Gamingindustrin

Gigantisk marknad

Kopplat till Näringslivsrådet har jag haft många möten med Uppsala universitet om klusterutveckling under veckan. Både kopplat till Cleantech och energi samt ICT och Gaming. Flera möten även med andra lärosäten som förstått värdet av den digitala spelmarknaden. Även många värdefulla möten med produktionsbolag och mäklarbolag inom spelvärlden. Och då talar vi enbart om nöjesspel. Inte dobbel. Sverige är per capita redan en gigant inom området. Och marknaden är större än både film- och musikindustrin tillsammans. Över 8000 personer arbetar inom industrin idag. Närmare 900 kända spelföretag finns runt om i landet redan nu. 88% av bolagen har färre än 10 anställda. Flera har för höga belopp köpts upp av utländska bolag. Nästan 50% av alla som spelar spel i Europa är kvinnor. Sug på det ett tag. 

Alla dessa möten och work-shops på Gotland om Gamingutveckling, Gamingindustrin och dess möjligheter har varit mycket värdefulla. På Uppsala universitets campus Gotland finns en institution som bland annat forskar kring speldesign. Redan år 2027 prognostiseras Gamingindustrin årligen omsätta 533 miljarder dollar. Snart, inom tio år, ska inte minst Sverige åter byggas upp av arbete som skapar ett bra samhällsvärde och där finansmarknaden får stå tillbaka. I den världen blir en stark svensk spelindustri väldigt viktig. Av många skäl. Det var spelutvecklingen som fick mig att lämna Ericsson och våga att satsa på ett företagsbygge med digitala spel som bärande. Lehman Brotherkraschen kostade mig mycket pengar. Pengar är viktigt men långt ifrån det viktigaste för att få ett välmående liv. Att känna delaktighet i att skapa något bra och meningsfullt är viktigare. Att nyskapa förutsättningarna för det globala svenska företagsundren känns mycket meningsfullt. 

https://www.statista.com/statistics/1344668/revenue-video-game-worldwide/

Att en liten politisk majoritet i Uppsala fortsätter framåt med spårvägsprojektet är ett högt spel på skattebetalarnas bekostnad. När dessa onödiga, omoderna och extremt dyra planer drog igång var både kapitalkostnaderna och komponentkostnaderna mycket lägre än nu. ”Bara” räntan har ökat enormt mycket sedan 2021. Ifrån en marknadsränta för en kommun på runt 0,5 procent är den nu uppe i över 4 procent. På det kan du lägga till en kass kronkurs och hög inflation som gör ett spårvägsprojekt extremt mycket dyrare än vad spårvägsdrömmarna byggde på både år 2017 och år 2021. 

Vet du vad den årliga kapitalkostnaden blir på 10 miljarder kronor med en ränta på 4 procent? Det är 400 miljoner kronor. För en kommun som redan har 20 miljarder i skulder innebär det efter att de fasta lånen omförhandlats på 4 procentsnivån 800 miljoner kronor per år plus 400 miljoner = 1 200 miljoner kronor av kommunens årliga driftbudget som ska gå till räntekostnader, varje år. Detta kan liknas med ett väldigt dåligt skräckspel som tveklöst kommer att slå hårt mot skola, vård och omsorg. De som röstade på Utvecklingspartiet demokraterna 2022 gav motståndet mot detta en chans. Och har fått en politisk kraft som i konkret handling bidrar till att Uppsala som lärosäte och företagarbas stärks.

Många spel blir floppar. De som spelar på spårvägsprojekt 2023 driver invånarna mot en stor flopp. Och som vanligt får de som bor i Uppsala, och betalar skatt, och som måste åka kollektivt betala. Svaren på hur det går kommer.