket hög. Vad händer när räntan ökar några procent? Vi kommer sannolikt att tvingas välja mellan skattehöjningar från en redan hög nivå eller neddragningar i skola, vård och omsorg. Bara ur skuldsättningsperspektivet är frågan om kapacitetsstark kollektivtrafik så stor att en folkomröstning är mycket befogad.
Utvecklingspartiet Demokraterna vill stärka invånarnas inflytande och maximera medborgarnyttan i besluten. Det är ett demokratiskt problem att avståndet mellan medborgarna och de folkvalda idag är för stort, samtidigt som allt färre vill eller har intresse av att engagera sig som politiker. Begreppet demokrati innefattar även möjligheten att andra än politikerna kan vara med och påverka utvecklingen. Att avgöra frågor som har stor inverkan på medborgarna genom att folkomrösta är ett sådant alternativ. Om inte en majoritet inom kommunfullmäktige själva har omdömet att besluta om folkomröstning krävs att 10% av de röstberättigade i en kommun begär det. Det går naturligtvis att invända mot att använda folkomröstningar som metod i en representativ demokrati. Ett argument skulle kunna vara att vi väljer politiker för att de skall ta ansvar och fatta besluten åt oss. Dessvärre är den politiska ansvarsfrågan begränsad till, i bästa fall, några mandatperioder medan konsekvenserna av stora och avgörande beslut för medborgarna kvarstår långt efter att politikerna lämnat sina uppdrag. Därmed blir det ännu viktigare att medborgarna får säga sitt. Vi får inte heller glömma den moraliska/etiska aspekten; I hur stor omfattning anser sig en politiker ha rätt att använda skattebetalarnas pengar och hänvisa till att man valts i demokratisk ordning? Vilka är målen och syftena med besluten? Hur vet vi att medborgarna istället inte används som ett medel för andra syften än att tjäna dem som valt dem? Frågan är relevant eftersom man i kollektivtrafikfrågan vare sig utreder, utvärderar eller presenterar underlagen till alternativa lösningar på ett seriöst och transparent vis.
Rent generellt anser vi att invånarna regelbundet, inte enbart i samband med allmänna val, ska få göra sin röst hörd på ett tydligt, mätbart och säkert sätt. Folkomröstningsinstrumentet bör, för att inte riskera att urvattnas, användas sparsamt och endast tas i anspråk i frågor där konsekvensen av beslutet sträcker sig över många mandatperioder och har stor påverkan på medborgarna. Om Uppsala kommun hade låtit Uppsalaborna rösta om Uppsala energi skulle säljas ut hade den dåliga utförsäljningen sannolikt inte blivit genomförd. När Helsingborgsborna nyligen fick rösta om deras energibolag skulle säljas ut röstade hela 96,37% NEJ.
I frågan om att välja en framtida kollektivtrafiklösning anser vi att den stora frågan ska avgöras genom en folkomröstning senast i samband med valen 2022.
Utvecklingspartiet Demokraterna kommer därför målmedvetet att verka för en folkomröstning i kollektivtrafikfrågan 2021 eller senast i samband med valet 2022.
De som inte förstår att kampen mot att bryta många människors utanförskap och en växande negativ segregation är det viktigaste för Sverige. Och det går, precis som Cwejman skriver nedan i GP. Det går dock inte om Sverige fortsätter att under överskådlig tid tillåta hundra tusentals av nya icke självförsörjande invandrare. Och det är inte särskilt svårt att förstå att denna fråga starkt påverkar kvaliteten inom välfärdens kärnverksamheter. Den politik S, V, MP och C driver värnar inte om de svenska invånarnas bästa. Det uppdraget har även de partiets företrädare i ett demokratiskt samhälle.
Dagens stjärna
Expressens ledare. Det usla demokratiska hantverket bland partierna som tillhör Januarigänget har självklart misslyckats. Ska Centerpartiet och Liberalerna nu bjuda in Vänsterpartiet att också bli en del i regeringsunderlaget? Januariöverenskommelsen var en korkad konstruktion som visar hur avsaknaden av lateralt tänkande inom många riksdagspartier är stort.
https://www.expressen.se/ledare/hur-manga-smallar-tal-januaripartierna/
