Underpresterande vårdverksamheter
Sjukvården kan drivas mycket smartare än nu. Det finns gott om studier som visat det. Och det finns gott om mätningar som visar att svensk sjukvård kraftigt underpresterar jämfört med övriga OECD länder. Smartare för att att erbjuda oss invånare den rätt till snabb och kvalitativ vård vi ska ha för alla skattepengar som blir östa över bland annat sjukvården. Sjukvården lider som andra offentligt styrda verksamheter av extrem överbyggd administration. Fokus måste nu bli att kraftigt minska den administrativa bördan och stärka personalens egenmakt över hur de ska lösa sina uppdrag. Högsta ledningen ska säga vad, medarbetarna ska lösa hur. Politiker kan självklart föreslå hur men det är de professionella yrkena som ska besluta om lösningar för att uppnå vad. Det andra fokuset måste vara att fortare få allt fler vuxna som inte bidrar till skatteintäkter att bli arbetande skattebetalare.
Karin Pihl, GP, har helt rätt när hon skriver om hur dåligt våra sjukhus och deras verksamhet sköts. Det är precis det hon efterlyser som är stora delar av den politik som Utvecklingspartiet demokraterna erbjuder Uppsalaborna.
"När politiker ska ta krafttag mot de långa vårdköerna brukar det alltid handla om pengar. Inför den stundande valrörelsen lär partiföreträdare av alla färger försöka buda över varandra för att visa att de bryr sig om vården. Det är fel strategi. Visst kan resurser behöva skjutas till på många håll. Men den politiker som på allvar vill lösa problemen i svensk vård måste ta tag i de underliggande problemen. I Sverige betalar vi jämfört med andra liknande länder mycket men får inte ut så mycket som vi skulle kunna få med en bättre organisering."
"Sverige är näst efter Tyskland och Frankrike det land i EU som spenderar mest pengar på vården, som andel av BNP (Eurostat). Räknat på hur stor summa som läggs på vården per invånare hamnar Sverige på tredje plats efter Luxemburg och Danmark. Vi har också relativt många sjuksköterskor och läkare per invånare – även där ligger vi i topp bland EU-länderna."
"Ändå är svensk sjukvård inte bäst. Den är bra. Faktiskt riktigt bra när det kommer till specialistsjukvård. Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm är världens sjunde bästa sjukhus och det näst bästa i Europa. Sverige ligger också i topp gällande överlevnad för allvarliga sjukdomar."
"Men om man mäter andra parametrar är Sverige i botten. Det gäller framför allt en sak: tillgängligheten. Enkelt uttryckt kan man säga att svensk vård är högkvalitativ, om man väl lyckas få den, men det kan vara svårt. Allt för många svenskar tvingas vänta på vården, på akuten, på specialistbesök och operationer."
"Sverige har lägst antal vårdplatser per invånare i hela EU. Väntetiderna på akutmottagningarna kan vara extrema på flera håll i runt om i landet. På Danderyds sjukhus i Stockholm förekom i januari väntetider på 43 timmar. Västra Götaland är generellt sett bättre och har minskade faktiskt väntetiderna mellan 2018 och 2020, enligt Socialstyrelsens statistik."
"Alarmerande är också köerna till operation. Väntetiderna var långa redan före pandemin, som gjort köerna än längre. 180 000 svenskar står i kö för operation eller annan specialiståtgärd. Sverige har längst köer i Europa efter Irland och Storbritannien (SvD 16/3). Endast sex av tio får specialistvård enligt vårdgarantin, som säger att patienten inte ska behöva vänta mer än 90 dagar. En del patienter kan få vänta flera år."
"Hur kan tillgängligheten vara så dålig när vi betalar så mycket? Svaret är komplext. Vad som är klart är att den svenska vården lider av allvarliga effektivitetsproblem. En rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi visar att svensk vård är ineffektiv i relation till andra jämförbara länder. Det leder till flaskhalsar, som leder till köer. Det handlar om systemfel som inte nödvändigtvis kan åtgärdas med mer pengar. Ett sådant systemfel är att vården är ”baktung”, där sjukhusen står för en betydande del av den vård som utförs. Vi har hög läkartäthet, men relativt få läkare jobbar inom primärvården. Vårdcentralerna ska i regel vara patienternas första kontakt med vården och när den brister får det följder för hela vårdsystemet. En bra primärvård bidrar till kostnadseffektivitet, en dåligt fungerande primärvård ökar i stället kostnaderna."
"Ett annat effektivitetsproblem är att personalen är överbelastad med kringuppgifter, vilket späs på genom en ständigt växande administration. Trots hög läkartäthet träffar svenska läkare få patienter jämfört med andra länder. Svenska läkare lägger i snitt en hel arbetsdag i veckan på administrativa uppgifter. Inte minst handlar det om att tampas med dåliga IT-system. Kringpersonal saknas vilket gör att läkare får sköta sådant som städning och att köra runt patienter. Samma sak gäller för sjuksköterskor, som i dag utför uppgifter som undersköterskor och vårdbiträden skulle kunna ha hand om, som att bädda sängar. I Sverige råder brist på sjuksköterskor som arbetar patientnära, särskilt specialistsjuksköterskor. Allt för många arbetar med administrativa uppgifter. Var fjärde sjuksköterska i Sverige jobbar med något annat, som administration och ledarskap, snarare än med patienter (SVT 22/ 2019). Det är en central förklaring till platsbristen och överbeläggningarna på sjukhus."
"Svensk vård lider av stora strukturella problem. Den politiker som på allvar vill lösa vårdköerna kan inte nöja sig med att strössla pengar. Man måste ta tag i grundproblemet: ineffektiviteten."
Det är dags för en ordentlig operation av våra vårdverksamheter. Även Anders PJ Anders Linder argumenterar i linje med Utvecklingspartiet demokraterna. Jag får ringa honom och tala om att det finns ett mycket hoppfullt parti fullt av politiska entreprenörer i Sverige, UP! ”Förbättrad hushållning borde egentligen vara attraktivt i alla läger. Det öppnar för lägre skatter, högre kvalitet eller mer omfattande utbud – eller någon kombination därav. Ändå är ”valuta för pengarna” ett spår som väntar på sin politiska entreprenör.”
”När politikerna vill satsa på välfärden talar de gärna om mer pengar. Men faktum är att det inte hjälper om pengarna används ineffektivt. Inom exempelvis sjukvården finns stora möjligheter att förbättra organisationen.”
”Det dokumenteras, rapporteras och förs statistik som aldrig förr i den offentliga sektorn. I den bästa av världar skulle det leda till att kunskap sprids, att erfarenheter blir allmänt kända och att resurser används bättre när man lär av andras goda exempel. Tyvärr tycks vi dock ännu inte leva i den bästa av världar.”
”På vårdcentralerna ägnar man halva arbetstiden åt administration, enligt en färsk artikelserie om sjukvården i Svenska Dagbladet. Sverige har många läkare och sjuksköterskor per invånare, men de ägnar bara en tredjedel av jobbet åt att träffa patienter. En läkare i Tyskland har i genomsnitt nästan fyra gånger så många besök per år som en svensk kollega. Vårdplatserna har blivit färre i takt med att handläggarna har blivit fler.”
”Vårdköerna är långa, allra helst nu efter pandemin, och politiker med val i blick lockar med ännu större satsningar på en sektor som redan drar klart över tio procent av BNP. Samtidigt är det glest mellan experterna som tycker att pengabrist är det stora problemet. De talar hellre om struktur, arbetssätt och minskat krångel.”
”Det blir kanske billigare att betala högre löner än att kämpa med hög personalomsättning och bemanningstjänster? Det vore kanske smidigare att inte ha Sverige uppdelat i 21 regioner, som alla försöker att uppfinna hjulet på nytt? Jag är knappast rätt person att slå fast precis hur slipstenen ska dras, men jag är fascinerad över att frågan om bästa möjliga användning av skattemedlen fortsätter att vara så lågt prioriterad.”
”Politiken förblir fixerad vid vem som vill satsa mest. Budgetkamperna är stenhårda. Intresset för resultat, hur de anslagna medlen har använts och kommit till nytta, är i bästa fall förstrött och problemet gäller inte bara vården utan över i stort sett hela linjen: skola, omsorg, infrastruktur, kultur. Polis och försvar är tyvärr inga undantag.”
”Förbättrad hushållning borde egentligen vara attraktivt i alla läger. Det öppnar för lägre skatter, högre kvalitet eller mer omfattande utbud – eller någon kombination därav. Ändå är ”valuta för pengarna” ett spår som väntar på sin politiska entreprenör.”
https://www.gp.se/ledare/vi-behöver-få-valuta-för-skattepengarna-1.68168396
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar