Skydda de hotade

Effektiva skydd för hotade människor

Det är hög tid att inse att ny teknologi i betydligt större utsträckning måste användas för att bekämpa brottslighet och för att öka invånarnas trygghet. Ur ett integritetsperspektiv är det lätt att äcklas av Kinas och Londons avancerade övervakningssystem med kameror överallt och datasystem med artificiell intelligens som känner igen ansikten och kroppsrörelser. Ur ett trygghetsperspektiv för den som inte bryr sig om demokratiska frågor är det mycket positivt. I bland annat USA och Kina blir du idag fotograferad och ditt fingeravtryck registreras när du reser in i landet. Även om många platser i USA inte är extremt kameraövervakade kan du vara säker på att myndigheterna i till exempel USA och Kina snabbt kan lokalisera dig om de av någon anledning så önskar. Ovan representerar, som ofta, för och nackdelar med försök till problemlösning som tekniken möjliggör. 

Ett av statens viktigaste uppgifter är att skydda invånarnas välbefinnande. Därför är några av statens viktigaste uppgifter rättssystemet och Försvaret. Som jag brukar tjata om är det framgångsrikt företagande som i huvudsak finansierar det offentliga. Obegripligt att det fortfarande finns många invånare som inte förstår det. För Sveriges rimligt lagliga befolkning finns stora näringslivspolitiska skäl att satsa mer på säkerhets och trygghetsteknologi. Ett samhälle som tjänar bra på sin trygghetsteknologi är Israel. Den migrationspolitik och obefintliga integrationspolitik som nu länge förts i Sverige har tyvärr bland annat skapat mycket kraftigare inre hot mot ”rikets säkerhet” och invånarnas trygghet. De politiskt ansvariga har försatt oss i ett trygghetsproblem som bättre måste mötas med fungerande metoder för att minska individuella och statliga hotbilder.

Det är rimligt att utöka rättssystemets möjligheter att använda modern teknologi för att både motverka och lagföra brottslighet. Den förda politiken har försatt oss i ett läge där den personliga integriteten ur vissa perspektiv får offras i offentliga miljöer för att öka rimligt laglydiga invånares trygghet. Det är dags att som del av straff införa tider då dömda får acceptera ständig övervakning även efter en viss tid i fängelse. Total övervakning, inte bara i offentliga miljöer. Eftersom ”profilering” ansetts så stötande av vissa kan då också jakten på människor som olagligt befinner sig i vårt samhälle bli mer precist. Undrar hur många minuter det idag tar innan Israels rättssystem till exempel griper en person som de misstänker för ett brott. Hur många minuter tror du? På vilkas sida ska rättssystemet stå, de rimligt laglydiga eller de som begår brott? Som vanligt är det klokt att inkludera Yin/Yang tänkande i även dessa frågor. Om myndigheter missbrukar liknande övervakningsmöjligheter måste tjänstemannaansvaret, och det individuella politikeransvaret stärkas. Orimligt utnyttjande av övervakningsmöjligheter måste också straffas på ett mycket kännbart sätt, Yin och Yang.

Olivia Bergström, GP, skriver läsvärt om orimligheten att det daltas med brottslingar på bekostnad av brottsoffer. I Uppsala finns en ”slogan” som heter ”Välkommen hit, välkommen hem”. ”Hit” och ”hem” gäller våra demokratiskt framarbetade lagar alla jämlikt. Inga undantag.

"Trots närmare 2500 beslutade kontaktförbud och 4000 anmälda överträdelser fick bara 14 personer fotboja förra året, avslöjade programmet Kaliber nyligen (SR 28/3). Att så många överträdelser av kontaktförbud har anmälts behöver inte betyda att det finns så många fall där det hade varit motiverat med fotboja. I några fall har samma person behövt anmäla en förövare för överträdelser vid flera olika tillfällen. Men antalet personer som fått fotboja är anmärkningsvärt lågt i relation till antalet kontaktförbud och anmälda överträdelser. I programmet berättar dessutom Susanne Gosenius, som jobbar på brottsoffer- och personsäkerhetssektionen hos polisen i region syd, att hon kan hitta gärningspersoner med upp till 70 anmälda överträdelser av kontaktförbud. Det utan att det har inneburit någon åtgärd som exempelvis fotboja."

"En anledning till att fotboja ibland inte beviljas är också att risken för den utsatta inte bedöms vara tillräckligt hög för att det ska vara motiverat att inskränka rörelsefriheten för personen som inte får ta kontakt. Men även om man bedömer att risken för offret är låg, betyder det inte att offret känner så. I många fall kan risken för den som utsatts för trakasserier och hot kännas så stor att det försämrar livskvaliteten och begränsar vardagen. Om man vill slippa fotboja och att begränsas från att röra sig vart man vill är en bra start att följa lagen, och att inte begränsa andra människors frihet genom att hota och trakassera."

"Fler offer skulle få sin vardag och frihet tillbaka om fler förövare tvingades bära fotboja. Det borde väga tyngre än förövarens ”rätt” att få vistas nära offrets hem eller arbete."

https://www.gp.se/ledare/s%C3%A5-kan-fler-kvinnor-f%C3%A5-tillbaka-sin-trygghet-1.69764924