Ersättningsnivåer

Ersättning för insats
Vad är en rimlig ersättning för olika uppdrag eller jobb? Det enkla svaret på den frågan är ”det någon uppdragsgivare är beredd att betala för uppdraget eller jobbuppgiften”. Kan det vara på något annat sätt? Absolut. I ett kommunistiskt system kan ersättningarna på pappret vara jämlikt fördelade och därutöver flödar korruptionen för att skapa marknadsvillkoren som gäller på en kommunistisk marknad. Efter att jag i flera val stort vunnit medlemmarnas förtroende, och därefter också vunnit stort förtroende av Uppsalas väljare. I ett kommunval där Centerpartiet gjorde det bästa lokala valet. Därefter kuppades jag bort av en liten lokal falang med stöd av partistyrelsen. Uppsalaborna skulle enligt dem berövas en kraft som många Uppsalabor ville skulle kämpa för Uppsalabornas bästa under den kommande mandatperioden. Självklart sviker jag inte mitt löfte till dem att kämpa för deras bästa här och nu och i framtiden. Samtidigt kan man ställa sig frågan om jag ska ägna lika mycket tid som tidigare åt mitt viktiga uppdrag när jag ersätts mycket sämre än övriga kommunalråd? Möjligen med undantaget vänsterpartisten som har något märkligt partifinansieringsupplägg kopplat till sina arvoden. Lugn Uppsalabor, jag kommer att ge lika mycket tid som tidigare. För tillfället slipper jag vara gruppledare men istället har jag inte någon politisk sekreterare. Det innebär att jag får sköta de sysslorna parallellt med mina kommunalrådsuppdrag. Eftersom jag gillar att arbeta ser jag fram mot det. Jag kanske till och med oftare kan fika tillsammans med övriga politiska sekreterare....

Finns orättvisa ersättningssystem? Det kan man alltid tycka. Personligen tycker jag att ersättningarna till många företagsledare är absurda. Samtidigt anser jag att det är en ägarfråga. Om ägarna tycker att de måste betala så höga ersättningar får de ta ansvar för det. Det är en del av marknadsekonomin jag gillar. Som ägare finns gott om exempel på ersättningsnivåer jag aldrig skulle godkänt. Bland mina aktieinnehav har jag alltid sålt av aktier i företag där lönetaket varit för generöst på andra grunder än långsiktig värdeökning för aktieägarna. Även inom politiken verkar jag med denna logik. Jag jobbar både kort och långsiktigt för Uppsalabornas bästa. Det långa perspektivet är viktigast. Det är svårast. Och minst egoistiskt. Demografiskt och integrationsmäsdigt har Uppsala och Sverige mycket stora utmaningar. De utmaningarna är redan stora men växer nu dag för dag allt mer. Vi är i desperat behov av många fler folkrepresentanter som förstår vad det kräver för politik.
https://www.di.se/nyheter/borje-ekholms-bonus-har-inget-tak/

Generellt tycker jag att många fler än idag ska ha resultatstyrda ersättnings och lönesystem. Det kan bara vara kommunister och generellt lata människor som tycker att man ska betala för människors tid. Varje arbetsgivare betalar inte för tid! Tiden är en betalningspsrameter. Det en arbetsgivare är intresserad av är resultat i förhållande till uppsatta mål. Det är måluppfyllelse som arbetsgivare vill betala för. De mest konkurrenskraftiga organisationerna är bra på att skapa en kultur där måluppfyllelse står i centrum. Hur är det i din organisation. Inom mitt politiska arbete är ett mål att minimera slöseriet inom Uppsala kommun. Bara de ansträngningarna betalar mer än väl för de ersättningar jag får som kommunalråd.

I den nya fyrpartiöverenskommelsen har MP fått med att människor ska få kosta skattepengar för att få göra vad de vill. Det är alltid en oacceptabel ordning för hur skattepengar får användas. I den demokratiska situation vi befinner oss är den dessutom helgalen! MPs representanter borde utföra sina uppdrag med halva arvoden när de driver en så sjuk politik.

Dagens besvikelse
Partier och enskilda politiker som i stor del agerar enbart för att försöka vinna röster. Ett ansvarsfullt politiskt arbete innebär hårt och konkret arbete. Arbete som ska bygga på rimliga verklighetsgrunder, inte på önskedrömmar. Önskedrömmar kan med fördel uttryckas i visionära riktningar men framgångsbyggen byggs främst av hårt och målinriktat vardagsarbete. Att Jönsson och andra inom de riksdagssamarbetande fyra partierna tror att deras 73 punkter kraftigt ska minska en allt mer besvärande långtidsarbetslöshet är de fortsatt drömmare. Personligen tror jag inte på olika system för olika invånare som har permanent uppehållstillstånd i Sverige. Däremot tror jag på tydliga krav för att kunna få olika former av stöd. När tydligheten om dessa krav är hög kommer också det styrsystemet att bidra till en bättre integration.
https://www.svtplay.se/video/20702928/opinion-live/opinion-live-sasong-6-24-jan-22-00?cmpid=del:an:01-25-2019:opinion-live:pla:lp-app
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/detta-vet-vi-om-s-mp-l-och-c-uppgorelsen

”Det finns ingen magisk lösning. Men vissa saker kan man definitivt kräva av alla partier: Var realistiska. Riv drömslotten. Tala klarspråk. Och skyll inte på andra.”
https://www.expressen.se/ledare/allt-ar-borgarnas-fel-latsas-ylva-johansson/

Dagens stjärna
Ann-Charlotte Martéus. Ja, jösses. Vi behöver desperat realistiska, pragmatiska men samtidigt visionära politiska ledare. Vi behöver inte mer slöseri. Vi behöver inte heller fler löften som är helt orealistiska utifrån hur verkligheten ser ut och utifrån vad rimliga framtidsscenarier indikerar.

”Nu ska det äntligen bli så där underbart i vården  som det aldrig har varit utom i valrörelser. Befolkningen växer så det knakar och den arbetande andelen av befolkningen minskar, men misströsta icke! En "generalplan" för kortare köer ska tas fram. Det ska också införas vårdplaner och patientkontrakt och rätten till en fast läkarkontakt ska "säkras". Hur då, undrar ni andlöst.”

”Dessutom är det en usel idé att steloperera arbetsmarknaden i dagens läge. Personalbrist kräver flexibilitet och nytänkande, inte revirpinkande skrån.”
https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/josses-vilket-snomos-om-varden-lofven-och-co/