En kropp och själ i balans
Vem vill inte leva ett friskt och välmående liv? Helt klart är att de flesta vill det. Själv uppskattar jag att unna mig lite av varje av livets goda trots att jag vet att det inte är så bra i allt för stora mängder. Volym har som alltid stor betydelse för det mesta. Ett av huvudskälen till varför jag tränar regelbundet är för att jag vill balansera mina ohälsosamma mat- och dryckesstunder med träning. Det andra skälet är för att jag vill få ur mig frustration som då och då äter sig in i min hjärna över dumhet i min omvärld. Helt klart är att regelbunden träning har en mycket stor betydelse för människors välbefinnande. Helt klart är också att vår mentala inställning till lusten att träna har stor påverkan på vår motivation att prioritera tid för träning. Det är också mycket vetenskapligt bevisat att regelbunden fysisk träning kraftigt förbättrar alla människors förmåga att lära sig nya saker och att koncentrera sig. Inte minst i ljuset av det är det galet att inte fysiska aktiviteter får mer utrymme i våra skolors metoder för att uppnå goda studieresultat. Jag kämpar med min dotter för att hon ska se ”träningsljuset” där hon av egen kraft vill träna. Hon har inte funnit det än…
Eftersom jag vet hur stor betydelse regelbunden träning har både för inlärningsförmågan och den livslånga hälsan är jag ständigt på min dotter om hur viktigt det är. Steg för steg börjar hon röra sig åt rätt håll. Hennes drivkraft är möjligheten att komma in på det universitet hon i framtiden ser som bäst. Oavsett vilken din drivkraft kan vara är det viktigt att hitta den. Som sagt är min mest att balansera för dåliga mat- och dryckesvanor. Hur kan du motivera dig bättre att fysiskt träna oftare?
Nedan två BBC-reportage om hälsa, och om hur man kan förbättra sitt välmående, är intressanta. Särskilt exemplet med två identiska tvillingar som får äta olika för att se vem som utvecklar bäst hälsotillstånd. Är det bättre för hälsan att vara vegan än att äta mer varierad mat? Titta får du se.
https://www.bbc.com/reel/playlist/the-science-of-fitness?vpid=p0b5x2zw
https://www.bbc.com/reel/video/p0brtrb1/why-pleasure-is-key-to-losing-weight
Realpolitiskt är kriserna inom svensk sjukvård ett stort hälsoproblem för många människor som blir sjuka. Den dåliga tillgängligheten, de långa vårdköerna, skapar onödigt lidande och människor hinner dö i väntan på behandling. Ett väl fungerande sjukvårdssystem är viktigt för att bidra till ett livslångt välbefinnande. En kraftig och snabb befolkningsökning parallellt med en dåligt organiserad sjukvård har skapat oacceptabla vårdproblem. Dessa problem går att lösa om politiken driver fram nödvändiga förbättringar. Det inkluderar att kraftigt reducera den administrativa belastningen för vårdpersonalen.
Ibland går vi människor sönder. När det är möjligt att laga ska det också skyndsamt med kvalité lagas. Utvecklingspartiet demokraterna, UP, erbjuder ett konkret program för att laga det som gått sönder inom svensk sjukvård. Nedan bifogas två debattartiklar om UPs lösningsförslag som publicerats i UNT. UPs politiska program är väldigt konkret. Jag bifogar också en länk till partiets politiska program där det tydligt beskrivs hur vi kan lösa stora delar av sjukvårdens problem. Om du är aktiv i ett annat parti, kopiera gärna vår politik! Det är bråttom att förbättra svensk sjukvård.
”Alla kan drabbas av en olyckshändelse eller en allvarlig sjukdom som snabbt kräver god vård. Allt fler efterlyser en mycket bättre sjukvårdspolitik som på allvar ökar tillgängligheten till sjukvård när den behövs och som mycket bättre organiserar vården så att kvaliteten kraftigt stärks. Vägen mot en betydligt bättre sjukvård nås genom att lyssna på sjukvårdspersonalen, decentralisera mer makt nära patienterna, stoppa användandet av extern stafettpersonal och genom att öka antalet vårdplatser inom akutsjukvården.”
”Personalen är sjukvårdens viktigaste resurs. Personalens kompetens, samarbetsförmåga och trivsel avgör hur bra den utförda vården blir. De som är bäst lämpade att inom givna ramar avgöra hur man ska lösa sina uppdrag är personalen.”
”Enligt UNT 17/4 kommer Akademiska att stänga 74 vårdplatser, ytterligare 15-20 vårdplatser fler än förra sommaren. Det innebär, enligt UNT, en stor risk för ett tiotal cancerpatienter att avlida, eftersom det tar för lång tid innan tumörerna kan behandlas. Uppsala läns prostatapatienter har extrema väntetider, vilket innebär att många män kommer för sent till behandling. Tid mellan remiss och behandlingsstart för högriskpatienter är i Uppsala 107 dagar, jämfört med snitt för riket som är 92 dagar.”
”Vad gäller bröstcancer anger Standardiserat vårdförlopp ledtiden från välgrundad misstanke, till primär operation som 28 dagar. På Akademiska är ledtiden 46 dagar till operation. Akademiska hade 2020 och 2021 längst ledtid i landet av de sjukhus som hade ett statistiskt tillräckligt stort antal patienter.”
https://unt.se/debatt/artikel/nu-racker-det-med-dumheter-/lz21m8zl
https://unt.se/debatt/artikel/inga-fler-kortsiktiga-losningar-for-att-klara-sommaren/re54kgyr
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar