torsdag 17 november 2022

Kampen mellan systemtänkanden

Värderingar inklusive människosyn

Du som lärt känna mig genom att följa min blogg har lärt dig att jag kallar en spade för en spade och att jag tydligt försöker förstå sanningar i det jag betraktar. Oavsett om det är positivt eller negativt. Du har sannolikt också lärt dig att jag tycker att det är viktigt att ha både historiska kunskaper om människans tid på jorden och om beteendevetenskapen om människan. Du som läst min bok, "En stund på jorden", har garanterat förstått ovan. 

Runt om på vår jord har olika civilisationen skapats och försvunnit. Nya har växt fram. Vissa har dominerat och andra har levt i sin litenhet. Många av de dominanta har blivit så fulla av sig själva att de fallit, men dess kulturella inslag har övergått i nya varianter av civilisationer. Kalla det gärna människans kollektiva utvecklingsfaser. I botten i dessa civilisationer hittar vi värderingar och människosyn som format dess styrande innehåll. Därför har också olika religioner haft stor betydelse för många samhällens utveckling. Och, precis som jag beskriver i "En stund på jorden" finns tydliga beteendevetenskapliga skäl till varför framförallt kristendomen och islam fått så många anhängare. 

Kriser i olika former brukar leda till påtagliga förändringar. Så har det alltid varit. Ofta är det stora kriser som leder till att maktbalanser kraftigt förändras. Varför är vi inne i en stor ekonomisk kris i nuläget? De huvudsakliga skälen skrivs det väldigt lite om. Det första skälet är att penningpolitiken under allt för länge varit sjukligt expansiv. Det andra skälet är handelskriget mellan framförallt USA och Kina. För mig är det intressant att så få "förståsigpåare" bland skribenter inte fattar vilken enorm förändring ovan har skapat och skapar jämfört med bara för 14 år sedan.

Adam Cwejman, GP, har förstått vår mänskliga historia. Han har också börjat förstå att ett kraftigt maktskifte är på gång. Västvärldens egenintressen, värderingar och människosyn kommer kraftigt att minska i inflytande på vår jord under många kommande år. Ett av skälen till detta är att demokratiernas utveckling hade gått mycket bättre om inte västvärlden i stor utsträckning, genom åren, tillämpat hyckleri. Det är inte bara kineserna som till exempel är förbannade, och minns, vad brittiska intressen skapade för problem i Kina under lång tid. 

"Är man född under 1900-talets sista decennier så har man inte genomlevt något annat än en av USA dominerad västerländsk världsordning. I en tid då det det europeisk-amerikanska inflytandet över världen har varit en så självklar utgångspunkt är det inte konstigt att många tagit det för en naturlag. Men det har visat sig inte stämma. En som tidigt insåg att vi i väst levt med en bekväm illusion om hur världen är beskaffad var den amerikanska statsvetaren Samuel Huntington. 1996 utkom han med boken Civilisationernas kamp: mot en ny världsordning. Boken var en längre version av en mycket omdebatterad artikel som han skrev 1993."

"I Civilisationernas kamp delade Huntington upp världen i ett antal, rätt grovhuggna, civilisatoriska block. På gränserna mellan dessa civilisationer, hävdade han, skulle vår tids stora konflikter utspelas. Väst var ett block, den muslimska världen ett annat, det ortodoxa Ryssland ett tredje och så vidare. Något profetiskt uppmärksammade Huntington redan då den lingvistiska och historiska skillnaden mellan västra och östra Ukraina. Där fanns ett frö till en framtida konflikt, menade Huntington."

"Huntington påpekade även att vi i väst hade blivit mindre uppmärksamma på skillnaderna i världen. Religiösa och kulturella skillnader mellan länder och civilisationer hade underskattats. Vi hade invaggats i en falsk föreställning att vårt västerländska samhällssystem – och dess universella anspråk på mänskliga rättigheter och ömsesidigt gynnsam handel – skulle ta världen med storm. Men vi överskattade omvärldens intresse för våra värderingar och politiska system. I takt med att vår civilisation försvagades relativt de andra blocken skulle de andra, menade Huntington, hävda sin särart."

"Mycket i samtiden gav stöd till övertygelsen om att väst skulle utgöra en modell för hela världen. Gårdagens ideologiska, kulturella och religiösa konflikter tycktes falla passé. Osloavtalen av förhoppningar om fred i Mellanöstern mellan Israel och Palestina. Iraks invasion av Kuwait slogs tillbaka av en internationell koalition. Den seglivade konflikten på Nordirland kunde läggas till handlingarna 1998. Antalet mellanstatliga krig minskade. Kanske hörde stora krig och konflikter det förflutna till?"

"Snart övertygade vi oss i väst även om att den gamla tidens materiella konflikter helt kunde upplösas. Ekonomier skulle vara globala och obesvärade av nationella intressen. Det fanns inga nollsummespel, bara vinnare. IT-miraklet skulle frälsa vår ekonomi och världen bli alltmer sammankopplad. En ny era för demokrati och medborgardeltagande väntade. Äntligen kunde vi hänge oss åt handel, internationella samarbeten, miljöpolitik, jämlikhet och minoriteters rättigheter."

