Låt våra nationella skatter jobba
Staten borde växla upp sina investeringar för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Igår slogs strömmen ut under en kvart i centrala Uppsala. Effektproblemen är redan kännbara i landet Sverige som för inte allt för länge sedan hade världens bästa energisystem. Jag tycker att staten ska ta ett större ansvar för att basinfrastrukturen fungerar i våra viktigaste ekonomiska zoner. Det är hög tid att på allvar fixa eftersatt underhållsarbete inom till exempel vatten och avloppssystemen och definitivt att säkerställa en effektfull och redundant elförsörjning i en tid där elbehovet kraftigt prognosticeras växa. Även kollektivtrafiken i landets viktigaste ekonomiska zoner bör staten stärka upp. Främst den kollektivtrafik de redan är ansvariga för men där underhållet har mycket att önska. Våra järnvägssystem behöver moderniseras och göras betydligt med redundanta än vad de förefaller att vara. Utöver ovan anser jag också att staten ska ändra Boverkets krav på minimistandard. När minimistandarden är åtgärdad ska staten, som genom sin migrationspolitik skapat en stor andel invånare med svag ekonomi, ge Allmännyttan i städer med stor utanförskapsproblematik stora investeringsbidrag till prisvärda bostäder. När? Nu! När? Nu! Nu! Nu!
Gunnar Wetterberg skriver i Expressen på ett pedagogiskt sätt hur statens goda ekonomi, trots vansinniga elstöd, bättre kan göra samhällsnytta än nu.
"Bara elstödet får skarp kritik – alldeles för mycket, den senaste omgången helt i onödan, och dessutom alldeles för brett, åtgärderna borde ha riktats mot de mest behövande."
"Minusräntan har ställt till problem. När det funnits gott om pengar att investera har priserna på aktier och fastigheter skjutit i höjden. Det har berikat de redan rika, det har lockat många hushåll att dra på sig stora skulder, och det har förlett fastighetsmatadorer att ta större risker än de egentligen borde."
"Det är bara att hoppas att strulet kring Ilija Batljans SBB inte sprider sig i ekonomin. Så började en gång 1990-talskrisen."
"Om regeringen pytsade ut miljarder i stimulans kan Riksbanken hålla räntan högre. Vid en kris kan den då lättare variera procenten – och på marginalen göra spekulanternas risker lite dyrare. Det är inte säkert att det skulle fungera i en liten, öppen ekonomi som den svenska – men Finanspolitiska rådet har rätt, tanken är värd att pröva."
https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/dags-att-spara-lite--mindre-i-ladorna/
USAs låneberg bara växer och växer. Samtidigt har guldet i stor utsträckning lämnats som balanskraft mot skulder och ersatts av dollarn. Och det i en värld där BRICS-länderna jobbar för att etablera ett starkt alternativ till dollarn, det EU länderna önskade att Euron skulle bli. Med tanke på hur USAs låneskuld, och behov av finansiering från andra länder, känns dollarn som en mycket skakig "säkerhetsvaluta". Vad tror du, kommer dollarn snart att halveras i värde?
https://www.cnbc.com/2023/05/31/debt-ceiling-bill-house-vote.html
https://www.affarsvarlden.se/artikel/guldet-utkonkurrerat-glimmar-inte-langre-6743086
Jag tycker att den gamla Sparbanksidén om att fostra invånarna att spara fortfarande är klok. Det går inte att bygga långsiktiga framgångar genom allt för hög skuldsättning. Det egna kapitalet måste vara tillräckligt högt. Gång efter gång får vi uppleva exempel på att det är så. Kortsiktig spekulation och dans runt "guldkalvar" bjuder dock regelbundet på avvikelser från ekonomins kloka grundregler.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar