Är männen mest ojämlika

Mest olika

I en identitetspolitisk mikrovärld är det lätt att kränka någon i samband med att man skriver något eller håller ett tal. Man riskerar att glömma någon av alla varianter av små eller stora samlingar av personer som känner någon form av samhörighet. För mig räcker det med att fokusera på jämlikhet och att vi alltid ska respektera varandra. Jag förstår självklart att det finns mycket politiskt ”kul” i en omfattande identitetspolitik. Och karriärmöjligheter. Personligen tycker jag till exempel att begreppet jämställdhet kan skrotas, det inkluderas i jämlikhet. Och den som vill kämpa emot oacceptabla orättvisor mellan kön, inom kön och mellan olika socioekonomiska grupper kan göra det genom att fokusera på jämlikhet, rättvisa och meritokrati. 

Med ovan sagt vittnar nästan all relevant forskning om att mångfaldstänkande, och lag sammansatta av människor med olika bakgrunder och personligheter, presterar bäst om de hålls ihop av en stark gemensam värdegrund. När forskningen är så samstämmig om detta är det klokt att aktivt jobba för att skapa lag som inte är för lika. 

Henrik Höjer, Kvartal, skriver en läsvärd artikel om könsjournalistik. Skillnaderna mellan oss män på individnivå är mycket större än skillnaderna mellan kvinnor. Så är det. Ska det faktumet innebära att det är dags att börja jobba mer med jämställdhet mellan män än mellan män och kvinnor? Nej, fokuset ska vara på jämlika möjligheter och rättvisa, det inkluderar alla. Men jag säger att den som vill attackera orättvisor på vår jord ur ett fördelningsperspektiv behöver titta vidare än enbart mellan toppen bland könen. Kan det vara så att i botten befinner sig fler män än kvinnor? Precis som Höjer skriver konstaterade redan Charles Darwin att hanar är mer varierande än honor. Och sexologen Havelock Ellis menade att genialitet var vanligare bland män bland annat på grund av att männen också är överrepresenterade bland dem som klassas som idioter.

"Det finns en särskild textgenre på kultursidorna – företrädesvis DN:s – som består av att en kvinnlig kulturskribent reflekterar över mäns beteenden. Ett typiskt exempel är DN:s Hanna Fahl som nyligen skrivit texten ”Förlåt en grov generalisering – men hur mår egentligen killar?”"

"Jag tror att få läsare kan föreställa sig att en liknande text skriven av en man, som generaliserar om kvinnor på liknande sätt, skulle publiceras. Nåja, jag stör mig egentligen inte på texterna som sådana – jag uppskattar verkligen kvinnors omtanke om oss män. Det är generaliseringarna som skaver."

"Låt mig förklara: Låt oss – för enkelhetens skull – utgå från hypotesen att det verkligen finns två olika kön, och att det existerar någon form av skillnad mellan dessa två kön. Men, de intressanta skillnaderna mellan dessa består nog inte i första hand av olikheter i medelvärden eller genomsnittliga beteenden som man kan generalisera utifrån, utan i variationerna inom könen."

"Redan Charles Darwin konstaterade att i djurvärlden är hannarna mer varierade än honorna. Och i boken Men and women."

https://kvartal.se/artiklar/inte-alla-man/