Alla samhällen har sina möjligheter och sina problem. Olika platser lever med olika väder- och naturförutsättningar. Inget konstigt med det eftersom varje plats bär på en egen unik berättelse och den har styrts och bebotts av i huvudsak sina särskilda människor. Människor och ledare som som format just det närsamhällets särskilda kultur och olika länders särdrag.
När jag vaknade i morse hade jag haft en härlig dröm där jag var i Japan. Saknaden till Japan och känslorna i mötena med japaner och andra "ailiens" (vi som inte är japaner) var intressant stark. De år jag levde i Tokyo gjorde stora intryck och satte starka spår. Inte minst i form av nya fantastiska vänner. Professionellt är de starkaste spåren den träning jag fick i att arbeta metodiskt för att säkra ständiga förbättringar. Kaizen som metoden kallas. Ursprungsidén bakom filosofin och metoden kommer från en amerikan. Men det var japanerna som såg kraften och som byggt in den i många delar av sin organisationskultur. Japanernas implementation av Kaizen är ett tydligt exempel på hur vi ständigt kan lära av varandra runt om på jorden. Också ett tydligt exempel på hur framgångsrikt metoder kan tillämpas om man tar dem på allvar. En bärande idé i Kaizen är att alla medarbetare ska känna och vara en aktiv del av de nödvändiga och värdeskapande ständiga förbättringsarbetet. Om Kaizenmetodiken blir en del av en modern demokrati byggd utifrån folkrörelseideal kommer inte stora grupper inom samhället känna sig bortglömda. Då kommer inte heller "eliten" leva i sin bubbla utan bred reell känsla för vad "folk" verkligen tycker och känner men som vi av olika skäl väljer att inte säga öppet. Det demokratiska arbetet handlar om försök till ständiga förbättringar och om hur vi bäst ställer oss till nya situationer. Vill något parti vara en modern folkrörelse så går det, men det innebär att maktelitens makt minskar... Hur många partier inkluderar alla sina medlemmar reellt i beslutsfattande idag? Varför inte? Metodstöden saknas inte.
http://www.synonymer.se/mobil/?query=metod
https://www.kaizen.com/about-us/definition-of-kaizen.html
GW Persson tycker till
Som så många andra tycker även Leif GW Persson till om vår samtid. Till skillnad från vissa ledarskribenter, som raljerar över "folks oro" och försöker svartmåla det som populism, tar GW och många andra inom "eliten" lyssnauppdraget på allvar. I grunden handlar människors förhållningssätt om grundvärderingar, trygghetskänslor och ekonomisk situation. GW beskriver enkelt egoismens del av vår utveckling, "ett ganska enkelt räknestycke som handlar om den omsorg om sig själv och sina närmaste som grundar sig på hur man upplever sin egen situation.".
http://www.expressen.se/kronikorer/leif-gw-persson/en-farlig-psykopat-jag-tror-inte-det/
Peter Hjörne på GP gör också några kloka reflektioner som tar många människors oro och frustration på allvar. Trots att GPs ledarskribenter tillhör "eliten" sätter de sig inte ständigt på "höga hästar" och tittar ner på folket som inte "förstår sitt eget bästa". Tro mig, det finns ledarsidor som ska företräda liberala ideal men ständigt sätter sig på dessa höga hästar och uttrycker sitt förakt mot oliktänkande. Det är inte ett särskilt klokt agerande. Särskilt Hjörnes sista mening tycker jag är viktig att reflektera över. "Och politiken måste visa att den är folkets tjänare, inte dess herre." Vad innebär det att vara folkets tjänare? Vilka profiler har rimliga förutsättningar att tjäna sitt folk på ett ansvarsfullt och klokt sätt? Och vilka människor ska till exempel kommunpolitiker i Vetlanda företräda? Ska de kämpa för Uppsalabornas intressen? Och riksdagsledamöter från Jämtland, ska de kämpa främst för Jämtländska intressen eller för till exempel Skåne och Rumäniens? Håll med om att det mesta hela tiden kan bli lite bättre? Men för att åstadkomma det måste man fokusera på rätt saker. Om man lyssnar ordentligt och är öppen för andra människors idéer kan man utvecklas fantastiskt både enskilt och i grupp.
http://www.gp.se/ledare/politiken-måste-ut-ur-bubblan-för-att-motverka-populismen-1.3971708
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar