Dum, dummare och dummast
Ansvarsfullt och pragmatiskt tycker jag en kommun ska ledas. Med få undantag kräver kompetent ansvarstagande och pragmatism gedigen livserfarenhet, inklusive arbetslivserfarenhet. Den lokala politiken (kommun och region) är i praktiken mycket praktiskt orienterad. Riktiga regeringsfrågor äger rum inom EU-kvarnarna och inom Sveriges riksdag. En kommun handlar i huvudsak om hur vi får det lokala samhället att fungera så bra som möjligt vad avser skola, sjukvård, omsorg och grundläggande infrastruktur. Och hur man får maximalt värde för alla skattepengar och avgifter som invånare som tjänar pengar (inklusive pension) måste betala. När kommuner, som Uppsala, också väljer att lägga de flesta av sina tillgångar och skulder i bolag blir det ännu viktigare för oss invånare att vi företräds av kompetenta och invånarlojala företrädare. Annars säljs våra gemensamma tillgångar ut till vansinnigt låga pris, verksamheterna underhålls dåligt och skuldsättningen exponerar kommunen för dåliga krav på tvångsförsäljningar.
Uppsala kommun har lyckats dåligt förr. Det tycks många ha förträngt. Det var ju hela 20 år sedan senast…. Då tvingades Uppsala energi AB säljas extremt billigt och därefter höjdes avgifterna för Uppsalaborna kraftigt. Var det bra för Uppsalaborna?…. I Uppsala kommun har vi nu skulder på runt 18.000 miljoner kronor som växer fort trots att tillgångar kraftigt reas ut och säljs. Med den politik som nu tillåts styra är den skulden snart uppe i över 30.000 miljoner kronor. De flesta av dessa skulder ligger i kommunens bolag. I kommunens moderbolag till alla bolag har VDn tidigare varit enmansföretagare och snart ingen i dess styrelse som byggt kompetens inom storbolagssfärer. Sjukt om du frågar mig! Du som tror ständig förhandlingsförmåga är något enbart politiker ägnar sig åt har aldrig jobbat som säljare eller i stora organisationer, i vilken ledande position som helst.
I Dagens Samhälle bjuder forskarna Andreas Bergh och Gissur O Erlingsson på några av riskerna med att massivt bolagisera kommunala verksamheter.
"Antalet kommunala bolag har nästan tredubblats de senaste 50 åren. Men en färsk forskningsanalys ger en pessimistisk bild av bolagisering av kommunal verksamhet."
I Dagens Samhälle kan man också läsa en intressant artikel där Härnösands styrande kommunalråd beklagar att de sålt av det mesta av sitt bostadsbestånd till SBB och Iljan Batljan. Det är ju så dags när det är sålt och kommunen är snabb på att slarva med pengar.
"Tidigare S-politikern Ilija Batljans SBB går kräftgång på börsen. Andreas Sjölander (S) är kommunalråd i Härnösand där SBB äger de flesta kommunala verksamhetsfastigheter."
Precis som med ansvarslös migrationspolitik och obefintlig integrationspolitik är ansvarslösa utförsäljningar inte köparnas fel. Att skylla korkad politik och ohållbara bidragssystem på invandrarna är korkat. Att enskilda människor ser till sitt eget bästa är normalt, oavsett varifrån vi kommer. Att skylla korkad utförsäljning av våra gemensamma tillgångar på företagsamma företagare är korkat. Skuldudden ska riktas mot dem som är skyldiga, politiker som fattar okloka beslut. Och mot väljare som inte tar sina tre valsedlar på tillräckligt stort allvar. Kanske kan ett återinfört tjänstemannaansvar minska problemen med korkat politiskt ledarskap. Kanske…
https://st.org/rad-och-stod/jobba-statligt/statligt-anstalld/myndighetsutovning/tjanstemannaansvar
Jag upprepar, att vara politiker är inte ett yrke. Tyvärr har det blivit det för på tok för många som går direkt från skolan till att bli heltidspolitiker. Många är inte heller särskilt välutbildade. Vare sig teoretiskt eller praktiskt innan politiken blivit sysselsättningen. Seriösa medier borde mycket bättre beskriva vilken arbetsbakgrund partiers ledande företrädare har. Varför inte också följa upp om, och hur mycket, de varit ideellt engagerade i för invånarna värdefulla insatser. Att vara politiker är inget, och ska inte vara, ett yrke. Det är, och ska vara, ett förtroendeuppdrag för erfarna och meriterade invånare engagerade för att bidra till vårt gemensamma bästa samt generationsrättvisa. Därför kräver Utvecklingspartiet demokraterna det av sina medlemmar för att de ska få förtroendet att axla ledande förtroendeuppdrag. Nedan GP-artikel är läsvärd även om författaren beskriver politik som ett yrke.
”Att vara politiker är inte som vilket yrke som helst. Människor ställer högre krav på att en folkvald ska leva upp till regler och föreskrifter. Politiker som uppfattas fuska med sådant som exempelvis bygglov, eller skatter och bidrag, kan till och med öka medborgarnas tolerans inför fiffel.”
”Men vi kan inte ha en politisk kultur där de enda som kan bli valda till ministerposter, riksdagsledamöter eller kommunalråd är totalt fläckfria personer som aldrig har gjort ett mänskligt snedsteg. Människor inser att det ibland blir fel och att alla kan göra något dumt, särskilt om man är ung.”
https://www.gp.se/ledare/politik-är-inte-som-vilket-yrke-som-helst-1.77658132
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar