Dum, dummare dummast
Varför är det så svårt för skattefinansierade verksamheter att stoppa stora flöden av skattepengar till dumheter? Det beror främst av tre skäl. Skattepengar betraktas av de flesta politiker och tjänstemän inte som ”mina egna pengar”, politiker vill ha ”valfläsk” samt avsaknaden av ett stort tjänstemannaansvar. Om vi bortser ifrån myndighetsutövning har inte till exempel höga kommunchefer ett eget stort och riskfyllt ansvar. Till exempel en högt betald stadsdirektör i Uppsala, som bor och betalar skatt i Stockholm, har inga incitament för att skrika stopp för ett bland annat ekonomiskt vansinnigt spårvägsprojekt. Varför skulle han göra det om han rent professionellt skulle anse det? Han skulle ju bara riskera sitt jobb och han behöver inte betala mer kommunalskatt om ett extremt dyrt projekt blir ohanterligt dyrare på grund av mycket högre kapitalkostnader. Styrmodellerna brister. Skattekollektivet får alltid ta de största smällarna.
Carolin Dahlman, Expressen, beskriver nedan bra hur ansvarslöst våra skattepengar hanteras. Så här får det inte vara!
”Visst ska man med basröst skälla på dem som lurar sina medmänniskor på pengar, men makthavare som lättvindigt säger ”varsågod” bär faktiskt också ett ansvar.”
”I april slog Riksrevisionen i en rapport fast att kontrollen av bidrag till civilsamhället varit svag. Man skrev: ”Myndigheterna förlitar sig i stor utsträckning på de uppgifter som lämnas i bidragsansökningarna, och genomför endast i begränsad utsträckning verksamhetsbesök eller internetbaserade kontroller. Oseriösa aktörer kan därmed ta del av medlen och använda bidragen till annat än det som avsetts.” Förra året avslöjades det att bidragsfuskare roffat åt sig pengar i Stockholms stad. Revisorerna ifrågasatte om ansökningarna ens granskades.”
https://www.expressen.se/ledare/carolin-dahlman/naiva-myndigheter-oppnar-kassakistan-for-fuskare/
Och hur kunde svensk basinfrastruktur gå från bland de bästa i världen till där vi är idag? Sverige hade ett av världens bästa energiförsörjningssystem och nu varnas det för mörkläggningar inom några år. Sverige hade ett väl fungerande tågsystem. Nu spårar till och med nybyggda tågsystem ur. Att inte underhålla sina tillgångar på ett ansvarsfullt sätt är ett stort exempel på slöseri! Det vill säga att inte avsätta pengar till viktiga bashygieniska insatser är också uttryck för slöseri och dålig ekonomisk hushållning.
Och i Uppsala fortsätter de mycket okloka planerna på ett spårvagnsprojekt och ett ”mobilitetshuskoncept” som attraktiva på arbetsmarknaden inte efterfrågar. Jag blir lätt stressad över att förmågan att få till en balans mellan social-, ekologisk- och ekonomisk hållbarhet är svag. Av nedan UNT reportage framgår det att Uppsala kommunfullmäktige tidigare tagit ett beslut om att gå framåt med spårvägsprojektet med starkt stöd av Liberalerna. Att Liberalerna efter valförlusten 2022 gav sken av att de skulle ändra sig var bara ett dåligt politiskt mediespel. Det finns gott om skyldiga till det slöseri som pågår kopplat till stadsbyggnadsprojekt i Uppsala.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar