Hur blir nya generationer människor konkurrenskraftiga? Kan söndercurlade barn bli konkurrenskraftiga? Nej, det kan de inte. Våra barn måste lära sig att hålla tider och att ansträngningar är nödvändiga för att livet ska bli så bra som möjligt. Och den svenska skolan måste reparera grundläggande problem som plågar skolans förmåga att leverera globalt konkurrenskraftiga resultat.
Disciplin, tydliga mål, hårt arbete och snabbt lära sig ny teknik som förenklar leder mot framgångar. Samtidigt måste ny teknik användas klokt, då får disciplin stor betydelse. Disciplin har också betydelse för att tvinga sig själv att regelbundet pulsträna även om man inte tycker det är kul. Susanna Birgersson, GP, skriver nedan en mycket viktig artikel. För lite fysisk aktivitet, för mycket skärmtid och en dysfunktionell skola blir en dålig ekvation för framgång. Det leder inte det svenska samhället mot fortsatt god konkurrenskraft. Med den insikten borde varje politiker fatta att krafttag krävs för att ändra något som fungerar dåligt.
”Alltfler små barn får melatonin för att kunna somna. Förskrivningen av sömnmedel till barn mellan noll och nio år har sexfaldigats på tio år. Det skriver Svenska Dagbladet, i en artikel där överläkare Kristina Tedroff varnar för eventuella biverkningar. Melatoninmedicinering blir ofta en långvarig behandling, och vi vet inte tillräckligt om hur det påverkar en växande kropps naturliga produktion av sömnhormonet. Siffrorna kommer från Socialstyrelsen, som häromåret publicerade en jämförelse mellan åren 2012 och 2022. Den visade också att 91 000 unga i åldrarna 0 till 19 år hade fått sömnmedel eller lugnande medicin på recept för att kunna sova. Det var ungefär en femdubbling från 2012.”
”Vi ser samma tendens i förskrivningen av antidepressiva substanser. Var tionden ung kvinna mellan 18 och 24 år medicinerar numera mot ångest och depression. Var tionde. Ungefär 40 000 barn och ungdomar under 18 år hämtade ut antidepressiva läkemedel 2022 – mot cirka 12 000 tio år tidigare. Ökningen är störst bland flickor. Och Socialstyrelsen anser att den faktiska ohälsan ökat – alltså inte bara att man numera diagnosticerar och medicinerar rikligare.”
”I onsdags kom så den stora lyckomätningen, FN:s ”World Happiness Report”, som visar att måendet bland unga i hela västvärlden sjunker drastiskt. Psykologen Siri Helle resonerade i SVT om skälen till att svenskar under 30 år är olyckligare än alla andra åldersgrupper: skolan, minskad tillit i samhället, ökande klyftor, bostadsbrist, klimatet; de oerhört höga kraven för att ta sig in på arbetsmarknaden.”
”Det sista är i viss mån sant. Det är grymt och alldeles onödigt att tvinga alla elever att förbereda sig för teoretiska utbildningar trots att många saknar intresse och kanske kognitiv förmåga. Men för övriga svenska elever är det snarast lättare än i andra utvecklade länder att lyckas skaffa sig en utbildning och få ett acceptabelt jobb. Vi har inga pucklar: ingen studentexamen, nästan inga inträdesprov och låga intagningspoäng till en mängd utbildningar. Jämför med länder som USA, Storbritannien och Nederländerna, är kraven på svenska elever ganska låga.”
”Och visst kan klimatet och bostadsbristen oroa. Men ungdomarna som växte upp under kalla krigets kärnvapenhot, och 1960-talets bostadskris, klarade sig trots allt utan melatonin och antidepressiva. Svaret är mycket enklare: för lite fysisk aktivitet och för mycket skärmar.”
”I en destruktiv spiral rör sig barnen allt mindre, medan de upplever allt större del av tillvaron genom sina appar. Lyckligtvis tycks alltfler börja ana att för mycket skärmtid och sociala medier är skadligt för små och halvstora människor. De större barnen är ständigt uppkopplade, vilket är ett skäl till sömnbristen. De jämför sig konstant med jämnåriga, påminns ständigt om ouppnåeliga kropps- och skönhetsideal, de lever under grupptryck dygnet runt – och kan också mobbas eller frysas ut dygnet runt.”
”Livet är hårt, också för barn. Vi förlorar det vi håller kärt, vi tvingas göra det vi inte vill eller vågar, familjen splittras, vi blir förbigångna, bortvalda, svikna. Det skapar ångest. Det ska skapa ångest. Ångest och sorg är inte tillstånd som behöver diagnosticeras. Men de behöver genomlevas.”
”Det börjar så oerhört tidigt. Vi vuxna är så trötta och pressade, orkar inte med barnens skrik, bråk, krångel och uppmärksamhetstörst. Skärmen lugnar och tröstar. Och de lär sig ju faktiskt engelska ganska bra på Youtube, tröstar vi oss själva.”
”Men att ge barn och ungdomar närmast obegränsad tillgång till skärmar och sociala medier är som att ge dem en flaska sprit att döva den existentiella ångesten med, dag efter dag. Och sen undrar vi varför de mår dåligt och inte kan sova och varför det bara tycks bli värre.”
https://www.gp.se/ledare/barn-behover-springa-mer-och-grata-mer.e0b5efbd-e1ac-4de4-9376-31cddfbb8907
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar