fredag 18 mars 2022

Var går smärtgränsen

Försörjningskvoten avgör

Nu talas det om att vi redan till sommaren 2022 kan få in över 200.000 flyktingar från Ukraina. Varje dag kommer nu över 4000 flyktingar till Sverige. Precis det jag nyligen skrev om händer. Terroristen Putin driver kriget i Ukraina för att Europa, inklusive Sverige, kraftigt ska destabiliseras. "Bara" 50.000 flyktingar från Ukraina till Sverige, främst kvinnor och barn, kommer att sätta ännu mer ”stress” på redan pressade offentliga uppgifter. "Bara" två dåligt fungerande verksamheter som kommer att gå från dåliga till väldigt dåliga är psykiatrin och BB-verksamheterna. Oavsett hur många människor som nu flyr till Sverige lyckas Putin nu att kraftigt försvaga övriga Europa genom att vidrigt driva ut fredliga människor från sina hem, bland annat genom att terrorbomba bostäder. 

Parallellt med att stötta alla flyktingar på ett bra sätt måste våra svenska samhällen kraftigt förbättra integrationen och effektivare motverka oacceptabla parallellsamhällen. Utanförskap och segregation göder parallellsamhällen. Gränsen för hur många långtidsarbetslösa och helt bidragsberoende vi har är redan nådd. Det är samhällsekonomiskt destruktivt att acceptera högre nivåer. Det är också orättvist. Det finns alltid någon nytta som arbetsföra kan göra och som också bidrar till bättre integration.

Att Socialdemokraterna dessutom fjäskar med väljare och vill höja garantipensionerna är också ur försörjningskvot perspektivet en farlig väg att gå. Garantipensioner ska bara gälla våra äldsta invånare och personer som med låga inkomster under många år arbetat. Pensionssystemet är inte, och ska inte vara, ett socialt bidragssystem. Det är ett sparande och en försäkring för att leva på efter att man pensionerat sig. Ett generellt system för garantipension som inte kräver många års inbetalningar blir ett oacceptabelt incitament för vissa och extremt orättvist för alla som under många år arbetat och bidragit till systemet. Har man inte en pension, försäkring och/eller egen förmögenhet att leva på är det kommunernas socialförvaltning som får pröva behovet av socialbidrag. Så måste det vara. Och ett samhälle med för många som lever på socialbidrag kommer att vara eller bli ett fattigt samhälle.

Regionen Västra Götaland har ett bra sätt att beskriva försörjningskvoten på. 

"Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20-64 år och därefter multiplicerat med 100. Idag har Sverige en nivå på försörjningskvoten på drygt 77, det innebär att på 100 personer i de mest förvärvsaktiva åldrarna 20-64 år finns det 77 personer som är yngre eller äldre. Ju högre tal detta mått visar (kvot) desto tyngre är försörjningsbördan för de som befinner sig i åldersgruppen 20-64 år."

https://www.regionfakta.com/vastra-gotalands-lan/befolkning-och-hushall/befolkning/forsorjningskvot/

Även en tidigare regerings Framtidskommission, publicerad 2012, gräver en del i vad försörjningskvoten handlar om och beskriver scenarier om framtiden som redan är värdelösa. Invandringen efter 2012, och den invandring som nu sker, har ritat om framtidsscenarierna ordentligt. Det ledarskap som nu krävs är ett ledarskap som kraftigt, med kloka metoder, stärker integrationen och inkluderingen i Sverige. För att det ska fungera måste alla som är arbetsföra på allvar aktiveras i meningsfulla insatser för det gemensamma. En sådan insats för invandrade är att rimligt lära sig grundläggande svenska.

https://www.regeringen.se/49b6d0/contentassets/d10e4672d6b74ae0a7335d1d18cf21b8/forsorjningskvoten-i-olika-delar-av-sverige---scenarier-till-ar-2050

Även Ekonomifakta beskriver läsvärt resonemanget runt försörjningskvot.

https://www.ekonomifakta.se/fakta/arbetsmarknad/befolkning/befolkningsstruktur/

I denna nya värld med nya framtidsscenarier kan vi inte heller misslyckas som nu med att matcha människor med olika diagnoser mot självförsörjning. De allra flesta med ADHD diagnoser kan både klara skolan bättre än idag och kan göra stor nytta på arbetsmarknaden. Både som företagare eller anställda. Att ha en diagnos innebär att det finns en beskrivning av varför man har ett visst beteende och vad man behöver göra för att hantera beteenden som anses avvikande eller till och med olämpliga. Alla dessa personer i vårt Sverige behöver matchas bättre mot självförsörjning. Många av dessa personer är också särbegåvade med massor av kreativa idéer. Nedan SR avsnitt om "diagnosfeber" tycker jag är värt att lyssna på. Jag delar kritiken att för många idag klassas med diagnoser. Skälen för det resoneras det om i programmet. Viktigast av allt är att förstå att väldigt många av diagnosticerade personer är fantastiska krafter som i rätt miljö kan prestera fantastiska resultat. Vi behöver ta till vara alla krafter som finns i vårt land och sluta välja enkla vägar och till exempel klassa "omöjliga" som sjukpensionärer.

https://sverigesradio.se/avsnitt/diagnosfeber-vem-har-inte-adhd-eller-autism

Är då pensionärer äldre än 64 år personer som inte längre bidrar till välståndsbygget? För dem som arbetat och länge betalat in till pensionssystemet, och byggt egna tillgångar, stämmer det inte. Många fortsätter också att göra samhällsnytta på många sätt, bland annat genom att på olika sätt stötta barn och barnbarn. De aktiva äldre är idag också bra på att bidra till ekonomin genom olika former av konsumtion och många av dem som har god ekonomi sprider också sina resurser på barn och barnbarn som bidrar till att hjulen rullar. Inte minst har många av dessa äldre sparande på kapitalmarknaden som bidrar till att hjulen snurrar. Trots det är det ohållbart och orättvist om arbetsföra år efter år efter år ska försörjas av andra utan mätbara motprestationer. Och de mätbara motprestationerna bidrar både till att bryta utanförskap, till högre skattemoral och till bättre samhällsekonomi. För få självförsörjande i förhållande till hela befolkningen blir till sist ohållbart om ambitionen är att leva i ett generellt välfärdssamhälle. Samtidigt måste smärtgränsen för hur många på flykt ett samhälle försöker hjälpa vara hög. Med en effektiv integrationspolitik kan också smärtgränsen vara högre. Integrationspolitiken borde bli en av de viktigaste valfrågorna år 2022.

https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension/om-pensionssystemet/finansiering-av-pensionssystemet 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar