Det är många partier som fått känna på hur jobbigt det är att försöka ta ansvar i majoritet. Särskilt smärtsamt brukar det vara för mindre partier som ingår i samarbeten med större partier. Till exempel hade Centerpartiet under Maud Olofssons tid innan valet 2006 påbörjat en positiv väljartrend som sannolikt hade tagit partiet till dagens nivåer runt 10% om oppositionsrollen varat längre. Miljöpartiet får denna mandatperiod smaka på priset av att sitta i en regering där man är ett litet stödhjul till ett större parti. En stor skillnad är dock att C är ett regeringsfäigt parti, det är inte MP. Vänsterpartiet är också ett stödhjul till Socialdemokraterna men sitter inte med regeringsansvaret och det pragmatiska ansvar det kräver om inte regeringen ska falla ihop som ett korthus. I Sverige fattar regeringen kollektiva beslut. Istället för att lämna regeringen har MP fallit ihop som ett korthus på grund av partiledningens iver att få vara ministrar.
I Uppsala har MP lyckats förstöra framkomligheten inom trafiken på ett för Uppsalaborna tydligt sätt. Samtidigt har man ändå gått med på det som i valrörelsen 2014 sades vara otänkbart, en bro för bilar över Fyrisån i Kungsängsesplanadens förlängning. Den nya bilbron ska heta Tullgarnsbron. Beslutet om den bron togs redan av den förra majoriteten som jag ingick i mellan 2010-2014. Kan man finansiera broar är det ofta väldigt värdefullt att bygga broar när ett samhälle har vattenbarriärer. Så enkelt är det. Och brobyggande är rent generellt en bra framtidsinvestering.
http://www.mynewsdesk.com/se/uppsalakommun/pressreleases/bron-vid-kungsaengsesplanaden-ska-heta-tullgarnsbron-2336939?utm_campaign=send_list
Nytt politiskt landskap
Vi lever allt mer i en ny politisk verklighet. Som vanligt formas den nya verkligheten av nya krafter som tänker annorlunda men som främst är bättre än etablerade krafter att ta i upplevda problem, att vara relevanta. Och ett problem för alla gamla organisationer är att de personer som lyckats ta sig till toppen ägnar mer tid åt att försvara sin plats i toppen än åt sitt uppdrag och ständig utveckling för att i en ständigt förändrad värld vara relevant. Och kompisar skyddar varandra på ett för verksamheten negativt sätt och de med mer lyskraft och kompetens motarbetas, de är ett hot mot dem närmast ”grytorna”. Det är inte förvånande att nya politiska krafter då får utrymme att växa kraftigt. Tyvärr även auktoritära sådana. Timbros VD, Karin Svanborg-Sjövall, har skrivit en mycket läsvärd artikel, läs gärna den och reflektera.
Dagens kalkon
Tonya Harding. Det är vidrigt att människor, samhällen och företag som inte av egen kraft klarar av att tillhöra de bästa fuskar, förstör, skadar och till och med dödar för att försöka hävda sig. Ja, de som är bäst får oftast stora belöningar i olika former men de ska förtjänas genom ambition, bra värdegrund, hårt och smart arbete och uthållighet! Människor som Harding förtjänar förakt.https://www.expressen.se/sport/vintersport/avslojar-sanningen-efter-24-ars-tystnad/
Dagens stjärna
Anders Borg. Allt fler tidigare ministrar erkänner att den tidigare förda migrationspolitiken var oansvarig! Även om det är illa att det fick gå så illa, då oförmågan att tänka efter hur väl vi skulle klara av en rimlig integration, är det hedersamt att erkänna sin stora delskuld i något som på många sätt är och länge kommer att vara kostsamt, på många sätt.
https://www.expressen.se/nyheter/borg-tar-nu-avstand-fran-reinfeldts-flyktingpolitik/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar