I alla tider har lösningsbyggarna varit avgörande för mänsklighetens framsteg. De främsta lösningsbyggarna är våra ingenjörer och arkitekter. Människor med kunskaper och förmåga att systemtänka och ofta praktisk förmåga att omsätta en arkitektur till en verklig lösning. Det främsta exemplet på människans förmåga att lösa svåra problem och skapa nya möjligheter genom teknikutveckling firas i år, de första människorna på månen. Varje tid har sina hjältar. Under många svenska år har ”sociala ingenjörer”, inga riktiga ingenjörer, varit ”samhällshjältar”. Löften om mer och mer och mer rättigheter har erbjudits utan att parallellt säkerställa långsiktig finansieringsmöjlighet. Eller praktisk förmåga att leverera riksdagens allt ”godis” till marknaden av röster. ”Godis” som många gånger kommunerna enligt lagar måste leverera. Det är en galen och ekonomiskt ohållbar ordning. Nu vilar vår förmåga att åter bli ett mycket generellt starkt välfärdsland i ingenjörers, entreprenörers och intraprenörers händer. Historiskt har Sveriges företagsamma tekniker per capita imponerat mycket jämfört med resten av världen. Det finns hopp. Det ”enda” som krävs är ett kompetentare politiskt ledarskap. Det kan vi få. Tillräckligt många väljare kan säkerställa det. Nästa chans är senast år 2022.
https://www.framtid.se/yrke/civilingenjor
https://www.foretagande.se/12-overraskande-tecken-att-du-ar-en-entreprenor
https://shortcut.se/artiklar/intraprenorer-ar-doers-som-aldrig-stannar-upp/
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1650&artikel=7263718
https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/09/28/allt-fler-sjukhus-satsar-pa-robotar/
https://24kalmar.se/robotar-ska-hjalpa-till-i-varden-banbrytande-och-helt-nytt_5f47e3f5
Dagens besvikelse
Att vår viktiga sjukvårdspersonal inte kan erbjudas rimliga arbetsvillkor. Jag har sagt det förr. Jag säger det igen. Volym har stor betydelse. Hoppet står till klokare ansvariga politiker och våra ingenjörer. Att ändra sjukvårdens organisation och att utbilda många fler läkare och sjuksköterskor tar tid. Därför måste vi kraftfullt utnyttja redan befintlig teknik, och uppfinna ny, som bättre bidrar till att människor i behov av vård också skyndsamt får den vård de behöver. Vi kan organisera vården mycket bättre! Vi måste organisera sjukvården mycket bättre!
https://www.gp.se/ekonomi/en-av-tre-unga-läkare-överväger-att-lämna-sjukvården-1.16578945
Dagens stjärna
Markus Uvell. Tro det eller ej, känslor kan komma mer eller mindre utan kostnader. Allt annat kan på olika sätt mätas i ekonomiska termer. Vissa tillgångar är undervärderade, andra inte. Hur allt runt oss värderas styrs av marknadsekonomi (efterfrågan och utbud) och politik. Många naturresurser är enligt mig undervärderade i en tid där den biologiska mångfalden bättre behöver försvaras. Tyvärr är min slutsats att dagens riksdagspartier sitter fast i för många låsningar, inklusive personliga egennyttor, för att rimligt snabbt få Sverige konkurrenskraftigt och tryggt. Priset för riksdagens och regeringars oförmåga att leda socialt- och ekonomiskt hållbart är högt. Mycket högt. Och i nästa lågkonjunktur blir det äntligen tydligt för en stor majoritet av svenskar.
”SOM-institutet har sedan mitten av 80-talet mätt vilka samhällsproblem svenska folket uppfattar som viktigast. Inte någon gång har ekonomi och arbetsmarknad sammantaget varit så undanträngda som idag. Bara drygt var tionde väljare tycker att någon av dessa frågor platsar bland de tre viktigaste. Inte mer än fyra procent tycker att ekonomin gör det.”
”Nostalgiker inom framförallt socialdemokraterna, men också en och annan övervintrad nymoderat, tror och hoppas att detta snart ska kastas över ända. När bara lågkonjunkturen kommer, då blir allt som förr! Då, minsann, kommer sysselsättning och tillväxt återigen att dominera! Men de har fel. SOM:s mätserie innefattar flera högkonjunkturer, och aldrig tidigare har intresset varit så litet. Och framförallt: de utmaningar som trängt ut ekonomin och jobben från agendan kommer inte att minska bara för att den ekonomiska utvecklingen försvagas, snarare tvärtom. 2022 års valrörelse blir ingen repris av 2006, oavsett konjunkturen.
Däremot kommer ekonomin att göra comeback på ett annat sätt, i annan skepnad. Förlängningen av dagens heta debatter om invandring, integration och kriminalitet för med sig en diskussion om hur allt ska betalas. Om vilka konsekvenserna blir, rent ekonomiskt.”
”Vad kostar oförmågan att bekämpa gängkriminaliteten – för det offentliga, men också för drabbade privatpersoner och företag? Hur stort utanförskap har vi råd med? Klarar samhällsekonomin en situation där hundratusentals fullt arbetsföra människor permanent lever utanför arbetsmarknaden? Denna debatt, som förstås redan pågår, handlar i grunden om ekonomi men förs snarare i termer av trygghet, sammanhållning och moral. Det är en debatt som kommer att gynna partier som kan se helheten, som inte bara gnäller utan faktiskt har förslag på hur det kan bli bättre.”
”Paradoxalt nog finns här en del att lära av Donald Trump. Förutsättningen för att Trump, trots sina häpnadsväckande uttalanden och uppenbara brister, enligt många bedömare har goda chanser att bli återvald stavas ekonomi. Hade valet av Trump blivit den ekonomiska katastrof många experter förutspådde hade han inte blivit långvarig. Kulturkrig i all ära, men det måste betalas.”
”Här vilar ett tungt ansvar på de partier som har potential att samla stora väljargrupper – Moderaterna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna. Hur formuleras en ekonomiskt ansvarsfull politik i en tid då samhällsdebatten präglas av kulturkrig? Väljarna känner till de problem ni ständigt pratar om, men hur kommer vi härifrån? Och: vem ska betala? Om detta talas det för lite idag. Men det kommer att bli nödvändigt. Allt kokar ner till ekonomin, trots allt.”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar