Cityutveckling
Om du frågar mig så säger jag att en storstad ska innehålla många gröna rekreationsytor. Storstädernas höga byggnader och överflöd av utbud, som matchar alla smaker och lockar till nytänkande, ska varvas med rekreationsytor för själavård. Alla storstäder är regionens logistiska centralpunkt, typ "alla vägar bär till Rom". Det är de större städer som lyckas skapa dessa värden som är mest attraktiva att bo i, att arbeta i och att besöka. Det är citykärnor som är uppbyggda enligt ovan som också är mest attraktiva som arbetsplatser. Samhällsbyggare som bara vill tjäna så mycket pengar som möjligt per kvadratmeter mark kommer aldrig utveckla attraktiva tätbefolkade städer. I kampen om att behålla och attrahera talanger är detta mycket viktiga insikter.
Adam Cwejman, GP, har rätt, allt för många städer utvecklar sina stadskärnor till betong och glasgetton. Av många skäl är det viktigt att citykärnor ska vara pulserande mötes- och arbetsplatser. Platserna måste samtidigt erbjuda arbetande människor mental återhämtning, och turister en trivsam miljö. Grönska och vatten är viktiga inslag för många människors välmående. Det är inte bara i Göteborg som de tycks misslyckas med sina utbyggnadsplaner av staden. Även i Uppsala drivs utvecklingen av staden för mycket av ambitionen att tjäna så mycket pengar per kvadratmeter som möjligt istället för att bygga attraktiva stadsdelar. Attraktiviteten ur ett mänskligt funktionellt perspektiv måste alltid stå i centrum. Det är bland annat därför som bebyggelsen i Seminarieparken är så oklokt i Uppsala. Den allt mindre centrala grönyta vi har måste försvaras och de få områden som bjuder på lite vatten måste förstärkas kopplat till ambitionen att bygga hälsosamma städer.
"2020-talet kommer att gå till historien som byggkranarnas decennium i Göteborg. Vi har vant oss vid att det byggs överallt. Stora områden i centrala Göteborg som länge förblivit obebyggda börjar nu komma till användning. Och det är förstås bra för staden. Men vad är det som byggs, och kanske viktigare, hur kommer det att påverka staden? De största byggprojekten, exempelvis de omkring Hisingsbron samt på Norra Älvstranden är i regel kontorsmiljöer i höghusmiljö. Det är inget fel på varken höghus eller kontor. Men något har helt gått förlorat när det kommer till själva stadsplaneringen och arkitekturen."
"Många politiker började under 2010-talets sista år sjunga den tätbebyggda blandstadens lov. Till slut lät det som att lokalpolitikerna hade förstått: Det finns sådant som gör städer mer trivsamma, mänskliga och funktionella – och sådant som innebär motsatsen. Blandstad innebär en blandning av funktioner, det vill säga: bostäder, kontor och affärer blandas för att få rörelse fler timmar av dygnet. Exempel på sådana stadsdelar är där det finns affärslokaler i gatuplan och sedan en blandning av både kontor och bostäder i byggnaderna. Ett stort antal boende gör att affärslokalerna går runt och att det finns liv och rörelse, vilket inspirerar till nya affärsverksamheter att etablera sig. En sådan miljö mår förstås också bra om det finns logiska transportsträckor till andra stadsdelar samt möjligheter att ta sig fram till fots, med cykel, kollektivtrafik och bil."
"Men mycket av det som byggs nu inbjuder inte till något sådant. Ta ett område vars konturer verkligen börjar framträda: Hisingsbron och Platinan. Det är fullt av ”hårda ytor” - i bemärkelsen det är svårt att ta sig fram, det är inte uppenbart hur man tar sig från punkt A till B. Skalan är gigantisk och det enda gröna som skymtas är några enstaka träd vid den gamla Bergslagsbanans stationshus."
"Göteborgs stadskärna skiljer sig inte på något väsentligt vis från området runt Stockholms central, eller något annat tätt trafikerat område där det har smällts upp höghus. Formspråket är monotont och de enda material som sjunger är glas, stål och betong. Vi har fått en märklig dissonans mellan orden och verkligheten. I planer och prospekt får vi förskönande ordsallad – det ska vara levande och blandat. Men i praktiken får vi stumma och anonyma miljöer utan liv. I visionsbilderna är det alltid motljus och gatorna fylls med flanerande göteborgare. Men i praktiken är det kantiga och människofientliga miljöer."
https://www.gp.se/ledare/v%C3%A5ra-stadsk%C3%A4rnor-har-blivit-glas-och-betong%C3%B6knar-1.83996856
Större samhällen som vill vara framgångsrika ska helt fokusera på att behålla och attrahera de bästa. Ett samhälle där de trivs är bra för alla invånare. Svårare än så är det inte.
”People are what power great organizations and successful cities. For corporate leaders, the availability of talent is a key factor in determining which locations are worthy of investment. Yet, our analysis reveals a surprising trend: most cities are struggling to attract and retain high-quality human capital.”
https://chiefexecutive.net/what-makes-a-city-great-its-all-about-the-talent/amp/
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar