måndag 28 november 2016

Hur finansieras åldrandet

Pensionspengar
Var har pengarna tagit vägen? Och vad händer när bostadsmarknaden korrigeras i ett redan gungigt Sverige? "Follow the money" sägs vara den självklara metodiken för att se hur organiserad brottslighet arbetar och för att förstå hur människor utan riktigt jobb, eller stora arv, ändå kan leva som en kung. Även om pensionssystemet är kraftigt underfinansierade i ljuset av att vi generellt blir allt äldre så har massor av pengar gått in i pensionssystemen. Många har känt sig kallade att förvalta alla dessa pengar. Bland dessa har det funnits gott om girigbukar och rent kriminella. Att som i Dallas fall bygga förvaltningen på en orimligt hög utlovad årlig avkastning kan jag i bästa fall se som dumt. Den som ger förvaltningsuppdrag på det sättet och den som åtar sig detsamma är i min värld helt oseriösa. Och som vanligt förväntas folket få ta smällarna när smällarna kommer. Håll med om att det är idiotiskt att ha en marknadsekonomi som inte fungerar när skattekollektivet får ta smällar som aktieägare och inaktiva sparare borde ta. Vilka är det som tjänat alla enorma pengar som den orimligt avreglerade finansmarknaden flyttat från sparare till förvaltare? Visst förstår både du och jag att pensionssparande är låst under lång tid medan årsbonusar till förvaltare blir fritt eget kapital för dem på årsbasis? EUs och Sveriges avreglering av finansmarknaden har inte värnat enskilda invånares bästa främst. Hur kunde det bli så? Vi får se hur robust vårt pensionssystem är även i Sverige år 2030. För mig är det viktigt att vi även i framtiden kan säkra ett värdigt åldrande för våra invånare. Håller du med?
http://www.di.se/nyheter/di-dokument-pensionshalet-som-slukar-usas-stader/
http://www.di.se/nyheter/thomas-ostros-maste-bryta-boprisuppgangen/

Smarta mobiler
I början av 2000-talet bodde jag i Tokyo, Japan. Redan 1991 var jag där första gången på en ledarskapskurs under två veckor. 1991 var vår examensuppgift ett uppdrag från Japans hälso- och inrikesministerium. Uppgiften var enkel, typ "vad gör vi med alla våra allt fler äldre i framtiden?". Alla grupper kom med sina förslag. Minns inte men jag tror inga förslag handlade om robotar som "hemtjänstpersonal". Robotar, automatisering och artificiell intelligens tycks idag vara deras lösning på hur samhället ska klara en upp och nervänd befolkningspyramid. 1991 fanns inga små smidiga mobiltelefoner uppkopplade mot internet. Det gjorde det tio år senare, 2001, då jag bodde i Tokyo. Japanerna hade genom företaget DoCoMo beslutat att använda Internet som plattform för sina mobila textmeddelanden. Det visade sig klokt och japanerna leder sedan dess utvecklingen av mobila applikationer. Redan då var det som Sverige idag, alla var ständigt mobiltelefonorienterade. Överallt stod och satt människor och fipplade med sina mobiler. Känner ni igen det i dagens Sverige? Hur påverkar denna nya verklighet vårt åldrande? Bär den mobila smarta terminalen på stora delar av den robotik och artificiella intelligens som gör att vi klarar den omvända befolkningspyramiden utan att gå i statskonkurs? Eller är det möjligheterna i kombination med de nya negativa konsekvenserna som gör att ekvationen blir hållbar? De som lever får C.
http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2008/2008-112-3
http://www.attendo.com/sv/blog/förebyggande-hälsoarbete-i-wako-japan

Oduglig riksdag
Sveriges riksdag ska driva en politik som värnar och förbättrar svensk konkurrenskraft. En politik som försvarar vårt välstånd. Ingen som följer samhällsutvecklingen kan vara imponerad av riksdagens förmåga att lösa sitt uppdrag för svenska folket. Det folk som bor i landets kommuner. Tvärt om har riksdagens oförmåga skapat allt besvärligare och till och med farliga situationer i många av landets kommuner. Oförmåga att proaktivt verklighetsanpassa lagstiftning, att säkra konkurrenskraftiga skatter, att säkra ett fungerande skolsystem och en migrations- och integrationspolitik som är hållbar. Det är skamligt hur denna oförmåga och dess negativa konsekvenser bara lastas över på landets kommuner! Mycket snart står väldigt många kommuner inför svåra prioriteringsval. Inte på grund av egna misstag utan på grund av riksdagens oförmåga. Är det rimligt? Nej. Och jag anser inte att det är en klok väg framåt att höja redan höga skatter ännu mer. Det kommer inte att stärka svensk konkurrenskraft utan leder bara in i en negativ spiral. Fokus måste vara att ordna bättre villkor för företagande, då klarar vi våra stora utmaningar mycket bättre än nu! Hur kan det vara svårt att förstå? I bifogat avsnitt av Agenda kan du också påtagligt ta del av ett exempel på regeringens/riksdagens senfärdighet att nutidsanpassa lagstiftning. Den senfärdigheten drabbar oss invånare ute i kommunerna. Särskilt i de kommuner där den grova organiserade brottsligheten snabbt sprider sig.
http://www.svd.se/skattehojningseran-ar-kommen
http://www.svtplay.se/video/11187017/agenda/agenda-27-nov-21-15


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar