onsdag 13 april 2022

Volym och kvalité har betydelse

Vem som säger det är viktigt, inte vad som sägs

Ygeman har tydligen inom EU varit mycket tydlig med att typ sägs "Sverige är fullt" efter 2015 krisen. Jösses, får man säga så om man representerar världens humanitära stormakt....? Ja, som ofta i Sverige är det inte vad som sägs, och argumenten för det, som är viktigt utan vem som säger något. Vem är viktigare än vad. En socialdemokrat är väl finare än en kristdemokrat eller sverigedemokrat? En socialdemokrat har väl en finare grundinställning än till exempel Moderaterna och får därför säga "stopp" utan att vara hjärtlös. 

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ygeman-vi-kommer-inte-vara-en-del-av-en-omfordelningsmekanism

Peter Esiasson skriver en läsvärd krönika om den svenska asylprocessen i GP. Tre viktiga perspektiv att reflektera över är att de allra flesta riktiga flyktingar initialt alltid vill tillbaka varifrån de flytt. Det andra är att en lång asylprocess utan att personen meningsfullt aktiveras i något annat snabbt bidrar till problem. Det tredje är att om man inte har som i många flyktingländer separata och minimala rättigheter för flyktingar blir det väldigt påfrestande för hela befolkningen dit människor flyr om det rör sig om stora volymer.

"Kriget i Ukraina påminner oss: Att söka asyl är en omskakande livshändelse. Omkring en miljon personer i Sverige – var tionde invånare – har erfarenheten eller har kommit hit som anhörig till en asylsökande. En erfarenhet som delas av så många behöver diskuteras, även av oss som inte delar upplevelsen. Notera att en asylsökande inte finns med i folkbokföringen. Det är först när man fått uppehållstillstånd som man registreras som boende i Sverige. Det är därför Migrationsverkets begrepp ”nyanländ” står för en person som beviljats uppehållstillstånd och som kommunplacerats."

"Historien om uppehållstillstånd är obehaglig för alla som ogillar tvång och tvångsmakt. Regelverket finns utvecklat i Utlänningslagen. Namnet andas exkludering. En särskild lag för ”utlänningar”, ska det behövas på 2020-talet? Jo, om man funderar en stund. Betänk situationen. Den asylsökande har lämnat sitt gamla land och ber om tillstånd att få leva i Sverige. Hens existens är beroende av statsmaktens beslut om att bevilja eller avslå ansökan om uppehållstillstånd. I en ofta utdragen väntan på beslutet är tillvaron präglad av risk, osäkerhet och knappa resurser. Att tillvaron är svår märks bland annat i den självskattade nöjdheten med livet. Asylsökande som tillfrågas rapporterar mycket låga nivåer på en skala, mycket lägre än invånarna i Sverige och även klart lägre än invånarna i ett stort konfliktfyllt emigrantland som Irak."

"Tvärtemot vad man skulle kunna tro verkar händelserna i mottagarlandet ha större direkt inverkan på de asylsökande än allt vad som hänt innan man kom fram. Det viktigaste skälet till de asylsökandes missnöje med livet är den limboartade existensen, mitt emellan och utan att höra hemma varken här eller där."

"Konkreta bidragande faktorer till att man mår dåligt är hemlängtan och missnöje med de materiella villkoren vad gäller pengar och boende."

"Tillvaron som asylsökande är så destruktiv att alla rekommenderar att den skall göras så kort som möjligt. Men det finns ett dilemma. Asylsökande vill mer än allt annat få uppehållstillstånd. Så gott som samtliga asylsökande anser också att man har rätt att stanna i landet. Den mottagande staten har dock ett annat mål: att fatta korrekt beslut utifrån lagstiftningen. Att fatta rätt beslut om något så viktigt att ta upp en ny medlem i gemenskapen tar tid och kräver resurser."

"För den asylsökande, liksom för de allra flesta som vill ha generösa regler för flyktinginvandring, är kraven på ökad rättssäkerhet en omskrivning för att fler (de flesta) skall beviljas uppehållstillstånd. Svårt alltså. Diskussionen behöver föras. Med både medkänsla och realism."

https://www.gp.se/ledare/flyktingpolitikens-stora-dilemma-1.69768709

Tyvärr har vi nu ett proxykrig i Europa. Ett proxykrig mellan framförallt USA och Kina. Geopolitiskt och värderingspolitiskt är det vad mycket av striderna som ukrainarna tar handlar om. Nu får vi européer uppleva proxykrig som under lång tid förts i andra delar av världen. Vad är ett proxykrig? Inte minst handlar dessa krig om tillgång till viktiga råvaror. Inte minst kopplat till klimatförändringar och omställningen från olja till olika elsystem. Har Ukrainakriget startat ett nytt "kallt krig" mellan dagens supermakter? Eller bryter det ut först när Kina försöker återta Taiwan? 

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ombudskrig

https://sv.alphahistory.com/kalla-kriget/kupp-proxy-krig/

https://www.oph.fi/sv/laromedel/zooma-in-pa-historia-7-9/del-2/11-krig-och-konflikter-under-kalla-kriget

Nu lyfts orättvisor för ukrainska flyktingar kopplat till vilken vård de kan få beroende av vilken region de har kommit till.... Det kan man tycka. Det mest orättvisa är att vi inte har en specialistsjukvård som är nationell. Det finns massor av behandlingsorättvisor mellan regioner och slöseriet på olika administrativa IT-system, överkapacitet på medicinska utrustningar och outnyttjade vårdlokaler är stort. 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar