Hur betalas vårt generella välstånd? Det betalas i grunden av fungerande företagsverksamhet och genom att en stor andel av invånarna arbetar. Arbetar som egen företagare eller som anställd. Ett nyckeltal som anses viktigt för att bedöma framtida välstånd för ett samhälle är den så kallade ”försörjningskvoten”. Den anger antalet människor mellan 20-64 inom ett särskilt geografiskt område. I Sverige börjar många yngre arbeta senare än vid 20, allt för många mellan 20-64 har svårt att få riktiga jobb parallellt med att antalet barn och pensionerade ökar kraftigt. Redan under tidigare Alliansregering insåg man att det generella välståndet är omöjligt att försvara om inte fler arbetar fler år och att nysvenskar snabbare blir självförsörjande. Vad har då gjorts utifrån denna insikt som bara förstärkts? Är integrationspolitiken mot självförsörjning mer framgångsrik? Har pensionsåldern höjts i harmoni med hur mycket längre vi mår bra och lever? En sak borde vara självklar för alla normalintelligenta, rättigheter måste matchas klokt mot skyldigheter. I takt med att allt färre klarar av att vara egenförsörjda måste också alla rättigheter begränsas. Ett samhälle är inte annorlunda än en enskild person, man får ”rätta mun efter matsäck”. Och om nu C, L och MP släpper fram S att bilda ny regering kommer Sveriges redan stora integrationsproblem bli ännu värre. Ansvarslöst mot dem man ska företräda!
https://www.scb.se/statistik/AM/AA9999/2003M00/AM78ST0302_06.pdf
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2004/03/sou-200421/
”Den svenska politiska debatten har under lång tid kommit att handla mer och mer om rättigheter. Själva idén om framsteg förstås nästan automatiskt genom denna lins; vem har inte rättigheter som de förtjänar, vilka grupper kan vi ge nya och bättre rättigheter till? Samexisterande med denna eviga expansion av rättighetstänk kan vi dock se en urholkning av dessa löften, som blir allt mer ihåligt ekande.”
”Att det ser ut så här är inget mysterium. De ensamkommande själva har bara alla dessa rättigheter – rätten till ett drägligt liv, rätten att ta hit sina familjer – men de har inga möjligheter att täcka de kostnader som är förknippade med rättigheten. Problemet är att Sveriges kommuner i allt högre utsträckning har svårt att mäkta med ekonomiskt de också.”
”Rättigheterna – hur fina och beundransvärda de än låter på pappret – motsvaras inte av skyldigheter, som någon klarar att leva upp till. Den enda realistiska möjligheten som kvarstår för många kommuner ligger numera i att skära ner på andra grupper – äldre, handikappade, sjuka. Men, där stöter vi på ett problem: dessa grupper har ocksårättigheter. Rättigheter som konstanta sparkrav hotar att reducera till tomma ord.”
https://www.dagenssamhalle.se/kronika/nar-rattighetskatalogen-expanderar-bortom-planboken-25315
Om Socialdemokraterna nu återigen tar regeringsmakten visar de åter att de är det strategiskt och taktiskt skickligaste partiet representerat i Sveriges riksdag. Med hjälp av Centerpartiet och Liberalerna har de då spräckt Alliansen. Det vill säga kraftigt ökat sannolikheterna att en betydligt svagare sol, Socialdemokraterna, är partiet övriga får sväva runt. Tänk vad mycket kortsiktiga egenintressen och känslor kan få förstöra för väldigt många människor.
Dagens besvikelse
De som inte respektfullt förhåller sig till valresultat. Inom anständiga demokratiska ramar får man förhålla sig. Allt annat är oacceptabelt. Ett klantigt förhållande bland Allianspartierna till SD har förstört mycket.
https://www.expressen.se/nyheter/val-2018/efter-julledigheten-upp-till-bevis-for-partiledarna/
Det är ett stort väljarsvek om C och L låter Socialdemokraterna leda landet när bättre borgerliga alternativ finns. Om Socialdemokraterna skulle gå med på stora förändringar av LAS och hyresregleringen är det mycket tydliga besked om att svenska väljare inte alls kan lita på dagens riksdagspartier. Någon anständighet måste finnas mellan ett parti och dess väljare när väljarna bara får tycka till en gång vart fjärde år. Häpnadsväckande om C och L är beredda att också ingå i en S-regering beroende av V. Häpnadsväckande att C och L kan tänka sig att stötta en politik som inte är socialt eller ekonomiskt hållbar. Och med en överenskommelse mellan S, MP, C och L fortsätter svensk ohållbar migrationspolitik. Jag kanske ska stanna kvar i USA. C och L borde sluta tramsa och låta en regering ledd av Kristersson prövas!
http://www.gp.se/ledare/ge-kristersson-en-chans-först-1.12210869
https://www.aftonbladet.se/nyheter/samhalle/a/oRov40/aftonbladet-erfar-uppgorelse-mellan-s-mp-c-och-l
https://www.expressen.se/nyheter/arbetsratten-stridsfragan-som-kan-avgora-vem-som-blir-statsminister/
https://www.expressen.se/nyheter/v-ny-vagmastare-kan-ta-rollen-fran-sd/
https://www.expressen.se/nyheter/uppgifter-uppgorelse-klar/
Dagens stjärna
Malcom Kyeyune. Han är både klok och vågar säga i klarspråk hur det är, och hur logiken hänger ihop. Det borde vara självklart att rättigheter alltid måste matchas mot rimliga skyldigheter. Det är det tyvärr inte.
”Svenska politikers iver att skriva under FN:s nya avtal om migration är ett annat, större exempel på denna fälla. Den skepsis som går att skåda inför detta avtal i delar av Europa – och, om vi ska var ärliga, i tämligen stora delar av Sverige också – har mycket att göra med att det är en fortsättning av precis samma tänkande som försatte oss i den här situationen till att börja med. Vi bestämmer rättigheterna först, och allt det där tråkiga med att någon ska betala, eller maka på sig, eller anpassa sig, eller komma med uppoffringar, tja, måste vi tänka på allt det där just nu?”
”Rättigheter utan skyldigheter är bara ord på ett papper. Det är just därför den svenska metoden är så extremt destruktiv. Den tar den minst viktiga biten först och den mest viktiga biten sist. De frågor som måste besvaras för att en rättighet ens ska spela någon roll är alltid ”så vem är det som ska betala detta? Hur ska implementeringen gå till? Kan vi göra det här med de förmågor vi har idag?”.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar