Tripple dip
Igår deltog jag på ett mycket bra regionalt möte där ledande politiker och tjänstemän från Uppsala läns kommuner, landstinget och regionförbundet deltog. Inte minst i ljuset av den havererade Storregionsambitionen krävs ett bättre samarbete för att lösa de stora utmaningar vi står inför. Av de presentationer vi fick ta del av råder ingen tvekan om att vi befinner oss i "lugnet före stormen", och då upplever sig redan många befinna sig i storm. Särskilt i våra mest utsatta utanförskapsområden. Redan 2018 ökar styrkan i de ekonomiska utmaningar samtliga offentliga verksamheter får att matcha intäkter och kompetens mot behov från befolkningen. Från år 2020 ökar dessutom styrkan i behov av stöd samt vård för människor som är +80 år.
Ur det offentligas perspektiv är det i huvudsak i början av våra liv, 0-19, och i slutet av våra liv som skatter och avgifter ska finansiera mycket. Demografiskt är det nu tre större händelser som inträffar parallellt och som kraftigt anstränger det offentliga Sverige och dess möjligheter att möta människors förväntan på service. Det föds många barn. Vi blir allt äldre och särskilt andelen +80 åringar ökar kraftigt. Dessutom har vi en lång rad år av misslyckad inkluderingspolitik av asylinvandrade. Tillsammans kan dessa tre demografiska perspektiven beskrivas som en "tripple dip". Problem säger vissa och möjligheter säger andra. Som vanligt är det både och. Självklart är det positivt att det föds fler barn i vårt land. Självklart är det positivt att vi får leva allt längre liv. Självklart kan ännu fler av alla invandrade bidra till att fylla kompetensbrister och stärka vår ekonomi. Inte minst kan många invandrade bidra till att vi kan göra fler viktiga affärer runt om i världen. Allt detta positiva och möjliga förutsätter dock kraftiga reformer om det ska vara ekonomiskt hållbart. Reformer som inkluderar människor från utanförskap i betydligt högre grad än idag. Reformer som automatiserar det som kan automatiseras. Reformer som stärker praktiska utbildningsprogram med mera. I ljuset av de stora problem vi står inför är det skrämmande att regeringen inte vidtar mer omfattande och nytänkande åtgärder. I de dystra prognoser som visades på regionkonferensen hade ingen lågkonjunktur vägts in. Det är ingen överdrift att påstå att reformarbetet brådskar.
Reformarbete
Det går att effektivisera väldigt mycket. Bara i Uppsala kommun finns ett effektiviseringsutrymme på över en miljard kronor. Den miljarden kan göra större nytta än idag för Uppsalas invånare. Men effektivisering utan nytänkande kommer inte att räcka i ljuset av den demografiska utveckling vi möter. Nu krävs nytänkande och entreprenörskap för att hitta lösningar som klarar av reptricket att möta kraftigt ökande behov utan att intäkterna från höga skatter kan öka. Bland professionella råder en stor konsensus om att de negativa effekterna av ännu högre skatter på jobb blir förödande. Det är bara vänsterkrafter som vill gå den vägen. De kommuner som är kloka börjar omgående sitt reformarbete. Samtidigt krävs också att staten reformerar mycket av det den styr över för att AB Sverige i sin helhet ska klara denna kraftiga omställning som nu krävs.
Nytänk inom vården
80-85% av kostnaderna inom omsorg och vård är kopplade
till kroniska sjukdomar. Det fick vi höra på gårdagens regionkonferens. Med den insikten föreslogs vi genomföra radikala förbättringar som stöttar det förebyggande hälsoarbetet för att fler ska undvika kroniska sjukdomar som till exempel typ 2 diabetes. Bland annat såg föredragshållaren framför sig typ en
"App" som hjälper oss att ha koll på hur kroppen egentligen mår. En "app" som till exempel hjälper hjärnan att inse att den inte ska äta mer när kroppen säger "jag har fått nog". Digitala läkare som till exempel IBMs "Watson" som
ersätter och kompletterar läkare. Vårdens grundjobb kan utan tvekan kraftigt förbättras och
effektiviseras med hjälp av artificiell intelligens. Anamnäs är som gjort för
en digital avatardoktor som kan felsöka och komma med förslag på åtgärder. Digitala doktorn kommer att vara mycket mer "påläst" om dig än någon människa någonsin kan vara. Du slipper
träffa stafettläkare utan historik och lokal förankring. Den digitala doktorn
Greta kan med fördel vara lokal överallt, även i en ort med 100 invånare.
Region Halland tycks vara duktiga på att driva rationaliseringar och ta till sig nytänkande. Det var väl därför de inte såg behovet av att ingå i en större mer byråkratisk storregion?
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=128&artikel=6478881
+55
I takt med att vi blir allt fler äldre är det självklart att även årsrika är med och driver utvecklingen. Det borde vara självklart i en demokrati att den kloke försöker skapa beslutsgrupper som speglar samhället i stort. Då kan vi både fånga upp generella olika perspektiv men också hitta bättre lösningar framåt. Att dumpa +55 åringar med massivt av erfarenhet men kanske mindre förmåga att surfa på Internet är oklokt. Av många skäl. Lika viktigt som det är att den äldre delen av befolkningen är med och bestämmer är det att våra barns perspektiv tas på största allvar trots att de inte har rösträtt. Inte minst för att tillgodose våra barns intressen kan ny teknik med fördel användas för att göra våra icke röstberättigas röst starkare.
+55
I takt med att vi blir allt fler äldre är det självklart att även årsrika är med och driver utvecklingen. Det borde vara självklart i en demokrati att den kloke försöker skapa beslutsgrupper som speglar samhället i stort. Då kan vi både fånga upp generella olika perspektiv men också hitta bättre lösningar framåt. Att dumpa +55 åringar med massivt av erfarenhet men kanske mindre förmåga att surfa på Internet är oklokt. Av många skäl. Lika viktigt som det är att den äldre delen av befolkningen är med och bestämmer är det att våra barns perspektiv tas på största allvar trots att de inte har rösträtt. Inte minst för att tillgodose våra barns intressen kan ny teknik med fördel användas för att göra våra icke röstberättigas röst starkare.
Empati
Är det möjligt för en tolvåring att sätta sig in i en 85 åring med kroniska sjukdomars situation? Är det möjligt för en 57 åring som invandrat från Sudan att sätta sig in i en tio årings situation i Sverige? Hur enkelt är de för dessa personer att föreställa sig hur människor i helt andra situationer än den egna känner? Oavsett ska väl 57 åringen utan att attackeras kunna få tycka att tioåringar är respektlösa mot äldre, om det underbyggs med ett antal exempel? Visst ska väl en invandrare få tycka något om vissa "svensksvenskar" även om hen inte själv är "svensksvensk"? Om det är väl underbyggt och respektfullt kan det väl vara positivt för vår samhällsutveckling om hen till exempel ger exempel på hur otydliga budskap och oförmågan att tydligt stå upp för det detta samhälle anser vara "rätt och fel" kraftigt försämrar nysvenskars inkludering i vårt gemensamma samhälle. Nedan artikel är välskriven och läsvärd.
"Men det gynnar vare sig kampen mot rasism eller
samhällsklimatet när avsändaren blir viktigare än argumenten." http://www.expressen.se/ledare/naomi-abramowicz/hall-kaften-naomi-du-ar-alldeles-for-vit/
Väntrum
Har du suttit i ett väntrum på ett sjukhus och väntat på ett provsvar
någon gång? Jag har hört vänner berätta om när de suttit i väntrum på Onkologen, canceravdelningar. De flesta utstrålar ångest. De sitter och väntar på svar eftersom de av olika skäl bedömts kunna bära på något farligt. Dessa människors oro är på riktigt och jag tror mig kunna förstå ångestkänslorna i det läget. Den oro som många invånare i Sverige känner inför framtiden måste respekteras. Många märker redan stora och negativa personliga effekter av en utmanande demografisk utmaning. Det är klokt att ta denna oro på största allvar och börja reformera Sverige mot en ny och modern storhetstid. Det är möjligt. Det krävs bara ledarskap och samarbetsvilja. Hur svårt kan det vara....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar