Vilka personer röstar du på?
Politik handlar när den är som bäst om att invånare i en demokrati röstar fram personer eller partier som de tror bäst kan företräda deras intressen. Och att också dessa personer och partier gör just det på ett kompetent sätt. I många demokratiska länder röstar väljarna främst på enskilda kandidater i personval. Även i Sverige borde personerna och deras meriter få större betydelse i valrörelser. De som får de ledande rollerna påverkar i mycket stor utsträckning om vi invånare företräds bra eller dåligt. Att många i Sverige väljer att rösta på ett parti för att de "alltid gjort det" är en korkad ordning om ett parti har olämpliga företrädare. Särskilt viktiga är politiker i kommuner och regioner då det är där som mycket av det som påverkar vår vardag mest beslutas om. Lokala politiker som är välmeriterade, engagerade, starkt lokalt förankrade och som har stor integritet kan snabbt bidra till stora förbättringar. Särskilt de med en integritet att sätta invånarintresset före partiintresset. Tänk att det finns människor som röstar på ett parti för att de har "partiledare med liknande bakgrund som jag". Vad har det med lämpligheten att axla ett så svårt uppdrag att göra? Oftast inget.
Man kan tro att Gunnar Wetterberg, Expressen, läst Utvecklingspartiet demokraternas, UP, partiprogram. Inga broilerkarriärer är möjliga inom Utvecklingspartiet demokraterna och närheten till väljarna vi ska företräda är en central del av varför partiet startat. UP har redan många välmeriterade som är beredda att tjäna Uppsalaborna efter kommun- och regionvalen år 2022. Nedan en krönika av Wetterberg.
”Häromveckan var jag i Mjölby för att berätta om den undanskymda delen av det demokratiska genombrottet för hundra år sedan. I dag handlar det mesta av firandet om den kvinnliga rösträtten – men när det begav sig stod den stora striden om den kommunala rösträtten.”
”Hur ska vi få fler människor att ställa upp i de kommunala församlingarna? Den frågan borde många brottas med just nu. Med knappt ett år kvar till valet är detta valberedningarnas tid. Då borde kandidaternas kris stå allra överst på dagordningen. Ända sedan partilistorna tog över för drygt hundra år sedan har nomineringarna lunkat på i samma mönster. Partierna har samlats och nominerat trogna tjänare i vingården till listorna. För ett antal val sedan hörde jag från Stockholms arbetarekommun att Pierre Schori ratats på riksdagslistan till förmån för en flitigare flygbladsutdelare.”
”Och trägen vinner. Den som börjat i ungdomsförbundet kommer förr eller senare på valbar plats, bara han eller hon gitter hålla i – antingen tidigt som omhuldad ungdomskandidat, eller lite senare som vördad veteran.”
”Det är bara det att världen är så annorlunda nu. Partierna är inte längre de breda församlingarna med ett hyggligt representativt utsnitt av befolkningen. Ungdomsförbunden är små sekter – drygt 30 000 i alla ungdomsförbunden tillsammans, mot 220 000 i mitten av 1970-talet. Om vi räknar med att ungdomsförbunden organiserar folk i åldrarna 15–24 år, så är det ynka 2,6 procent av ungdomarna som är medlemmar. Med så få medlemmar, och ännu färre aktiva, är det svårt för de politiska partierna att fånga upp vad människor bryr sig om och att vinna förtroende bland väljarna. Opinionsundersökningar i all ära, men det är inte detsamma som att röra sig bland många människor och prata vi fikaborden.”
”I stället borde valberedningarna sätta sig över kravet på partibok och trosbekännelse. De borde i mycket högre grad vända sig till betrodda medborgare på andra håll. Föräldraföreningarnas aktiva, knattelagens tränare, den älskade bibliotekarien, entusiasterna i hembygdsföreningen eller dataspelsnördarna – bara genom att övertala dem att ställa upp för gemenskapen kan de politiska församlingarna återvinna bredden och djupet. Det är det 100-årsfirandet av genombrottet borde handla om. Att överleva och växa vidare.”
https://www.expressen.se/ledare/gunnar-wetterberg/partier-kan-inte-bara-ha-kaffekokare-pa-listorna/
Utvecklingspartiet demokraterna rekryterar företrädare för region Uppsalas och Uppsala kommuns invånare som är erfarna, är engagerade för lokalsamhällets bästa och som har integritet. Vi har också i kompetensgrupper arbetat fram konkret politik som vi ger löften till Uppsalaborna att driva när vi kommer in i kommun- och regionfullmäktige. Vi har en ordning där bara den som har minst tre års riktig arbetslivserfarenhet kan få ledande politiska uppdrag. Vi har också en ordning att ingen får ha samma ledande uppdrag i fler än åtta år. Partiets moderna sätt att arbeta tycks inte avskräcka ifrån att ställa upp för Uppsalabornas bästa, tvärt om.
Vi hade förr en ordning i valkåren där rika människor hade 40 röster och några, långt ifrån alla, hade en röst. Som du kan läsa i min bok ”En stund på jorden” ansåg de flesta av historiens stora filosofer inte att alla skulle få en jämlik röst. De ansåg att det var viktigt att den som röstade hade ett helhetsperspektiv och inte enkelt kunde köpas av enkla vallöften som långsiktigt inte leder samhället mot något bättre. Ja, ja Moderaterna verkar göra samma analys som de stora historiska filosoferna och tro att en majoritet svenskar är så okloka att de vill fortsätta att ge Vänstern och Miljöpartiet stort inflytande över Sveriges utveckling. Det tror inte jag. Trots att få jag träffar imponeras av Kristersson och Busch inser väldigt många att mer av det nuvarande politiska ”ledarskapet” är katastrofalt för de flesta svenskar som inte kan emigrera.
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/kristersson-satter-sitt-hopp-till-blockbytarna
Många som är engagerade inom politiken, broilers eller arbetserfarna, har ofta börjat sitt engagemang utifrån ett starkt missnöje kopplat till en konkret sakfråga. Baserat på mina erfarenheter har jag landat i att min viktigaste sakfråga är ledarskapet och dess behov av förbättringar inom offentligt styrda verksamheter. ”Bara” morgonens mediarapporteringar om krisen inom förlossningsverksamheterna i Stockholm och om utanförskapsproblemen bottnar i grunden i bristande ledarskapsförmåga. Eftersom politiker är ytterst ansvariga och sitter i toppen av offentligt styrda verksamheter kommer vi inte få en ordentlig förbättring innan kompetensen i toppen matchar de svåra uppdrag dessa förtroendevalda ansvarar för. Självklart kan vi rösta fram fler med relevant kompetens. Rösta klokt 2022. Det är en felaktig uppfattning att tro att det räcker med kompetenta direkt politiskt underställda chefer. Privat ägarstyrda verksamheter skulle aldrig sätta företrädare i styrelser som inte har relevanta kompetenser för uppdraget. Ägarna till offentlig verksamhet är vi invånare. Kollektivt måste vi i samband med val börja ta ett större personligt ansvar för att rösta fram personer i partier som har tillräckliga livserfarenheter och kompetenser för att företräda oss väl. Den offentliga ledarskapsförmågan har stor förbättringspotential.
https://www.tv4.se/artikel/5Vx6YOCZ8YxXK8d8NXkfV6/senaste-nytt-foelj-nyhetsrapporteringen-haer
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar