Hur många invånare är korkade?
Årets statliga skådespel är igång. Finansministern har presenterat regeringens budgetförslag. Det är ett av varje års största och mest välregisserade skådespel, som är mycket mediabevakat. I år, ett valår, är det ett större skådespel än övriga tre år under en mandatperiod. Hur många av landets väljare går på mycket av det som till stora delar är dimridåer i den verkliga verkligheten? Tyvärr är sannolikt svaret många. Att en regering som har återval som sin främsta ambition skys ofta inga medel för att lyckas med den ambitionen. Samtidigt kan oppositionen vara lam då de inte vill avslöja ett systemmässigt fel som gör att den statliga ”kejsaren är naken”. Gång efter gång lyfter organisationer som företräder olika yrkesgrupper problemen med kortsiktiga finansieringar. Gång efter gång lyfter modiga företrädare för kommuner och regioner problemen med kortsiktiga finansieringar. Gång efter gång lyfter statliga utredningar problemen med kortsiktiga statliga finansieringar. Ändå fortsätter det destruktiva skådespelet med kortsiktiga budgetutspel. Strukturella problem kan inte lösas med kortsiktiga pengar! Konsekvenserna av kortsiktiga statliga finansieringar är att pengarna inte används i kommuner och landsting eller att de mest slösas bort på kortsiktiga ”plåsteråtgärder” eller lägger grunden för att en kommun eller region måste höja redan höga skatter när statens tillfälliga pengatillskott försvinner. Denna del av statens budgetskådespel är mycket destruktiv.
Varför finns då detta skådespel? För att de styrande ska få utrymme i media och sända budskap om att de satsar på områden som många invånare med all rätt anser är misskötta. Det är dock ofta i kommuner och regioner som förbättringarna måste genomföras. Och även kopplat till statens egna operativa verksamheter som rättsystemet och försvaret kräver strukturella problem långsiktiga strukturella lösningar. En miljard kronor i tillfälliga statliga bidrag till regionerna gör inte att bristen på motiverade sjuksköterskor motverkas. En miljard kronor till regionerna för att öka antalet vårdplatser i regionerna skapar få långvarigt fler vårdplatser. Ett av skälen är att när regeringen säger en miljard kronor kan det i skådespelet låta mycket men utslaget på 21 regioner blir det enkelt uttryckt inte ens 48 miljoner kronor per region. Och till exempel 300 miljoner riktade matematikpengar till kommunerna ska delas av 290 kommuner. 300 miljoner låter mycket när en minister spelar sin roll i skådespelet men innebär delat på 290 kommuner endast en miljon kronor per kommun. Det finns tyvärr många som går på detta budgetskådespel som inte löser strukturella problem.
”Men många av de andra åtgärderna är tidsbegränsade och ska inte belasta kommande budgetar.” I stor utsträckning ska det kallas kortsiktigt valfläsk! En spade ska kallas en spade.
https://www.expressen.se/dinapengar/finansministerns-forslag-varbudget-for-30-miljarder/
Även Malin Siwe, Expressen, skriver nedan läsvärt om skådespelet kopplat till statsbudgeten från S. Det gör ont i mig att pjäserna spelas på detta sätt. Det leder oss inte rätt.
”Finansminister Mikael Damberg (S) måtte tro att medborgarna är lättlurade lallare som ska behandlas därefter.”
” Ökad kapacitet i hälso- och sjukvården (500 mnkr)” Alltså. Hälso- och sjukvården som bedrivs av Sveriges kommuner och regioner omsätter en god bit över 500 miljarder kronor. En promille till är inget att skryta med.”
”Om Socialdemokraterna uppriktigt hade önskat förbättra ekonomin för pensionärer nu hade regeringen agerat annorlunda – förhandlat med oppositionspartier och jämkat.”
httpsw://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/driver-finansminister-damberg-med-oss/
I Sverige har vi inte i ett krig på hemmaplan, även om man kan tro det ibland. Det ska vi vara väldigt glada för. En seriös och trovärdig politiker borde idag dock inse att läget inom skolan, sjukvården, omsorgen, bristen på kvalificerad kompetens, överfulla fängelser och en hel del allvarliga brister i vår infrastruktur kräver strukturella förändringar. Nu har vi dessutom en inflation som rusar. Även om de styrande utgår ifrån att det stora flertalet invånare är korkade är det galet att spä på inflationstrycket genom att locka med ”snabba cash” i utbyte mot folkets röster. Sverige behöver en Churchill-typ som ledare under några år. En typ som i ett allvarligt läge kan lösa svenska strukturella problem och engagera invånarna att i större utsträckning bidra till ett starkare näringsliv, en förbättrad skola, en förbättrad vård och omsorg. Det går. Och ”bättre bidra” är inte ännu högre skatter. Hur många tror du skulle rösta på en person som sa så här?:
”I can’t offer you more than blod, tears, toil and sweat…”
Självklart kan Sverige ställa om mycket bättre och bli ett modernt, framgångsrikt och generellt välfärdsland på 2000-talet! Det går om man erkänner stora strukturella problem och löser dem.
httpsss://www.di.se/nyheter/experterna-varnar-valflask-eldar-pa-inflationen-ytterligare/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar