De så kallade statsbärande partierna Moderaterna och
Socialdemokraterna har det sannolikt jobbigast mentalt i den politiska omdaning
som nu defacto äger rum. Båda partierna har också gjort det fatala misstaget att
inte vårda sina gamla mästare bättre. De har helt enkelt för få med god
politisk statsledningskompetens i sina nya innersta cirklar. Dessa partier
visar också sin oförmåga att träna upp och stötta tillräckligt kapabla
kvinnliga partiledare. Socialdemokraterna provade med Mona Sahlin och det blev
fiasko. Moderaternas Anna Kinberg-Batra har det minst sagt jobbigt nu. Det är bara Centerpartiet i Sverige som lyckats utvecklas opinionsmässigt väl med de kvinnliga partiledarna Maud Olofsson och Annie Lööf vid rodret. Om vi bortser ifrån
Gudrun Schyman som fick sitt kommunistparti att växa kraftigt.
Motti
I Tyskland verkar Angela Merkel överleva ytterligare en tid som
rikskansler. Imponerande att hon maktspelar så framgångsrikt och att ingen
motståndare lyckas rucka hennes position. Trots stora inrikespolitiska
utmaningar och ett Tyskland som tagit över "borgensansvaret" för
stora grekiska lån. Politiken är hennes liv. Precis som inom det mesta annat är
det människor som går "all-in" i något som blir mest framgångsrika
inom den grenen. Då finns till exempel mycket litet utrymme för egna barn, om inte partnern eller tjänstefolk tar allt ansvar. Merkel är barnlös men har blivit så folkkär att hon kallas hela Tysklands mamma.
Det blåser hårt på toppen. Merkel klarar av stormarna. Mona
Sahlin gjorde det inte. Park Geun-Hye och Dilma Rousseff gjorde det inte.
Kommer Anna Kinberg-Batra klara det? Vad tror du? Vad tror spelbolagen? Helt
klart är att gnället över brist på strategi är orättvist. Även för en
utomstående är det tydligt att strategin är 1) kämpa för en Alliansregering 2)
en annan minoritetsregering som drar bort politiken från vänsterhörnet och med M som
ledare. Det "lilla" problemet med 1) för Moderaterna är bara att
Alliansen inte får majoritet och L och C tydligt tar avstånd från beroende av
SD. Det "lilla" problemet med 2) är nu att M börjar bli för små om
resultatet står sig i valet. Personligen tycker jag synd om Anna Kinberg-Batra. Det är inte bara hennes fel att hon vågade ta på sig det svåra partiledaruppdraget. Och ett allt svagare Moderaterna öppnar upp för fortsatt destruktivt vänsterstyre i Sverige. I mycket viktiga sakpolitiska frågor står allianspartierna betydligt närmare varandra än med till exempel Socialdemokraterna. Ja, ja den som lever får se.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar