Medlemsmakt

Medlemmarna ska bestämma

I min värld ska föreningars medlemmar inom lagens ramar bestämma allt själva. Ingen annan ska tala om för en förening och dess medlemmar hur de ska bedriva sin verksamhet. Det ska medlemmarna bestämma. Det samma borde mycket tydligare också gälla Svenska kyrkan. Om en majoritet av Svenska kyrkans medlemmar vill vara en vänsterorienterad organisation som understödjer identitetspolitik så får de vara en sådan samling människor. Oavsett vad jag tycker om det. Personligen anser jag sedan länge att det är hög tid att helt separera religionen från politiken. Varför fortsätter många partier att ställa upp i kyrkovalen? Varför fungerar inte Svenska kyrkan som vilken annan förening som helst? Jag vet att de har rätten att driva in skatt med hjälp av staten men även det borde upphöra. Eftersom Svenska kyrkan förlorat massor av medlemmar tvingas ändå invånare betala begravningsavgifter. Trots många år av negativ utveckling är kyrkan fortsatt rik och kan förvalta sina tillgångar bättre samtidigt som de kan lyfta en massa kulturbidrag samt sälja sina själavårdande och traditionella tjänster. Den stora frågan är hur många svenskar som skulle fortsätta att vara med i Svenska Kyrkan om det krävde ett aktivt val att gå med istället för att det som idag krävs ett aktivt val för att lämna? Den svenska kyrkan har inte haft samma kraftiga medlemstapp som Sveriges politiska partier sedan 1970 talet men samtidigt ett stort tapp. 1972 beskriver nedan statistik att 95,2 procent av befolkningen var ansluten till Svenska kyrkan. 2018 var motsvarande siffra 57,7 procent.

https://www.svenskakyrkan.se/statistik

https://www.svenskakyrkan.se/filer/Medlemmar-Svenska-kyrkan-1972-2018.pdf

Expressens ledare skriver läsvärt om hur Svenska kyrkan i allt större utsträckning kan klassas som en vänsteraktivistisk förening. 

"Om Svenska kyrkan vill vara en bred kyrka där svenskar i gemen känner sig hemma bör den tänka över sina ständiga försök att påverka svensk politik från en vänsterposition."

"Apropå det har Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén och Åsa Nyström, biskop i Luleå stift. skrivit ett öppet brev till regeringen. Biskoparna säger bestämt nej till gruvan, framför allt med hänvisning till samers mänskliga rättigheter och till att kyrkan nyligen bett samerna om ursäkt för gångna tiders övergrepp. Enligt biskoparna är gruvan inte ”andligt hållbar” för att den samiska befolkningens rättigheter inskränks. Men det råder skilda uppfattningar om hur dramatiskt en gruva i Kallak skulle påverka samiskt liv." 

"Det är inte ovanligt att Svenska kyrkan tar ställning i politiskt laddade frågor. 2005 krävde man exempelvis, i det så kallade påskuppropet på initiativ av Sveriges kristna råd, amnesti för alla som fått avslag på sin asylansökan. 2011 krävde samtliga biskopar konkreta lättnader i sjukförsäkringeni ett öppet brev till regeringen. 2016 var det julupprop mot den omlagda migrationspolitiken efter flyktingkrisen. 2021 kritiserades regeringsförslaget att kräva kunskaper i svenska och kunskaper om det svenska samhället för att få medborgarskap. Det är självklart att kyrkan vill hjälpa människor i nöd. Att man ger sig in i den politiska debatten och försöker påverka lagar och regler, i regel från en vänsterposition, är en annan sak. Och det får naturligtvis konsekvenser för hur kyrkan uppfattas av människor." 

"Frågan om eventuell gruvdrift i Kallak, utanför Jokkmokk, är polariserande och komplex. Debatten har pågått i många år, men inom kort väntas regeringen – som enligt näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson ”älskar gruvor” – fatta beslut. Apropå det har Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén och Åsa Nyström, biskop i Luleå stift. skrivit ett öppet brev till regeringen. Biskoparna säger bestämt nej till gruvan, framför allt med hänvisning till samers mänskliga rättigheter och till att kyrkan nyligen bett samerna om ursäkt för gångna tiders övergrepp. Enligt biskoparna är gruvan inte ”andligt hållbar” för att den samiska befolkningens rättigheter inskränks. Men det råder skilda uppfattningar om hur dramatiskt en gruva i Kallak skulle påverka samiskt liv." 

"Svenska kyrkan skulle kunna vara en samlande kraft i en polariserad tid, en folkkyrka med ”låga trösklar och högt i tak” där gemene man kan känna sig hemma.  Om den ambitionen finns måste kyrkan ompröva den politiserade roll den nu har karvat ut."  

https://www.expressen.se/ledare/vill-svenska-kyrkan--vara-ett-vansterparti/

Återigen anser jag att Svenska kyrkans medlemmar får driva vilka frågor de vill. Jag tycker samtidigt att det är hög tid att helt separera svenska kyrkan från staten och politiken. Rätt förpackat tror jag att väldigt många vill vara medlemmar i Svenska kyrkan, även om tvångsanslutningen upphör, om dess omfattande sociala arbete blir mer känt för allmänheten. Jag tror dock att de måste sluta vara en allt för vänstervriden och naiv politisk kraft. Vad tror du?

Du kanske vet att de som bor i en kommun kallas medlemmar i kommunen, så är det. Utvecklingspartiet demokraterna vill att medlemmarna ska få en bättre chans än att endast genom en röst i kommunala val, vart fjärde år, tydligare kunna påverka formella demokratiskt valda representanter. Vi är övertygade om att det tvingar partierna att bättre förankra sina önskade beslut. Att kvalitén i de gemensamma besluten blir bättre. Och att samhällsengagemanget för våra gemensamma intressen ökar. Dagens debattartikel i UNT nedan.

”Vore det inte bra om demokratin kunde utvecklas i samklang med den nya teknikens möjligheter? Då skulle vi som bor i Uppsala få möjlighet att påverka utvecklingen i vår kommun och region, mer än vid vart fjärde år i samband med de lokala valen. Lokala val som starkt påverkar hur väl skola, vård och omsorg sköts. Valet till kommunfullmäktige påverkar i mycket stor utsträckning var och hur det får byggas i vår stora kommun. Utvecklingspartiet demokraterna, UP, tycker att det är hög tid att Uppsalabornas röster får större tyngd även mellan allmänna val. Vid stora beslut som berör många av invånarna anser vi att rådgivande omröstningar ska hållas.”

”I dag är det kommunen eller regionen som beslutar om en lokal folkomröstning, antingen på eget initiativ eller på begäran från invånarna. För att invånarna ska kunna kräva en rådgivande folkomröstning krävs att minst tio procent av de röstberättigade begär det och att inte minst två tredjedelar av närvarande ledamöter i kommunfullmäktige motsätter sig det. Tyvärr krävs i dag att dessa tio procent samlas in på gammalt sätt, det vill säga med papper och penna. I Uppsala kommun innebär det till exempel att man måste samla in cirka 17 500 korrekta underskrifter.”

”Vi inom Utvecklingspartiet demokraterna tycker att Uppsalaborna framöver ska få möjlighet att tycka till i stora frågor som berör vår kommuns framtid. I dag skulle vi exempelvis kunna få vara med och säga ja eller nej till införande av spårvagn i Uppsala eller den brutala utbyggnaden av södra Uppsala.”

https://unt.se/nyheter/artikel/r31yp88l