Maktlöshet

Engagemang avgör 

Den logik jag försöker använda i min bok "En stund på jorden" är att genom en mycket sammanfattande resa i mitt liv, jordens utveckling, människans utveckling, de stora religionernas och filosofiernas påverkan på oss människor och människans beteenden landa i en egen utvecklad ekvation om hur en organisation kan maximera engagemanget hos sina medlemmar eller anställda. Engagemanget avgör hur framgångsrik en verksamhet eller ett samhällsbygge blir. En av de viktigaste variablerna i ekvationen är hur mycket enskilda personer i organisationen får en kombination av eget ansvar och egna befogenheter för att utföra sina uppgifter. Det är märkligt att inte detta är självklart för alla som leder till exempel Uppsala kommun och region Uppsala. Att på allvar engagera kunniga medarbetare i nödvändigt nytänkande, och i arbetet med ständiga förbättringar, är avgörande för att klara dagens stora kvalitetsutmaningar inom skola, vård och omsorg. Vi kan självklart lösa de stora brister som idag finns men det kräver att vi utmanar oss själva att tänka i nya banor om hur vi kan lösa de viktiga uppdrag som till exempel skolan, vården och omsorgen har. I den verkliga verkligheten har den snabba befolkningsutvecklingen av vuxna ej självförsörjande invånare skapat allvarliga strukturella problem som bara går att lösa genom just kreativt nytänkande. Om vi fortsätter att göra som vi gör kommer vi inte att lyckas att inom tio år få en kvalitet inom välfärdens kärnverksamheter som matchar världens högsta skattetryck. 

Igår hade Utvecklingspartiet demokraterna, UP, en utbildningsdag för nya medlemmar som är beredda att företräda Uppsalasbornas bästa efter kommun- och regionvalet år 2022. För UP är en bärande idé för partiets politik att få ordning på välfärdens offentliga huvuduppdrag och stärka vår demokrati. För att lyckas har vi bland annat en politik som bygger på en starkare decentralisering av makt och att utifrån få men väsentliga mål ge mycket mer tillit till personalen inom våra skolor, sjukvården och omsorgen.

https://m.youtube.com/watch?v=jLFpySyXnZw&feature=youtu.be

Karin Pihl, GP, skriver mycket läsvärt om hur illa det är inom offentlig sektor vad gäller medarbetarnas faktiska möjligheter att påverka sin arbetsmiljö. Jag kan nästan tro att hon tittat på min senaste video där jag tydligt riktar in mig på all vansinnig byråkrati som idag till exempel drabbar våra viktiga lärare, sjuksköterskor och undersköterskor. Maktlösheten som många viktiga yrkesgrupper känner idag måste vändas till en utvecklande arbetsmiljö där medarbetarna får mycket mer befogenheter att genomföra det som krävs för att nå uppsatta verksamhetsmål.

"På 1970-talet blev svenska kvinnor fria eftersom de kom ut på arbetsmarknaden. Före dess hade kvinnor tvingats vara hemmafruar och förvägrats arbete. Ungefär så brukar modern svensk kvinnohistoria beskrivas."

"Det är dock en inte helt sanningsenlig bild. För det första var det bara en kort period under rekordåren på 1950- och 60-talen som normalfamiljen hade råd att bara ha en försörjare. För det andra var ett centralt syfte med att få ut kvinnorna på arbetsmarknaden att generera arbetskraft till den växande offentliga sektorn. Vad som sällan diskuteras är dock hur friheten för kvinnor faktiskt ser ut på arbetsplatsen. Antagandet att upplevelsen av självständighet ökar bara för att man arbetar mer tar inte hänsyn till att många kvinnor upplever maktlöshet på jobbet."

"Sjukskrivning av stressrelaterade sjukdomar ökar kraftigt, rapporterade GP på onsdagen. På ett decennium har antalet sjukskrivna för stress ökat från 6 700 personer till 33 600. 80 procent av dessa är kvinnor."

"Lisa Björk som är doktor i arbetsvetenskap säger till GP att det inte finns någon skillnad i sjukskrivningstal mellan män och kvinnor inom samma yrken. Förklaringen är att kvinnor i högre utsträckning är anställda i välfärden. Till stor del handlar det om att sjuksköterskor, lärare och undersköterskor inte har makt över sin arbetsmiljö. 30 år av stressforskning har visat att bristande kontroll över den egna arbetssituationen är en avgörande förklaring till stress på jobbet. Den som inte har möjlighet att påverka sin arbetsdag upplever maktlöshet, och därmed stress."

"Inom offentlig sektor har de anställdas handlingsutrymme stadigt minskat. Det hänger ihop med ökad administrativ styrning. Ta hemtjänsten i Göteborg som exempel. För några år sedan installerades en app i personalens telefoner. Syftet var att effektivisera verksamheten. Men resultatet blev att stressen ökade. Varje minut övervakas, och de anställda måste checka in och ut vid varje besök för att chefer och administratörer ska kunna kontrollera vad personalen gör, i detalj. Liknande problem finns inom sjukvården. En studie från Karolinska institutet visar att 70 till 80 procent av sjuksköterskorna uppger att de fysiska, emotionella och kognitiva kraven är höga, samtidigt som möjligheten att påverka arbetssituationen är låg."

"Illa är det också för lärarna. 75 procent uppger att arbetsbördan är tung och en majoritet angav att hög administrativ arbetsbelastning var det främsta skälet (Skolvärlden 4/5). Det handlar inte minst om att sitta timme efter timme med dokumentation och inrapportering i olika datasystem."

"För att uppnå jämlikhet mellan könen räcker det inte att kvinnor har en egen inkomst. Makten över arbetssituationen för anställda i offentlig sektor måste förbättras. Respekten för yrkeskunskaperna måste öka, kraven på konstant utvärdering minska. Som det är nu klingar argumentet att kvinnor måste förvärvsarbeta mer för att bli mer självständiga tämligen falskt."

https://www.gp.se/ledare/arbetslinjen-har-blivit-en-kvinnof%C3%A4lla-1.56510972