"Men eran 1991-2021 är nu avslutad. Krig och spänningar, precis där Huntington förutspådde att de kunde uppstå, är det nya normala. Kina håller på att nå kulmen av sin ekonomiska och politiska makt. Landets militära och ekonomiska tillväxt är en av de största i mänsklighetens historia. Xi Jinping är den mest offensive, mest auktoritäre och mest självsäkre kinesiske ledaren på länge. Samtidigt går Indien sin egen väg, utan att ansluta sig till den västerländska gemenskapen. Den internationella handeln är satt i gungning och det våras för krigsindustrin."

"Vad hände med 1990-talets löfte om globalt samförstånd?"

"En viktig observation som Huntington gjorde var att när gamla civilisationer, som den kinesiska, blir rikare genomlever de något han kallade ”modernization without westernization”. Bara för att de köper moderna konsumtionsvaror och lever ett medelklassliv blir de inte ”som vi”. Detta var annars den västerländska förhoppningen: Konsumtionskultur, handel och Internet skulle knyta ihop världen. Vi skulle, när inkomsterna jämnades ut mellan länder, vilket också skedde, bli mer lika som människor. Vilket skulle borga för ömsesidig förståelse."

"Men den envisa styrkan hos våra grupplojaliteter har visat sig kunna övervintra även ekonomisk globalisering och modernisering. Men den kanske viktigaste förskjutning han satte igång var skilsmässan från Kina. Den bristfälliga handelsbalansen mellan Kina och USA spelade roll. Det är inte oväsentligt att västvärlden har gjort sig ekonomiskt beroende av Kina, menade han. Något som ofta glömdes bort var att Trump också varnade för det europeiska beroendet av rysk gas. Trumps manér var dock så frånstötande att etablerade politiska eliter inte förmådde lyssna på honom. Men Trump hade, som krass maktrealist, ett par viktiga poänger som ingen riktigt kan bortse ifrån: Övertron på handel och ömsesidig respekt för internationella regelsystem var väldigt ensidig. Väst trodde att omvärlden skulle spela med, när den i själva verket främst tjänade sina egna nationella intressen."

"Tecknen på att det som påbörjades under 2016 nu börjar anta en fast form ser vi överallt. Joe Biden har i stora drag behållit Trumps utrikespolitik. Europa har också svängt och insett att det inte är hållbart att vara ekonomiskt beroende av despotier. Det håller på att ske en omfattande ekonomisk separation mellan USA och Kina. Handelstullar, hemvändande företag och byggande av halvledarfabriker – alla dessa åtgärder har samma syfte: Beroendet av Kina ska minska."

"De två supermakterna, USA och Kina, gör sig redo för en, tycks det, oundviklig konflikt om önationen Taiwans öde. Vem vill i ett sådant läge se stora delar av sin ekonomi konfiskerad av motståndaren?"

"Den svenska idén om att vårt land är en oberoende, moraliskt högstående, neutral kraft mellan maktblocken har slutligen grusats för gott. För vi ingår i en tydligt avgränsad civilisation förenad av vissa normer, politiska system och gemensamma intressen, vare sig vi vill eller inte. På den insikten kan vi bygga ett mer realistiskt försvar för våra frihetliga värderingar. Drömmen som varade mellan 1991 och 2021 var vacker men ohållbar. Världen måste hanteras såsom den är, inte på det sätt vi hoppas att den är."

https://www.gp.se/ledare/civilisationernas-kamp-%C3%A4r-h%C3%A4r-1.85321138

De okunnigas och naivisternas tid är ute. Under många framtida år kommer realpolitik att gälla för dem som vill "överleva" i en värld beskriven väl av Darwin. Svårt att hänga med? Vet du varför en hyfsat demokratiskt vald regim i Iran 1953 avsattes och ersattes med en diktator, Shahn av Iran? Vet du vilka två länder som drev på att det demokratiska styret skulle falla? Jag gillar västvärldens fina idéer om hur samhällen ska byggas upp. Jag ogillar skarpt hyckleri, i alla dess former. Nu ändras maktbalanserna i världen på ett starkt sätt. Ska den demokratiska utvecklingen i världen gå en bättre framtid till mötes måste dess demokratiska företrädare sluta att hyckla. Det är dåligt att låta egenskapade problem kraftigt gå ut över andra. Hyckleriet har försvagat den globala demokratiutvecklingen mycket. Om systemtänkandet runt demokrati ska växa måste länder som står för det stå upp för dess grundläggande principer även när det inte gynnar egna kortsiktiga intressen. Jag tror på demokratin som styrskick över ett samhälle. Jag vill leva i en värld där toppstyrning, fascism och kommunism hör till små undantag. I vilket system vill du leva i?

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/cia-erkanner-inblandning-i-iran-kupp

https://fib.se/antiimperialism/ny-dokumentar-om-kuppen-1953-i-iran/



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar