Varför blev det politiska ledarskapet aktivistiskt?
I Sverige ska demokratiska församlingar leda våra särskilda samhällen inom lagens ramar. Allt mer sätts dessa lagliga ramar inom EU byråkratin. Väldigt mycket av svenskt lagstiftningsarbete handlar idag om att anpassa svensk lag till EU lagar och direktiv. Samtidigt skapas ändå mer eller mindre ansvarsfulla lagar som till exempel Gymnasielagen helt av en majoritet i Sveriges riksdag. Just den lagen var inte ansvarsfull och ett gott exempel på hur allt för många partier blivit aktivistiska istället för att vara lämpade att vara samhällsbärande tillsammans med seriösa partier som klarar av att stifta lagar som tagit höjd för långsiktig hållbarhet och rättvisa. Länge hölls aktivistiska partier utanför regeringsmakten. Tyvärr förändrades det kraftigt när Miljöpartiet först köptes in av Reinfeldt som stödparti och därefter av Löfven som en del av Sveriges regering, som fattar kollektiva beslut. Aktivistiska partier som till exempel MP ska aldrig få möjligheten till operativ makt. Operativ makt och aktivism är inte någon lämplig kombination. Det är framförallt på grund av att MP tillåtits få ett mycket oproportionerligt inflytande som Sverige plågas av svåra utanförskapsproblem och en mycket svår energiförsörjningssituation.
Ann-Charlotte Marteus, Expressen, skriver klokt om hur förvirrande en mycket statsmedialt populär så kallade kriminolog uttrycker sig om varför brottsligheten utvecklats som den gjort i Sverige. Tyvärr får man lätt känslan av att även val av personer som får mycket medialt utrymme handlar om aktivism. De som anses säga "rätt" saker, eller som är bra på att undvika att säga sanningar som vissa inte vill höra. Sarnecki har tveklöst varit en sådan kriminolog som SVT nyttjat flitigt genom åren. Personligen har jag alltid svårt för att lyssna till människor som tvärsäkert bestämt sig för "hur det är". Länge har han företrätt en politiskt korrekt uppfattning som nu "står med byxorna nere".
"I andra europeiska länder har det dödliga våldet minskat under 2000-talet, skriver Brå i en rapport från i maj. ”Fram till för några år sedan tillhörde Sverige de länder i Europa som hade relativt låga nivåer av dödligt våld”. Sedan steg kurvan och vi ligger nu högre än många andra länder. Varför inte ha hypotesen att det dödliga våldet i Sverige hade fortsatt att minska utan en invandring som blivit större än vad de integrerande krafterna klarat av? Särskilt med tanke på att majoritetsbefolkningen åldras och att de unga blir alltmer skötsamma – kanske för att de växer upp i ett ovanligt grånat, sävligt sammanhang."
"Varför inte ha hypotesen att Sverige skulle ha varit mer som – Norge? Raka svar på raka frågor? Jag fick mest intrycket att Jerzy Sarnecki försökte glida undan och förvirra."
https://www.expressen.se/ledare/ann-charlotte-marteus/jerzy-sarneckis-svar-overtygar-inte/
https://www.svtplay.se/video/32760559/30-minuter/30-minuter-sasong-2-jerzy-sarnecki
Jag lyssnade nyligen på programmet Kaliber på SR/P1. Jag bifogar avsnittet nedan. Det handlar om ungdomsrån och dess konsekvenser. Det är ett sorgligt reportage som ytterligare exemplifierar dagens kvalitetsbrister inom det politiska ledarskapet. För den som har förmåga till konsekvenstänkande hänger den tilltagande kriminella utvecklingen starkt ihop med den ansvarslösa migrationspolitiken. Gång efter gång har jag sedan 2013 tydligt argumenterat för en mer ansvarsfull migrationspolitik och en mycket aktivare integrationspolitik. Vänstern, inklusive MP, skyller brottsutvecklingen på växande utanförskap och relativ fattigdom. MEN det är ju den ansvarslösa migrationspolitiken och värdelösa integrationspolitiken som kraftigt skapat det växande utanförskapet. Det är minst sagt irriterande att inte det är en självklar verklighetsuppfattning.
”"Filip" har blivit rånad och utsatt för två rånförsök. De senaste åren har antalet ungdomsrån fördubblats. Kaliber om varför rånen sker - och hur samhället misslyckats med att minska brotten.”
https://sverigesradio.se/avsnitt/kaliber-granskar-ungdomsranen-och-det-delade-samhallet
Det är ett sundhetstecken att allt färre väljare har förtroende för aktivistiska partier som till exempel Miljöpartiet. Det är framförallt deras aktivistiska politik kopplat till migration, energiförsörjning och brott och straff som kraftigt försvagat Sverige som land. Vi är många som gläds över att de i de senaste opinionsmätningarna inte kvalificerar sig in i riksdagen.
PJ Anders Linder skriver läsvärt i GP om att vår lagstiftning är tandlös mot organiserad brottslighet. Som jag bloggat tidigare berättade polischefer för mig på min utanförskapsturné redan innan flyktingkrisen 2015 att de uppvaktat regeringen om behov av viktiga lagändringar för att möta en allt grövre ungdomsbrottslighet. De ansvariga politikerna gjorde ingenting.
"Särskilt allvarligt är sannolikt de utomordentligt lama reaktionerna på unga förövares brottslighet. Som domaren Krister Thelin säger till nättidningen Bulletin (5/7): ”Man kan göra sig skyldig till omfattande och allvarlig kriminalitet under ungdomsåren och ’cementera’ sin kriminella läggning utan några mer ingripande reaktioner från samhällets sida än samtal med socialsekreterare.”"
"Konsekvenserna? I Sveriges Radios Kaliber säger en polis från Linköping att de i dag nog har fler rånmisstänkta under 15 år än över. Varför? Jo, 16-17-åringarna lär ha ”gått vidare till annan typ av brottslighet som kanske är ännu grövre”.
"Sannolikheten är ytterst låg för att vi ska komma till rätta med problemen genom nya korrigeringar i en i grunden feltänkt brottsbalk. Utöver allt annat angeläget i brottsbekämpningen behöver Sverige ett straffrättsligt omtag: en glasklar och otvetydig signal från politiken till rättsväsendet om att nya tankar gäller och att staten tillhandahåller resurserna som gör att de kan få full effekt."
https://www.gp.se/ledare/dagens-brottsbalk-biter-inte-på-de-gängkriminella-1.56575785
Aktivism är en viktig del av vår demokrati. Anna-Karin Wyndhamn lyfter klokt upp problemen med politisk aktivism inom forskningsmiljön. De av oss som vill leva i ett generellt välståndsland måste få stopp på att små aktivistiska grupper får allt för mycket inflytande på grund av övrigas vilja att upplevas som "politiskt korrekta". Det här är typiska vänster- och MP-ideologiska tankar som får på tok för stort inflytande. Mer än 85 procent av svenska folket tänker inte som deras ideologer!
"Det började under ett pass på sexologprogrammet vid Malmö universitet. Momentet skulle avhandla sexuella stereotyper och det skedde genom att bilder på just stereotyper från olika delar av världen visades studenterna. En liten grupp studenter kände sig kränkta och anklagade sina lärare för rasism. Lärarna försvarade exponeringen: för att på djupet förstå behöver studenterna se, även sådant som idag uppfattas rasistiskt och tabu. Ibland måste man konfronteras också med mänsklighetens usla sidor. Att utbilda sig är att ständigt utmanas, och det är som det ska vara."
"Förloppet med studenter som söker starta revolution är välbekant. En hel serie fall med likartad dramaturgi har de senaste åren utspelat sig vid våra universitet. Initialt såg emellertid kalabaliken i Malmö ut att bli en seger för den akademiska friheten, inte ännu en walkover för politiserad aktivism. Det hela genomgicks så av jurist och i dagarna kom utredningen. Texten är ett ställningstagande till de kränkta studenternas fördel. Utredaren lämnar en serie rekommendationer som, om de åtföljs, direkt underminerar precis de värden rektor sagt sig värna."
"Sara Johnsdotter, professor i "hälsa och samhälle" vid Malmö universitet och lärare på den anmälda utbildningen, gick i en debattartikel till attack mot den utredning som lärosätet låtit göra. Hon kallar den en ”illa underbyggd och partisk dom mot lärare och chefer”. Den som läser den hafsiga utredningen kan inte annat än hålla med."
"Nu överlever inte den akademiska friheten bara på läpparnas bekännelse. Den klarar sig om ledningen står pall mot aktivism, när det väl bränner till. Har man däremot byggt in kraftig ideologistyrning i lärosätets policydokument, är den akademiska friheten redan hotad. Om de direktiv som styr den dagliga verksamheten skickar otvetydiga signaler om vilka perspektiv och teorier som har företräde, kommer detta givetvis att spela roll för hur lärare förhåller sig i både undervisning och forskning."
https://www.gp.se/ledare/kr%C3%A4nkta-aktiviststudenter-hotar-den-akademiska-friheten-1.56580267
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar